<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979</id><updated>2012-02-16T09:48:44.637-08:00</updated><category term='shiga'/><category term='hi tech'/><category term='Kachin state day 2009 Jan 10'/><category term='Laika Ngau'/><category term='Kachin nation news'/><category term='Mungga'/><category term='news'/><category term='Nsen Voice'/><category term='Sumla'/><category term='document'/><category term='KACHIN WEDDING'/><category term='Kachin'/><category term='Mung Masa'/><category term='shanan'/><category term='news kachin wedding malaysia'/><category term='Labau'/><title type='text'>KACHIN NATION</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://kachinnation.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>92</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-1492360878352202943</id><published>2011-12-09T10:23:00.000-08:00</published><updated>2011-12-09T10:24:06.147-08:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>KIA General Gunhtang Gam Shawng Briefing&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Till today we KIA and Kachin people have join hand together to defend our land and protect Kachin civilian from invasion attack launch by Burma government army since 09 June 2011. We have no other options for peaceful political solution but KIA forces need to defend Burma army attack and invasion against Kachin people. However KIA is still perusing with possible political mean to resolve the civil war fire ignited by Burma government army.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;So, serpent Satan Burma army has launched major offensive military operations with the intention for ethnic cleansing against KIA and Kachin people. Thus Burma army has deployed unusual large numbers of soldiers and using all kind of weapons, bombs and artillery for deadly civil war game against KIA and Kachin people. It was very clear that Burma army has committed grave human right violation against KIA and Kachin people with its acts of ethnic cleansing operations. The Burma army has launch its civil war against Kachin civilian as though we are the foreign intruders or foreign enemy.&lt;br /&gt;Since the Panglung agreement was signed over 60 years ago by Kachin and other ethnic groups, including Burmese people to proclaim independent from British colonel rule 12 February 1947. However Burmese leaders were broken their deed in the agreements to rule autonomy stae government instead Burma military has intention to rule with dictatorship till today. All these years we Kachin have not give hope, supports and help from any government or neighbor country in any circumstances and situations. Obviously no one come forward to offer help and assist to Kachin people and other ethnic minorities in the Burma as the Asian neighbor countries government support majority people only with the hope for return of  economy benefit.&lt;br /&gt;However we Kachin have almighty God who love us, providing us, protect us and created us as Kachin people. We are more than conqueror in him with the strength from almighty God to glorify his name. What else do we need? We have almighty God with us and he has providing us richly all our needs, thus we have all we needs before him.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;We KIA have given defensive operations code name called “Padang Hkrun Lam Majan Masing” for our defensive operations against Burma invasion. We are leading and fighting this battle with the strength of our God  almighty and the God of more than a  conqueror. Let our faith and strength in our God and let us be faithful in our God, surely we will defeat the enemy with the strength from God.&lt;br /&gt;Therefore do not be fret or fear of any enemy against KIA or Kachin people, we must put our hope in our almighty and awesome God to glorify his name as conqueror for God in this battle.  I urge all our Kachin people to stand united as one in God to defeat the enemy that fighting against us in time of current civil warfare start by Burma regime government.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;General Guhtang Gam Shawng&lt;br /&gt;Kachin Independent Army(KIA), Kachin Land&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-1492360878352202943?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1492360878352202943'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1492360878352202943'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2011/12/kia-general-gunhtang-gam-shawng.html' title=''/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-1396795642775726317</id><published>2011-09-04T20:12:00.000-07:00</published><updated>2011-09-04T20:13:18.966-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Mung Masa'/><title type='text'>BURMA ROAD TO DEMOCRACY</title><content type='html'>&lt;iframe src="http://crocodoc.com/d3LUj4Y?embedded=true" style="border:1px solid #ddd;" height="600" width="100%"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-1396795642775726317?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1396795642775726317'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1396795642775726317'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2011/09/burma-road-to-democracy.html' title='BURMA ROAD TO DEMOCRACY'/><author><name>Tawk Hkam</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='29' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_SuPjny2RjfE/Sj8s20Zrs1I/AAAAAAAAAAY/VCTot3bboQ0/S220/kaiji.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-6344507257077706276</id><published>2011-08-18T21:50:00.000-07:00</published><updated>2011-08-18T21:51:01.612-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Labau'/><title type='text'>PANLONG GA SADI LAIKA</title><content type='html'>&lt;iframe src="http://crocodoc.com/lIVcknW?embedded=true" width="100%" height="600" style="border:1px solid #ddd;"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-6344507257077706276?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6344507257077706276'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6344507257077706276'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2011/08/panlong-ga-sadi-laika.html' title='PANLONG GA SADI LAIKA'/><author><name>Tawk Hkam</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='29' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_SuPjny2RjfE/Sj8s20Zrs1I/AAAAAAAAAAY/VCTot3bboQ0/S220/kaiji.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-1993093246792063909</id><published>2011-08-11T22:51:00.001-07:00</published><updated>2011-08-11T22:51:34.803-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Mungga'/><title type='text'>KNU NINGBAW A SHARE SHAGAN MUNGGA</title><content type='html'>&lt;iframe src="http://crocodoc.com/GUl4TKP?embedded=true" width="100%" height="600" style="border:1px solid #ddd;"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-1993093246792063909?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1993093246792063909'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1993093246792063909'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2011/08/knu-ningbaw-share-shagan-mungga.html' title='KNU NINGBAW A SHARE SHAGAN MUNGGA'/><author><name>Tawk Hkam</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='29' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_SuPjny2RjfE/Sj8s20Zrs1I/AAAAAAAAAAY/VCTot3bboQ0/S220/kaiji.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-3744146990939299789</id><published>2011-08-02T23:48:00.000-07:00</published><updated>2011-08-02T23:49:34.654-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='shiga'/><title type='text'>SIMSA LAM JAHTA LET SHINGDU DE GAP</title><content type='html'>&lt;h3 style="font-weight: normal; text-align: justify;" class="post-title"&gt; &lt;span style="font-size:100%;"&gt;July praw (2) ya shana maga N  Mawk lam de Wunpawng Mungdan Shanglawt Asuya hpyen hpung ni myen tsa ya  hpa ni jawn wa ai mawdaw hpe hkap gap lai wa sai lam na chye lu ai. Myen  dak kasa ni hte Wunpawng Mungdan Shanglawt Asuya kawn simsa lam jahta  nga ai ten ya na zawn hkap gap ai lam rai nga ai.&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;&lt;a href="http://jinghpawkasa.blogspot.com/"&gt;http://jinghpawkasa.blogspot.com/&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-3744146990939299789?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3744146990939299789'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3744146990939299789'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2011/08/simsa-lam-jahta-let-shingdu-de-gap.html' title='SIMSA LAM JAHTA LET SHINGDU DE GAP'/><author><name>Tawk Hkam</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='29' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_SuPjny2RjfE/Sj8s20Zrs1I/AAAAAAAAAAY/VCTot3bboQ0/S220/kaiji.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-5601388466169823235</id><published>2011-08-01T21:06:00.001-07:00</published><updated>2011-08-01T21:06:46.463-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Laika Ngau'/><title type='text'>MALI HKANU HTE MADIM NI</title><content type='html'>&lt;iframe src="http://crocodoc.com/6XCw3zh?embedded=true" width="100%" height="600" style="border:1px solid #ddd;"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-5601388466169823235?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5601388466169823235'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5601388466169823235'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2011/08/mali-hkanu-hte-madim-ni.html' title='MALI HKANU HTE MADIM NI'/><author><name>Tawk Hkam</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='29' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_SuPjny2RjfE/Sj8s20Zrs1I/AAAAAAAAAAY/VCTot3bboQ0/S220/kaiji.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-8329935437543965149</id><published>2011-06-13T20:16:00.000-07:00</published><updated>2011-06-13T20:18:33.665-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sumla'/><title type='text'>MADI SHADAW GA!!!</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-YcmZ3SvsK0Q/TfbS_16x4mI/AAAAAAAAAl8/5pNLZgYXcIg/s1600/KIO.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 267px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-YcmZ3SvsK0Q/TfbS_16x4mI/AAAAAAAAAl8/5pNLZgYXcIg/s400/KIO.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5617909579438482018" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-8329935437543965149?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/8329935437543965149'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/8329935437543965149'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2011/06/madi-shadaw-ga.html' title='MADI SHADAW GA!!!'/><author><name>Tawk Hkam</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='29' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_SuPjny2RjfE/Sj8s20Zrs1I/AAAAAAAAAAY/VCTot3bboQ0/S220/kaiji.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-YcmZ3SvsK0Q/TfbS_16x4mI/AAAAAAAAAl8/5pNLZgYXcIg/s72-c/KIO.jpg' height='72' width='72'/></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7504091497813562194</id><published>2011-06-12T10:59:00.000-07:00</published><updated>2011-06-12T11:00:28.740-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kachin nation news'/><title type='text'>War against Kachin</title><content type='html'>&lt;a href="http://asiancorrespondent.com/57220/war-against-kachin-means-no-change-in-burma/"&gt;http://asiancorrespondent.com/57220/war-against-kachin-means-no-change-in-burma/&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7504091497813562194?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7504091497813562194'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7504091497813562194'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2011/06/war-against-kachin.html' title='War against Kachin'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-2220898150342042568</id><published>2011-06-12T10:13:00.000-07:00</published><updated>2011-06-12T10:16:51.258-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kachin nation news'/><title type='text'>Majan gaw laja lana rai bang wa sai</title><content type='html'>Myen ni mung myu shamyit masing grau laja lana galaw wa sai,&lt;br /&gt;Gade nna yang nbung li lang wa na masa nga ai,an hte myu sha mung kan ting na ni shajin da saga,&lt;br /&gt;Buga na myu tsaw ni shakut shaja ai grai n gun lu ai.atsam htum hkra shakut nga ma ai,Kyu hpyi garum ga,An hte Jing hpaw wunpawng myusha ni gaw tara ai tinang mung dan myusha makawp maga ai kaw tsap ai majan re.Ntara Myen hpyen ai ni hkrat sum na sha re.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Shiga:&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="border-collapse: separate; color: rgb(0, 0, 0);  font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: normal; orphans: 2; text-align: -webkit-auto; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px; -webkit-border-horizontal-spacing: 0px; -webkit-border-vertical-spacing: 0px; -webkit-text-decorations-in-effect: none; -webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px;  font-family:'Times New Roman';font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="  text-align: left; font-family:'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif;font-size:11px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="border-collapse: separate; color: rgb(0, 0, 0);  font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: normal; orphans: 2; text-align: -webkit-auto; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px; -webkit-border-horizontal-spacing: 0px; -webkit-border-vertical-spacing: 0px; -webkit-text-decorations-in-effect: none; -webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px;  font-family:'Times New Roman';font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="border-collapse: collapse;   font-family:arial, sans-serif;font-size:13px;"&gt;Mut Tsawm 12. juni 22:19&lt;br /&gt;DAI NA DAW SHANG DU SHANG WA AI SHIGA&lt;br /&gt;Wunpawng  Mungdan Shawnglawt Hpung (KIO/KIA) hte tai hpyen myen gap hkat ai hta  myen ni N Mawk tsi rung hta marai (60) jan, Manmaw tsi rung hta (20) jan  du taw sai lam, dai ni sha si/hkala ai myen de na (100) jan mat wa sai  lam chyelu ai.&lt;br /&gt;Myen hpyen la ni nau hkrat sum wa ai majaw mi woi awn  nga ai Bruhamu hpe galai nna ya ten Bruhamu nnan hte bai htu shang wa  nna matut gasat nga ai lam na chye lu ai. Ya du hkra gap dingyang naw  re. Myitkyina de na Hka La Ya (37) ni mung garum na matu lung wa sai lam  hte mani gasat ai Hka La Ya (473) dap ni gaw grai hkra machyi wa sai  majaw dawm la mat wa sai lam, shi shara gaw laga dap ni bai jat bang wa  ai lam chyelu ai. KIO de na mung a tsawm htum hkra shakut shanga ai lam.&lt;br /&gt;Bai  KIO de na Lat Du (1), Gyi (1), hpyen ma (1) hkrat sum mat sai lam chye  lu ai. Manmaw de na mi hprap wan shadaw ni yawng gapaw kau ya sai majaw  ya yang Manmaw gaw wan si mat sai lam shana wa ai.&lt;br /&gt;12/6/2011&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-2220898150342042568?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2220898150342042568'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2220898150342042568'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2011/06/majan-gaw-laja-lana-rai-bang-wa-sai.html' title='Majan gaw laja lana rai bang wa sai'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-2744764888170431303</id><published>2011-05-26T09:21:00.000-07:00</published><updated>2011-05-26T09:24:03.219-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='shiga'/><title type='text'>KIA နယ္ေျမအနီးမွ အစုိးရတပ္မ်ား ဆုတ္ခြာ</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Zawgyi-One, Arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19px; "&gt;&lt;div style="color: rgb(51, 51, 51); "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Zawgyi-One, Arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: rgb(171, 171, 171); text-transform: uppercase; "&gt;&lt;span class="createdate" style="font-size: 14px; padding-top: 3px; padding-right: 5px; padding-bottom: 3px; padding-left: 0px; font-family: Zawgyi-One, Arial, Helvetica, sans-serif; background-image: url(http://www.irrawaddy.org/bur/templates/ja_teline_ii/images/vline.gif); background-attachment: initial; background-origin: initial; background-clip: initial; background-color: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-position: 100% 50%; background-repeat: no-repeat no-repeat; "&gt;ဟိန္းသူ &lt;/span&gt;&lt;span class="createby" style="font-size: 13px; padding-top: 3px; padding-right: 5px; padding-bottom: 3px; padding-left: 5px; text-transform: uppercase; color: rgb(51, 51, 51); "&gt;THURSDAY, 26 MAY 2011 18:48&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: rgb(51, 51, 51); "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Zawgyi-One, Arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19px; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;ကခ်င္လြတ္ေျမာက္ေရးတပ္မေတာ္ (KIA) ထိန္းခ်ဳပ္နယ္ေျမအနီး နယ္ကြ်ံလာေသာ ျမန္မာအစိုးရ တပ္မ်ား ေနာက္ျပန္ဆုတ္သြားေၾကာင္း သိရသည္။&lt;br /&gt;၎တုိ႔၏ နယ္ေျမအနီးမွ တပတ္အတြင္း ဆုတ္ခြာေပးရန္ ေမလ ၁၉ ရက္ေန႔က စာေရးသား ေတာင္းဆုိၿပီးေနာက္ပုိင္း ထုိသုိ႔ ထြက္ခြာသြားျခင္း ျဖစ္သည္ဟု KIA ၏ ႏုိင္ငံေရး ဦးေဆာင္အဖဲြ႔ျဖစ္ေသာ ကခ်င္လြတ္ေျမာက္ေရးအဖဲြ႔ (KIO) မွ တြဲဖက္အတြင္းေရးမွဴး ဦးလနန္က ယေန႔ ဧရာ၀တီကုိ ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“ေရွ႕တန္း အနီးကပ္ လႈပ္ရွားေနတဲ့ တပ္ေတြ ျပန္ ေနာက္ဆုတ္ေပးတာ ရွိတယ္။ တင္းမာမႈေတြ ေလ်ာ့သြားတဲ့ သေဘာ ရွိတယ္” ဟု ဦးလနန္က ရွင္းျပသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KIA တပ္မဟာ ၂ လက္ေအာက္ခံ တပ္ရင္း ၅ အနီးမွ ဆုတ္သြားျခင္းျဖစ္သည္ဟု ဆုိသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KIA တြင္ စစ္သည္ အင္အား တေသာင္း ၀န္းက်င္ ရိွျပီး  ကခ်င္ျပည္နယ္ႏွင့္ ရွမ္းျပည္ေျမာက္ပိုင္းတြင္ စခန္းခ်ထားသည္ဟု သိရသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;၁၉၉၄ ခုႏွစ္မွ စတင္ျပီး KIA သည္ စစ္အစုိးရႏွင့္ အပစ္အခတ္ ရပ္စဲခ့ဲသည္။ သုိ႔ေသာ္လည္း တုိင္းရင္းသား လက္နက္ကုိင္အဖဲြ႔မ်ား နယ္ျခားေစာင့္တပ္မ်ားအျဖစ္ အသြင္ေျပာင္းေရး အစီအစဥ္ကုိ KIA က လက္မခံသျဖင့္ အစုိးရႏွင့္ ဆက္ဆံေရးပ်က္ျပားလ်က္ရိွသည္။&lt;br /&gt;ႏွစ္ဘက္ စစ္ေရးျပင္ဆင္သည့္ သတင္းမ်ားလည္း ၿပီးခ့ဲသည့္ႏွစ္က ေပၚထြက္လာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ဤအေတာအတြင္း KIA ကို “ေသာင္းက်န္းသူ” အဖဲြ႔ဟု အစုိးရပိုင္ သတင္းစာမ်ားတြင္ မၾကာခဏ သုံးႏႈန္း ေဖာ္ျပသည္အထိ ႏွစ္ဘက္ ဆက္ဆံေရး ဆုိးရြားလ်က္ရိွသည္။&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Zawgyi-One, Arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19px; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 14px; line-height: 19px; text-transform: uppercase;"&gt;&lt;a href="http://www.irrawaddy.org/bur/index.php/news/6471-kia---"&gt;http://www.irrawaddy.org/bur/index.php/news/6471-kia---&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-2744764888170431303?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2744764888170431303'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2744764888170431303'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2011/05/kia.html' title='KIA နယ္ေျမအနီးမွ အစုိးရတပ္မ်ား ဆုတ္ခြာ'/><author><name>Tawk Hkam</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='29' height='32' src='http://4.bp.blogspot.com/_SuPjny2RjfE/Sj8s20Zrs1I/AAAAAAAAAAY/VCTot3bboQ0/S220/kaiji.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-6903579409815650966</id><published>2010-10-29T12:34:00.000-07:00</published><updated>2011-05-24T22:32:53.058-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='news'/><title type='text'>Hpa  ji ning li a akyu matu laika ka ga.</title><content type='html'>&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);"&gt;Ndai Kachin nation blog hpe &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);"&gt;Malaysia, na Mut tsawm,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);"&gt;USA, na MR Gumzet,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);"&gt;Singapore, na Sinlibrang,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);"&gt;New zeland, na NZ Kachin,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);"&gt;Denmark na Magam zau,Munglai hkyet&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);"&gt;Mungdan shara shagu kawn ka nga na ga ai&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);"&gt;matut nna mungdan shagu na ni mai shang lawm ai.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 0);"&gt;( ndai blog Cbox )de na a email hkringdat kabang dat marit.chye ju kaba sai.Myusha lam hta&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-6903579409815650966?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6903579409815650966'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6903579409815650966'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/10/hpa-ji-ning-li-akyu-matu-laika-ka-ga.html' title='Hpa  ji ning li a akyu matu laika ka ga.'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-292232770912808383</id><published>2010-10-28T21:18:00.000-07:00</published><updated>2010-10-28T21:23:21.425-07:00</updated><title type='text'>Karai Kasang yu hkat wa ai A kyu ara</title><content type='html'>&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:trackmoves/&gt;   &lt;w:trackformatting/&gt;   &lt;w:punctuationkerning/&gt;   &lt;w:validateagainstschemas/&gt;   &lt;w:saveifxmlinvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:ignoremixedcontent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:alwaysshowplaceholdertext&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:donotpromoteqf/&gt;   &lt;w:lidthemeother&gt;EN-US&lt;/w:LidThemeOther&gt;   &lt;w:lidthemeasian&gt;X-NONE&lt;/w:LidThemeAsian&gt;   &lt;w:lidthemecomplexscript&gt;X-NONE&lt;/w:LidThemeComplexScript&gt;   &lt;w:compatibility&gt;    &lt;w:breakwrappedtables/&gt;    &lt;w:snaptogridincell/&gt;    &lt;w:wraptextwithpunct/&gt;    &lt;w:useasianbreakrules/&gt;    &lt;w:dontgrowautofit/&gt;    &lt;w:splitpgbreakandparamark/&gt;    &lt;w:dontvertaligncellwithsp/&gt;    &lt;w:dontbreakconstrainedforcedtables/&gt;    &lt;w:dontvertalignintxbx/&gt;    &lt;w:word11kerningpairs/&gt;    &lt;w:cachedcolbalance/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;   &lt;m:mathpr&gt;    &lt;m:mathfont val="Cambria Math"&gt;    &lt;m:brkbin val="before"&gt;    &lt;m:brkbinsub val="--"&gt;    &lt;m:smallfrac val="off"&gt;    &lt;m:dispdef/&gt;    &lt;m:lmargin val="0"&gt;    &lt;m:rmargin val="0"&gt;    &lt;m:defjc val="centerGroup"&gt;    &lt;m:wrapindent val="1440"&gt;    &lt;m:intlim val="subSup"&gt;    &lt;m:narylim val="undOvr"&gt;   &lt;/m:mathPr&gt;&lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:latentstyles deflockedstate="false" defunhidewhenused="true" defsemihidden="true" defqformat="false" defpriority="99" latentstylecount="267"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="0" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Normal"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="9" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="heading 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 7"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 8"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 9"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 7"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 8"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 9"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="35" qformat="true" name="caption"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="10" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Title"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="1" name="Default Paragraph Font"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="11" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Subtitle"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="22" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Strong"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="20" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Emphasis"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="59" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Table Grid"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" unhidewhenused="false" name="Placeholder Text"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="1" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="No Spacing"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" unhidewhenused="false" name="Revision"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="34" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="List Paragraph"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="29" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Quote"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="30" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Intense Quote"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 1"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 2"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 3"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 4"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 5"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 6"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="19" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Subtle Emphasis"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="21" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Intense Emphasis"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="31" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Subtle Reference"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="32" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Intense Reference"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="33" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Book Title"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="37" name="Bibliography"&gt;   &lt;w:lsdexception locked="false" priority="39" qformat="true" name="TOC Heading"&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt;  /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable  {mso-style-name:"Table Normal";  mso-tstyle-rowband-size:0;  mso-tstyle-colband-size:0;  mso-style-noshow:yes;  mso-style-priority:99;  mso-style-qformat:yes;  mso-style-parent:"";  mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt;  mso-para-margin-top:0in;  mso-para-margin-right:0in;  mso-para-margin-bottom:10.0pt;  mso-para-margin-left:0in;  line-height:115%;  mso-pagination:widow-orphan;  font-size:11.0pt;  font-family:"Calibri","sans-serif";  mso-ascii-font-family:Calibri;  mso-ascii-theme-font:minor-latin;  mso-fareast-font-family:"Times New Roman";  mso-fareast-theme-font:minor-fareast;  mso-hansi-font-family:Calibri;  mso-hansi-theme-font:minor-latin;} &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;o:shapedefaults ext="edit" spidmax="1026"&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;o:shapelayout ext="edit"&gt;   &lt;o:idmap ext="edit" data="1"&gt;  &lt;/o:shapelayout&gt;&lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-size: 16pt; line-height: 115%;"&gt;Karai Kasang yu hkat wa ai A kyu ara&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;(Yahweh) ngu ai&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;Karai Kasang gaw tinang hpan hpa jang da ai shing gyim masha ni hpe tsawra nga ai. Shing gyim masha ni hte ganawn mazup na ra sharawng ai nna&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;shing gyim mashan ni hte arau hkawm sa mayu ai Karai re ai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Shi gaw hkum shan hta dan pru wa sai (1 Timohti 3:16) Karai Kasang &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;gaw shing gyim masha ni hpang yu sa wa na matu Karai a rawng hpe raw kau da nna shing gyim masha sa hkam lai wa sai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Karai Kasang hpe gadai n mu yu ga ai rai tim Kawa kasha ajat rai nga ai kasha shing tai gaw Karai kasang a hpung shing kang hpe dan dawng sha ngun sai. (Yaw 1:18)&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;(Yahweh) ngu ai&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;Karai Kasang gaw kasha Yesu ngu ai mying hpe hkam la let shing gyim masha ni hpang de du sa wa sai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Galile nawng de du sa wa ai shaloi Petaru hte Hkan nau ni gaw bungli ngut nna nta wa na matu sum gawn ni gashin taw nga ma ai. Shana tup nga rim ai bungli galaw ai majaw grai pu ba &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;nga ma sai Nga langai mung n lu ai majaw myit htum nga ma ai Shat mung kawsi sai grai mung yup mayu sai dai aten hta Shing gyim masha yawng hpe hkye hkra la na wa (Isrea ) masha ni a myit mada nga ai Meshiya ngu ai Madu Yesu gaw du sa wa ai. Yesu gaw grai matsan nna bungli n awng dang ai ni shan hte a hpang e sa wa ai. Hkali gawn hpaw na matu a hkang hpyi ai shi mung a hkang jaw nu ai dai hpang&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;Karai Karang a mung dan a lam mungga hkaw tsun hpang sai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;shaloi shi n myit mada da ai.shi zawn hpa mung n re ai wa bungli n awng dang nna myit ru myit htum nga ai wa kaw Madu gaw du sa wa sai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Ti nang mung grai pu ba nna nta wa hkring sa la mayu dik sai rai tim mung tinang hkring sa la na hta Madu gaw grau a hkyak &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;ai n re ni;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Tinang a ting gyeng myit hta Madu hte &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;aten la nna Madu a hkaw tsun ai mungga hpe madat hkam la ai lam gaw manu dan dik ai lam re hpe shi hkap la chyena nu ai. Madu Yesu gaw Shi hpe aten jaw shara jaw ai Petaru hpe Mungga htawn tsun ngut ai hpang Hka sung ai shara de sit sa nna sumgawn hpe jahkrat nna nga rim sha ngun ai. Petaru gaw shana tup shakut sai rai tim nga n lu rim ai lam tsun ning dang mayu ai rai tim mung&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;Madu Yesu a a ga &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;hpe madat mara nu ai Yesu gaw shi hpe &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;aten jaw nna ganawn mazum ai Petaru ni a ra nga ai lam hpe shi hkrak sha chye ai Madu Yesu hpe ya prat na ga hte &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;tsun ga nga yang yu maya sha n rai&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;shall shaman chyeju jaw mayu ai wa re. Petaru a Li sha n rai gaga ni a Li hta mung hkade lup wa na da ram nga ni hpring tup lu sha ngun ai re Karai wa a shaman chyeju gaw tinang langai hkrai a matu sha n rai tinang a marang e ga ga masha ni hpe du hkra shaman chyeju hpe hkam la sha ngun ai lam rai nga ai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;(Yahweh) Karai Kasang gaw Shing gyim masha ni hpang yu sa wa ai hpe nang atsawm sha myit sum ru u; Karai kasang gaw na a yu bak mara ni hpe Madu Yesu a sai hte ga shin kau ya sai. na hpang de sa wa nna nang hte ganawn mazawn na ra sha rawng nga ai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Yesu gaw tinang pu b a ai majaw madu hte ganawn mazup na n dang mai nga ning len n ning dang ai. Madu a myit ra sharawng ai the maren hkam la lai wa sai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Madu Yesu gaw shi hte a ten jaw nna ganawn mazum ai ni hpe yu maya shing gyim prat hta grau hkrik hkam ai shaman chyeju kaba ni hpe jaw lai wa sai . dai shaman chyeju gaw tinang langai hkrai matu sha n rai ga ga masha ni hpe mung matut &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;garan gachyan ya lu ai ga sadi nga ai hpe mu lu ai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;(Yahweh) Karai Kasang yu wa ai a a kyu a ra gaw kaba la nga ai. Hpa mung n re ai yu maya masha Petaru gaw Yesu a majaw laklai ai prat de du wa ai. Ndai lam hpe sharin la mu Madu hpe hpang gara ai hte saw shaga nna aten jaw &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;ganawn mazum ai lam galaw u&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Nye lam sak se loi hkam mayu ai. Ngai nan nang hpam lu sha a mayam tai lai wa ai majaw masha ni a koi yen kau ai hkrum lai wa sai. ti nang hkum tinang myit grai kaji ga ren wa sai masha law malawng koi yen da ai rai tim Madu Yesu gaw ngai hpe tsawra ai ngai hpe n koi yen ai. Ngai hpang de Madu Yesu sa wa ai hpe hkap la shara jaw sai. Madu hte arau hkawm sa wa sai ngai myit malai lu nna galai shai wa lu sai. Nang hpam tsim yam kaw nna lawt lu wa sai.na majaw masha law law shaman chyeju lu na re ngu ai ga&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;sa di nga ai hte maren byin wa sai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Nang hpam tsin yam kaw na Ramma ni law law gaw nye a majaw Karai Kasang hpe chye wa sai ngai shaman chyeju lu ai zawn shan hte mung shaman chyeju lu ai ni tai sai.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt; &lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Karai Wa a Hpung shing kang htani htana agrau nga u ga law&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Amen&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;La Ohn La Htoi&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-292232770912808383?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/292232770912808383'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/292232770912808383'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/10/karai-kasang-yu-hkat-wa-ai-kyu-ara.html' title='Karai Kasang yu hkat wa ai A kyu ara'/><author><name>Sinli Brang</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02979593307117244336</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='26' src='http://bp1.blogger.com/_d663Pp0cpc8/SASxsYMCM0I/AAAAAAAAACk/_s2kxF7tbzw/S220/2.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-5003842608856962068</id><published>2010-10-28T20:53:00.000-07:00</published><updated>2010-10-28T20:55:07.027-07:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;a title="View Pinpet Mining Updated Broucher-English on Scribd" href="http://www.scribd.com/doc/40209318/Pinpet-Mining-Updated-Broucher-English" style="margin: 12px auto 6px auto; font-family: Helvetica,Arial,Sans-serif; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 14px; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; -x-system-font: none; display: block; text-decoration: underline;"&gt;Pinpet Mining Updated Broucher-English&lt;/a&gt; &lt;object id="doc_664768828431076" name="doc_664768828431076" height="500" width="100%" type="application/x-shockwave-flash" data="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf" style="outline:none;" &gt;  &lt;param name="movie" value="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf"&gt;  &lt;param name="wmode" value="opaque"&gt;   &lt;param name="bgcolor" value="#ffffff"&gt;   &lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;   &lt;param name="allowScriptAccess" value="always"&gt;   &lt;param name="FlashVars" value="document_id=40209318&amp;access_key=key-zqbf0en0iin9g25t9de&amp;page=1&amp;viewMode=list"&gt;   &lt;embed id="doc_664768828431076" name="doc_664768828431076" src="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf?document_id=40209318&amp;access_key=key-zqbf0en0iin9g25t9de&amp;page=1&amp;viewMode=list" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" height="500" width="100%" wmode="opaque" bgcolor="#ffffff"&gt;&lt;/embed&gt;  &lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-5003842608856962068?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5003842608856962068'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5003842608856962068'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/10/pinpet-mining-updated-broucher-english.html' title=''/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-2775366753190426539</id><published>2010-10-23T10:03:00.000-07:00</published><updated>2010-10-23T10:03:33.034-07:00</updated><title type='text'>ဒီ အလံ ဘယ္ေတာ့မွ အေလး မျပဳ</title><content type='html'>&lt;a href="http://arzarni.blogspot.com/2010/10/blog-post_9996.html"&gt;ဒီ အလံ ဘယ္ေတာ့မွ အေလး မျပဳ&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-2775366753190426539?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='related' href='http://arzarni.blogspot.com/2010/10/blog-post_9996.html' title='ဒီ အလံ ဘယ္ေတာ့မွ အေလး မျပဳ'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2775366753190426539'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2775366753190426539'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/10/blog-post.html' title='ဒီ အလံ ဘယ္ေတာ့မွ အေလး မျပဳ'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-989981523334386931</id><published>2010-09-06T09:42:00.001-07:00</published><updated>2010-09-06T09:42:40.235-07:00</updated><title type='text'>BURMA - No Childhood at All - MUST WATCH!! - DOCUMENTARY</title><content type='html'>BURMA - No Childhood at All - MUST WATCH!! - DOCUMENTARY&lt;br /&gt;&lt;embed id=VideoPlayback src=http://video.google.com/googleplayer.swf?docid=-5589044458333476222&amp;hl=en&amp;fs=true style=width:400px;height:326px allowFullScreen=true allowScriptAccess=always type=application/x-shockwave-flash&gt; &lt;/embed&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-989981523334386931?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/989981523334386931'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/989981523334386931'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/09/burma-no-childhood-at-all-must-watch.html' title='BURMA - No Childhood at All - MUST WATCH!! - DOCUMENTARY'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-4074201909424318132</id><published>2010-08-31T17:30:00.000-07:00</published><updated>2010-08-31T17:37:50.195-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kachin nation news'/><title type='text'>KIO" release statement</title><content type='html'>&lt;h2 class="entry-title"&gt;&lt;a class="entry-title-link" target="_blank" href="http://groups.google.com.my/group/world-kachin-org/browse_thread/thread/f0f43e665b88d533/e98f45fc50d31858?show_docid=e98f45fc50d31858"&gt;KIO" release statement (Burm)&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/h2&gt;&lt;h2 class="entry-title"&gt;&lt;a class="entry-title-link" target="_blank" href="http://world-kachin-org.googlegroups.com/attach/e98f45fc50d31858/Statement+KC+30-8-2010.pdf?view=1&amp;amp;part=3"&gt;KIO" release statement (Kachin)&lt;/a&gt;&lt;/h2&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-4074201909424318132?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4074201909424318132'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4074201909424318132'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/08/kio-release-statement.html' title='KIO&quot; release statement'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-2679782084707559054</id><published>2010-06-01T01:41:00.000-07:00</published><updated>2010-06-01T01:47:00.781-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='document'/><title type='text'>Burma: The Documentary</title><content type='html'>Part 1. Burma: The Documentary&lt;br /&gt;&lt;object width="500" height="405"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube-nocookie.com/v/pyd9_RvwyHU&amp;hl=en_US&amp;fs=1&amp;border=1"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube-nocookie.com/v/pyd9_RvwyHU&amp;hl=en_US&amp;fs=1&amp;border=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="500" height="405"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=uQd40iQPwPA&amp;feature=related"&gt;Part 2. Burma: The Documentary&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/results?search_query=+Burma:+The+Documentary&amp;aq=f"&gt;more+++ Burma: The Documentary++++&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-2679782084707559054?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2679782084707559054'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2679782084707559054'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/06/burma-documentary.html' title='Burma: The Documentary'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-3333037724745346934</id><published>2010-05-26T01:58:00.000-07:00</published><updated>2010-05-26T02:03:38.191-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='news'/><title type='text'>Malaysia du Jinghpaw Wunpawng myu sha ni myusha lam bawng ban nga</title><content type='html'>England mungdan kawn sadu kawan ai KNO na ,Slg Layang hkun htoi hte Buga na sadu ai sara Rev: hkalen Tu hkawng gaw yaten ndai kualalumpur kaw du taw nga ai Jinghpaw wunpawng myusha hpa awn ni ni myusha lam woi bawng ban nga ai lam chye lu ai.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ningbaw ning la ni hte bawng ban jahkrup ai lam,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lawk ginra shagu myu sha hte seng ai mung ga ni hpe hkaw tsun jahkrup na lam ni nga ai lam chye lu ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Matut nna shiga grau hkum tsup hkra hpe KRC shiga dap kawn htawn shana wa na re lam mung chye lu ai.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-3333037724745346934?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3333037724745346934'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3333037724745346934'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/05/malaysia-du-jinghpaw-wunpawng-myu-sha.html' title='Malaysia du Jinghpaw Wunpawng myu sha ni myusha lam bawng ban nga'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-4093757283888515551</id><published>2010-05-10T20:56:00.000-07:00</published><updated>2010-05-10T20:57:13.881-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='news'/><title type='text'>တိုင္းရင္းသား လက္နက္ကိုင္အေရး</title><content type='html'>VOA news&lt;br /&gt;ဗမာစစ္အစိုးရကသာ အိမ္နီးခ်င္းႏိုင္ငံေတြကို အားကိုတာမဟုတ္ဘဲ တိုင္းရင္းသားလက္နက္ကိုင္ေတြကလည္း ႏွစ္ေပါင္းမ်ားစြာ အိမ္နီးခ်င္းႏိုင္ငံေတြနဲ႔ ဆက္သြယ္လာခဲ့တာ ျဖစ္ပါတယ္။ တိုင္းရင္းသားလက္နက္ကိုင္ လႈပ္ရွားမႈမွာ တရုတ္ နဲ႔ ထိုင္း ပါဝင္ပတ္သက္ခဲ့တာ မဆလ ေခတ္ကတည္းက ျဖစ္ပါတယ္။ ျမန္မာျပည္မွာ မေနႏုိင္ေတာ့လို႔ ထိုင္းႏိုင္ငံထဲ ဝင္ေရာက္ခုိလံႈတဲ့ ဓေလ့ဟာ ဗမာမင္းလက္ထက္ကတည္းက ရွိခဲ့တဲ့ အစဥ္အလာတခု ျဖစ္ပါတယ္။ ဗမာစစ္အစိုးရက ႏိုင္ထက္စီးနင္းလုပ္လို႔ ျပည္တြင္းစစ္ျပန္ ျဖစ္ၿပီဆုိရင္ အႏွစ္ (၂၀) ကာလမွာ တည္ေဆာက္ခဲ့တာေတြ ပ်က္စီးသြားႏိုင္ပါတယ္။ တိုင္းရင္းသား လက္နက္ကိုင္ ပဋိပကၡရဲ ႔ ရလဒ္ကေတာ့ ပါဝင္ပတ္သက္သူေတြ အားလံုး အက်ဳိးစီးပြား ပ်က္စီးဆံုးရႈံးတာေတြပဲ ျဖစ္ပါတယ္။ &lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.voanews.com/burmese/2010-04-30-voa7.cfm"&gt;more++++more+++&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-4093757283888515551?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4093757283888515551'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4093757283888515551'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/05/blog-post.html' title='တိုင္းရင္းသား လက္နက္ကိုင္အေရး'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-8207474949698683191</id><published>2010-04-28T20:13:00.000-07:00</published><updated>2010-04-28T20:13:45.429-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='news'/><title type='text'>International Community Ignores Danger of Burma Sliding Into War</title><content type='html'>Today is the final deadline for armed ethnic groups which have signed&lt;br /&gt;ceasefire agreements with the dictatorship in Burma to agree to become&lt;br /&gt;border guard forces or militias under the control of the Burmese Army.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The demand is part of the generals¹ agenda to destroy all opposition ahead&lt;br /&gt;of elections designed to maintain their rule under a civilian guise. Many of&lt;br /&gt;the ceasefire groups play an important role in protecting and promoting&lt;br /&gt;ethnic culture. The dictatorships new constitution does not grant ethnic&lt;br /&gt;people any real level of autonomy, or grant any protection or promotion of&lt;br /&gt;ethnic cultures.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Many of the largest ceasefire groups, including the Kachin Independence&lt;br /&gt;Organisation, United Wa State Army, and New Mon State Party, have refused to&lt;br /&gt;become border guard forces. They see the demands as breaking ceasefire&lt;br /&gt;agreements and amounting to unconditional surrender, without any of their&lt;br /&gt;demands for autonomy and ethnic rights being granted. The ceasefire groups&lt;br /&gt;took part in the National Convention, which drew up the principles of the&lt;br /&gt;new constitution, but every single one of their proposals was rejected.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Burma¹s military dictatorship has already shown it is prepared to use force&lt;br /&gt;to subdue those groups that refuse to submit to its demands. In August 2009&lt;br /&gt;the Burmese Army attacked the ethnic Kokang group, forcing almost 40,000&lt;br /&gt;refugees to flee to China. Already ethnic Mon refugees have started arriving&lt;br /&gt;in Thailand, fearing attacks by the Burmese Army.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://burmacampaign.org.uk/index.php/news-and-reports/news-stories/international-community-ignores-danger-of-burma-sliding-into-war/16"&gt;more++++More++++&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;http://burmacampaign.org.uk&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-8207474949698683191?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/8207474949698683191'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/8207474949698683191'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/04/international-community-ignores-danger.html' title='International Community Ignores Danger of Burma Sliding Into War'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-6972392230102310880</id><published>2010-04-20T22:20:00.000-07:00</published><updated>2010-04-20T22:20:06.455-07:00</updated><title type='text'>စစ္ေရးနဲ႔မေျဖရွင္းဖို႔ KIA သတိေပး</title><content type='html'>စစ္ေရးနဲ႔မေျဖရွင္းဖို႔ KIA သတိေပး &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;21 April 2010&lt;br /&gt;နယ္ျခားေစာင့္တပ္အျဖစ္ အသြင္ေျပာင္းဖို႔ ျငင္းဆုိတဲ့ အပစ္ရပ္ တုိင္းရင္းသား လက္နက္ကုိင္ တပ္ဖြဲ႕ေတြကုိ စစ္အစုိးရက စစ္ေရးနဲ႔ ႏွိမ္နင္းမယ္ဆုိရင္ အမွားႀကီး မွားလိမ့္မယ္လုိ႔ KIA ေခါင္းေဆာင္ေတြက ေျပာလုိက္ပါတယ္။ KIA အေနနဲ႔ နယ္ျခားေစာင့္တပ္ ဖြဲ႕စည္းေရးကုိ ဧၿပီလ ၂၈ ရက္ေန႔ ေနာက္ဆုံးထားၿပီး အေၾကာင္းျပန္ဖုိ႔ ျမန္မာစစ္အစုိးရက ေျပာဆုိထားပါတယ္။ KIO ဘက္ကေတာ့ နယ္ျခားေစာင့္တပ္ ဖြဲ႕စည္းေရးကို လက္မခံဘဲ ျပည္ေထာင္စု တပ္မေတာ္ထဲမွာ တပ္တခုအေနနဲ႔ ပါ၀င္လုိတဲ့အေၾကာင္း တုံ႔ျပန္ ေျပာဆုိေနပါတယ္။ အျပည့္အစုံကုိ ကုိသိန္းထုိက္ဦးက တင္ျပေပးထားပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ကခ်င္ျပည္ လြတ္ေျမာက္ေရး တပ္မေတာ္ (KIA) ကုိ နယ္ျခားေစာင့္တပ္အျဖစ္ အသြင္ေျပာင္းဖို႔ ျမန္မာစစ္အစိုးရက စတင္ ေဆြးေႏြးခဲ့ၿပီး အေၾကာင္းျပန္ဖုိ႔ ေနာက္ဆုံးရက္ သတ္မွတ္ေပးခဲ့တဲ့ တႏွစ္ေလာက္ ကာလအတြင္း KIA နဲ႔ ျမန္မာစစ္အစိုးရအၾကား အနည္းဆုံး ၁၅ ႀကိမ္ေလာက္ ေတြ႕ဆုံ ေဆြးေႏြးခဲ့တယ္လို႔ KIA သတင္းရပ္ကြက္က ေျပာပါတယ္။ KIA ကေတာ့ BGF ေခၚ နယ္ျခားေစာင့္တပ္ အသြင္ေျပာင္းေရးကုိ လက္မခံဘဲ ျပည္ေထာင္စုထဲက တပ္မေတာ္ထဲမွာ ရွိတဲ့ တပ္တခု အေနနဲ႔သာ ျပင္ဆင္ ဖြဲ႕စည္းလိုတဲ့အေၾကာင္း တုံ႔ျပန္ ေျပာဆုိထားပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;နယ္ျခားေစာင့္တပ္ဖြဲ႕အစား ကခ်င္ေဒသ ကာကြယ္ေရးတပ္ကုိ ဖြဲ႕ခြင့္ေပးဖို႔၊ ပင္လုံစာခ်ဳပ္ပါ တုိင္းရင္းသား အခြင့္အေရးေတြကုိ အာမခံမယ္ဆုိရင္ လက္နက္စြန္႔မယ္ဆုိၿပီး KIA ဘက္က စစ္အစုိးရကို ေတာင္းခံဖူးပါတယ္။ ျမန္မာစစ္အစုိးရ ဘက္ကေတာ့ ဒီေတာင္းဆုိခ်က္ကို လက္မခံေသးပါဘူး။ တကယ္လုိ႔ နယ္ျခားေစာင့္တပ္ ဖြဲ႕စည္းေရး ျပန္လည္ အေျဖေပးဖို႔ စစ္အစိုးရဘက္က သတ္မွတ္ထားတဲ့ ေနာက္ဆုံးရက္ ေက်ာ္သြားခဲ့မယ္ဆုိရင္ ျမန္မာစစ္အစိုးရဘက္က ဒီကိစၥကို ဘယ္လို တုံ႔ျပန္လာမလဲ၊ အေျဖ အတိအက်ေတာ့ မသိရေသးပါဘူး။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KIA ဒု-စစ္ဦးစီး အရာရွိခ်ဳပ္&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ဗုိလ္ခ်ဳပ္ဂြမ္ေမာ္(လယ္) လုိင္ဇာတြင္ သတင္းစာရွင္းလင္းပြဲ ျပဳလုပ္ေနစဥ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ဧၿပီ ၁၆၊ ၂၀၁၀။ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KIA အဖြဲ႕ရဲ႕ ဒုတိယ စစ္ဦးစီး အရာရွိခ်ဳပ္ ဗုိလ္ခ်ဳပ္ဂြမ္ေမာ္ကေတာ့ စစ္အင္အားကုိ သုံးတာက တုိင္းျပည္အတြက္ အေျဖမဟုတ္တဲ့ အေၾကာင္း ဧၿပီလ ၁၆ ရက္ေန႔က လုိင္ဇာမွာ က်င္းပတဲ့ သတင္းစာ ရွင္းလင္းပြဲမွာ ေျပာပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“စစ္အစိုးရဘက္က ျပႆနာေတြကို အေျဖရွာဖုိ႔ ဆႏၵရွိမရွိ တြက္ရ ခက္ပါတယ္။ စစ္ေရးအရ ေျဖရွင္းလာမယ္ ဆိုရင္ေတာ့ သူတုိ႔အတြက္ အမွားႀကီးတခုပါ။ တကယ္လို႔ တရားနည္းလမ္းတက် မတြက္ဘူး၊ သူတို႔ လုပ္ခ်င္တဲ့အတုိင္းပဲ ဆက္လုပ္မယ္ဆိုရင္ သူတို႔ဘက္က စစ္အင္အားကို သံုးလာႏုိင္ပါတယ္။ ဒါေပမဲ့ တုိင္းျပည္ရဲ႕ ေကာင္းက်ဳိးကို ၾကည့္မယ္ဆုိရင္ေတာ့ ဒီလုိ သူတို႔ မလုပ္သင့္ပါဘူး။”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ဧၿပီလ ၁၆ ရက္ေန႔ကပဲ လုိင္ဇာဌာနခ်ဳပ္မွာ လူထုရွင္းလင္းပြဲ က်င္းပၿပီး ျမန္မာစစ္အစုိးရနဲ႔ နယ္ျခားေစာင့္တပ္ အသြင္ေျပာင္းေရးနဲ႔ ပတ္သက္တဲ့ ေဆြးေႏြးပြဲ အေျခအေန KIA ဘက္က ရွင္းျပခဲ့ပါတယ္။ ကခ်င္ေဒသခံေတြကေတာ့ ကခ်င္ျပည္နယ္အတြင္း စစ္အစိုးရနဲ႔ KIA တပ္ဖြဲ႕အၾကား လက္နက္ကုိင္ တုိက္ပြဲေတြ ျပန္ေပၚမွာကို စုိးရိမ္ေနပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ဧၿပီလ ၁၇ ရက္ေန႔က ကခ်င္ျပည္နယ္ ျမစ္ဆုံေရကာတာ ေဆာက္လုပ္ေနတဲ့ Asia World ကုမၸဏီ အေဆာက္အဦး ေနရာမွာ ဗုံးခြဲတုိက္ခုိက္မႈေတြ ဆက္တိုက္ ေပၚေပါက္ခဲ့တဲ့အတြက္ ဒီေဖာက္ခြဲ တုိက္ခုိက္မႈေတြမွာ KIA ပါမပါ ျမန္မာစစ္အစုိးရဘက္က ေမးျမန္း စုံစမ္းခဲ့ပါတယ္။ KIA ကေတာ့ သူတို႔ ပါ၀င္ပတ္သက္မႈ မရွိတဲ့အေၾကာင္း ျပန္လည္ရွင္းလင္းခဲ့ပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ျမစ္ဆုံ ဗုံးေပါက္ကြဲမႈ ျဖစ္ပြားအၿပီး ကခ်င္ျပည္နယ္ထဲမွာ စစ္အစိုးရဘက္က လုံၿခဳံေရး တင္းက်ပ္လာတာ၊ KIA နဲ႔ ျမန္မာစစ္အစိုးရအၾကား တင္းမာမႈ ရွိလာေနတဲ့ အရိပ္အေယာင္ေတြလည္း ပိုၿပီးေတာ့ ေတြ႕ေနရပါတယ္။ စီးပြားေရးလုပ္ငန္းရွင္ အမ်ဳိးသမီးတေယာက္ ျဖစ္တဲ့ ဆာဟန္ခန္းကေတာ့ ကခ်င္ျပည္နယ္ဟာ ကခ်င္တုိင္းရင္းသားေတြတင္ ေနထုိင္တာ မဟုတ္ဘူးလို႔ ေျပာပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“ကခ်င္ျပည္နယ္ထဲမွာ စစ္အစုိးရက ကခ်င္ျပည္သူေတြအေပၚ မတရား ဖိႏွိပ္တာေတြ အမ်ားႀကီး ရွိပါတယ္။ စစ္အစုိးရကို ျပန္တုိက္တာကေတာ့ ေကာင္းပါတယ္။ ဒါေပမဲ့ ဒီျပည္နယ္ထဲမွာ ကခ်င္ေတြတင္ ေနတာ မဟုတ္ဘူးေလ။ ခ်င္းေတြေရာ၊ တ႐ုတ္ေတြေရာ၊ ရွမ္း၊ ဗမာ အားလုံး ေနထုိင္ၾကတာပါ။ အားလုံး ေပ်ာ္ေပ်ာ္ရႊင္ရႊင္ ေနေနၾကတာကုိ ဖ်က္ဆီးမပစ္ေစခ်င္ပါဘူး။ ဒါေပမဲ့ မျဖစ္လုိ႔ တုိက္ကုိ တုိက္ရမယ္ ဆိုရင္ေတာ့ ဘယ္တတ္ႏုိင္ပါ့မလဲရွင္။ တုိက္ၾကရမွာေပါ့။”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;နယ္ျခားေစာင့္တပ္ အသြင္ေျပာင္းေရးကိစၥက KIO ကခ်င္လြတ္ေျမာက္ေရး အဖြဲ႕နဲ႔ ျမန္မာစစ္အစိုးရ အၾကား အပစ္အခတ္ ရပ္စဲေရး သေဘာတူညီခ်က္ ယူခဲ့တဲ့ ၁၆ ႏွစ္ေက်ာ္ ကာလအတြင္း အႀကီးမားဆုံး ေပၚထြက္လာခဲ့တဲ့ သေဘာကြဲလြဲခ်က္ ပဋိပကၡ ျဖစ္ပါတယ္။ တုိက္ခုိက္ေရးအင္အား ၈,၀၀ ေက်ာ္ရွိတဲ့ ကခ်င္လက္နက္ကုိင္ အဖြဲ႕ကေတာ့ စစ္ေရးျပင္ဆင္မႈေတြ လုပ္ေနတဲ့ တခ်ိန္တည္းမွာ ဒီျပႆနာကို အတတ္ႏုိင္ဆုံး ေဆြးေႏြးၿပီး ေျပလည္ေအာင္ ေျဖရွင္းသြားမယ္လို႔ပဲ ေျပာဆုိေနဆဲ ျဖစ္ပါတယ္။&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-6972392230102310880?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6972392230102310880'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6972392230102310880'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/04/kia.html' title='စစ္ေရးနဲ႔မေျဖရွင္းဖို႔ KIA သတိေပး'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-5527002028536525901</id><published>2010-04-13T22:30:00.000-07:00</published><updated>2010-04-13T22:34:27.529-07:00</updated><title type='text'>ဘယ္မွာလဲ ေခာင္းေဆာင</title><content type='html'>ဘယ္မွာလဲ ေခာင္းေဆာင္ (၂) (၃) (၄) (၅) ဘယ္မွာလဲ Plan (B) (C) (D) (E)။ နံပာတ္(၁) ေခာင္းေဆာင္ကို ဖမ္းလိုက္ရင္ ဘယ္သူက ဆက္ေခာင္းေဆာင္မယ္၊ နံပာတ္(၁) အစီအစဉ္ ပ်က္သြားရင္ ဘယ္လို အစီအစဉ္ ဆက္သြားမယ္ ဆိုတဲ့ အရာေတြကို မေတြ့ရဘူး။ ဒီလိုဆိုရင္ ခင္ဗ်ားတို့က ေထာက္ပာလိမ့္မယ္ တစ္ဗိုလ္က် တစ္ဗိုလ္တက္ စနစ္ ရွိတယ္လို့။ မွန္တယ္။ တစ္ဗိုလ္က်ေတာ့မွ က်န္တဲ့လူကို ဗိုလ္ေကာက္တင္ တက္ျကတာမ်ိုး လက္ပူတိုက္ ဇာတ္လမ္းေတြ မဟုတ္ဘူးလားလို့ ျပန္ေမးခ်င္တယ္။ လြတ္လပ္ေရး ေခတ္က်ေတာ့ေရာ ေသခ်ာ စနစ္တက် ဖြဲ့စည္းခဲ့တယ္ဆိုတဲ့ ကြန္ျမူနစ္ပာတီဟာ သခင္သန္းထြန္း၊ သခင္စိုးလည္း မရွိေရာ အားနည္းသြားေတာ့တာပဲ။ ဒီေနရာမွာ သူတို့ ကိုယ္တိုင္က အျပတ္ရွင္းခဲ့လို့ အရည္အေသြးရွိတဲ့ ပာတီဝင္ေတြ ျပတ္ကုန္တာကိုလည္း ထည့္တြက္ရမယ္ ထင္ပာတယ္။ ဗိုလ္ခ်ုပ္ေအာင္ဆန္း ျမန္မာတစ္နိုင္ငံလံုးကို စည္းရံုးနိုင္ခဲ့တယ္။ နိုင္ငံလြတ္လပ္ေရးရဖို့ အျပင္းအထန္ ျကိုးစားေနတဲ့အခ်ိန္ လုပ္ျကံခံရတယ္။ သူနဲ့အတူ အရည္အခ်င္းရွိတဲ့ ေခာင္းေဆာင္ေတြ အမ်ားအျပား ပာသြားတယ္။ ဦးနု တက္လာတယ္။ ဒီေနရာမွာလည္း ဗိုလ္ခ်ုပ္မရွိရင္ ဘယ္သူက သူ့ေနရာကို ဆက္ခံျပီး ဦးေဆာင္ဦးရြက္ ျပုမယ္ဆိုတာ ျကိုတင္ စီမံခ်က္ ခ်ခဲ့တာမ်ိုး မေတြ့ရပာဘူး။ သူလဲ ေသသြားေရာ စိုင္ေကာှလို့ ျခံုေပာှေရာက္ျပီး ဝန္ျကီးခ်ုပ္ျဖစ္လာတဲ့ ဦးနု လက္ထက္မွာ တိုင္းျပည္ဟာ ဖရိုဖရဲ စျဖစ္ေတာ့တာပာပဲ။&lt;br /&gt;&lt;a href="http://blog.nyilynnseck.com/2010/03/blog-post.html?utm_source=feedburner&amp;amp;utm_medium=feed&amp;amp;utm_campaign=Feed%3A+nls18den+%28NYI+LYNN+SECK+18%2B+DEN%29&amp;amp;utm_content=Google+Reader"&gt;More++++Ndai kaw ya+++++++&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-5527002028536525901?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5527002028536525901'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5527002028536525901'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/04/blog-post.html' title='ဘယ္မွာလဲ ေခာင္းေဆာင'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-1343098450025420128</id><published>2010-04-12T20:49:00.000-07:00</published><updated>2010-04-12T20:50:59.280-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='news'/><title type='text'>refugee shiga</title><content type='html'>Allow refugees to work, Govt urged&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KUALA LUMPUR: The Bar Council has urged the Government to let refugees work so that they can be self-sustaining communities.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A clear-cut policy addressing the well-being of refugees must be established by the authorities to better manage refugees, said Bar Council Subcommittee on Migrants, Refugees and Immigration Affairs chairman Datuk M. Ramachelvam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By doing so, refugees would be able to earn a living, and the Government would be able to eradicate many socio-economic problems.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In its recommendation to the Government, the Bar Council suggested that the authorities adopt a foreign worker replacement policy where instead of allowing labour brokers to source for fresh migrant workers, priority should be given to refugees physically present in the country until they could return home or be resettled in a third country.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“If we have proper guidelines, we will save costs because if refugees are integrated into the formal economy and if they are within the taxable bracket, they too will need to pay tax,” he said in a press conference after a briefing on the new urban refugee policy by the United Nations High Commissioner for Refugees here yesterday.&lt;br /&gt;http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2010/4/8/nation/6010874&amp;sec=nation&lt;br /&gt;-------------------------------&lt;br /&gt;Burma Refugee Organisation provides shelter, education and more for group&lt;br /&gt;Stories by THO XIN YI&lt;br /&gt;Photos by AZMAN GHANI&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;thoxinyi@thestar.com.my&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;FAR away from their politically unstable motherland, Myanmars are seeking refuge on our shores.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The records of the United Nations High Commissioner (UNHCR) show that there are 82,400 refugee and asylum seekers in Malaysia as of February this year.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;About 76,200 of them are from Myanmar, comprising some 37,600 Chins, 18,200 Rohingyas, 5,100 Myanmar Muslims, 3,500 Mon, 3,200 Kachins and other ethnic minorities including Burmese.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bearing the scars of oppression, they have settled down in different parts of the country.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A group of Myanmar nationals are calling a township 30 minutes away from Kuala Lumpur their home, until it is safe to return to the homeland.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Most of them rent units above shoplots and work in factories, shops and restaurants nearby to feed themselves.&lt;br /&gt;Guidance: Moe Moe Khing (middle) helping two Myanmar children with their homework.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We climbed two flights of stairs in a commercial lot and arrived at a unit with three letters — BRO — attached to the door.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Behind the door, a few men were gathered in front of a small television while two teenagers surfed the Internet in an unlit room.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On the wall was a collage of photos showing Myanmar refugees attending talks, cultural and religious activities, and also, startlingly, photos of the deceased lying in coffins.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;BRO, which stands for Burma Refugee Organisation, was started on Jan 1, 2006, by U Maung Hla.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The 58-year-old fled his country and arrived in Malaysia in 1997.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;After being jailed three times for taking part in a demonstration in front of the Myanmar embassy, he established the organisation to help his fellow countrymen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“There were many groups for the other ethnics, like Chin, Kachin and Shan, but there was none for the Burmese (also one of the ethnics). I had no one to turn to for help.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“When I set up BRO, I made sure that I did not discriminate based on ethnic groups and religion. My door is open to all who need help,” he said.&lt;br /&gt;Skilled: Nang Khan Seng earns extra income by putting her sewing skills to good use.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Now in its fifth year of operation, BRO has some 17,000 members in Peninsular Malaysia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maung Hla said he worked closely with the UNHCR to help the Myanmar refugees in Malaysia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“I respond to calls from police stations and hospitals, when Myanmar nationals are being detained or sent to hospitals for treatment.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“I will then work with UNHCR to have the detainees released and sometimes, I have to make funeral arrangements for those who have died,” he said.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maung Hla travels twice a month to meet BRO members in other states. When he hits the road, he brings along small containers of fried beef pickle, fried prawns pickle, fried dried fish with him to sell to those who yearn for a taste of home.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;These products are made by the women members in another unit, which also doubled as their home.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maung Hla’s wife, Moe Moe Khing, 39, who is in charge of the women’s and children’s section, said BRO obtained funds from UNHCR to start this small project.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“The women have something to do to occupy their time while the profits earned are channelled back to the health and education fund,” she said.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In this unit adorned with posters and calendars bearing the portraits of pro-democracy leader Aung San Suu Kyi, the residents prepare meals for some 50 students studying in the opposite unit on the same floor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The children, aged between five and 17, do not have an open field to play or a canteen to buy titbits and fried chicken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This small unit, equipped with basic furniture, is where they learn English, Mathematics, Science and Computer skills for a monthly fee of RM40.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;After four years in the township, Maung Hla said BRO had established amicable ties with the locals.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“I explained our situation to them and they understand. Some of them even asked us to keep an eye on their shops when they are away,” he said.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;At the same time, BRO members are told to respect the local customs and abstain from vices.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Moe Moe added: “I told them we are in a foreign land together so don’t fight each other.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Myanmar nationals only hold BRO member cards temporarily until they register with UNHCR and obtain refugee identity cards.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maung Hla said he had stopped harping on political issues and focused strictly on social welfare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Every day when I open my eyes, I think of how to help the people,” he said.&lt;br /&gt;http://thestar.com.my/metro/story.asp?file=/2010/4/7/central/5890954&amp;sec=central&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-1343098450025420128?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1343098450025420128'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1343098450025420128'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/04/refugee-shiga.html' title='refugee shiga'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7935291409596414911</id><published>2010-04-07T00:53:00.000-07:00</published><updated>2010-04-07T00:53:30.753-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='shanan'/><title type='text'>nbung ai mung masa ning mu (hti yu ga)</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: ZawgyiOne, Zawgyi-One, Zawgyi-1, Zawgyi1; font-size: 11px; line-height: 18px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="font-family: ZawgyiOne, Zawgyi-One, Zawgyi-1, Zawgyi1; font-size: 14px; line-height: 2.3em; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0.5em;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="-webkit-border-horizontal-spacing: 3px; -webkit-border-vertical-spacing: 3px; color: red;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;စစ္မႈထမ္းေဟာင္းတစ္ဦး၏ ႏိုင္ငံေရးအျမင္&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: ZawgyiOne, Zawgyi-One, Zawgyi-1, Zawgyi1; font-size: 14px; line-height: 2.3em; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0.5em;"&gt;အမ်ဳိးသားယဥ္ေက်းမႈဆိုတာကို ကြန္ျမဴနစ္ေၾကျငာစာတမ္းေရးတဲ့ ကားမတ္ရဲ႕ မိတ္ေဆြႀကီး အိန္ဂ်ယ္ကေတာ့ “အမ်ဳိးသားယဥ္ေက်းမႈဆိုတာ အေပၚစီးရတဲ့ လူမ်ဳိးေတြရဲ႕ ယဥ္ေက်းမႈ” လို႔ အဓိပၸါယ္ ဖြင့္ဆိုျပခဲ့တာ ဖတ္ဖူးလိုက္ပါတယ္။ အေပၚစီးမရတဲ့ တိုင္းရင္းသား လူမ်ဳိးေတြနဲ႔ေတာ့ ဘာမွမဆိုင္သလိုမ်ဳိး ျဖစ္ေနပါတယ္။ ဒီၤေန႔ ျမန္မာႏိုင္ငံမွာလည္း အိန္ဂ်ယ္ ဖြင့္ဆိုထားတဲ့ အတိုင္းပါဘဲ။ ေတာင္အာဖရိကႏိုင္ငံက ပညာရွင္တစ္ဦး သူ႔အမည္ေတာ့ မမွတ္မိေတာ့ဘူး၊ သူေျပာတာ ကၽြန္ေတာ္တို႔က တိုင္းျပည္ဖံြ႔ၿဖိဳးတိုးတက္ဖို႔ အေျပးအလႊားနဲ႔ ခ်ီတက္ေနတဲ့ အခ်ိန္မွာ ယဥ္ေက်းမႈဆိုတဲ့ ျခင္းေတာင္းႀကီးကို ေခါင္းေပၚတင္ၿပီး ရြက္ထားၾကေတာ့ မေျပးႏိုင္ဘဲ ဖြံ႕ၿဖိဳးသင့္သေလာက္ မဖြံ႕ၿဖိဳးႏိုင္ ျဖစ္ခဲ့ရတယ္တဲ့။&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: ZawgyiOne, Zawgyi-One, Zawgyi-1, Zawgyi1; font-size: 14px; line-height: 2.3em; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0.5em;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: ZawgyiOne, Zawgyi-One, Zawgyi-1, Zawgyi1; font-size: 14px; line-height: 2.3em; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0.5em;"&gt;အဂၤလိပ္လူမ်ဳိးေတြရဲ႕ လက္ပတ္နာရီပတ္တာကို အတုခိုးႏိုင္ခဲ့တယ္။ ဒါေပမဲ့ အခ်ိန္တိက်မႈဆိုတဲ့ အက်င့္ကိုေတာ့ အတုမခိုးႏုိင္ခဲ့ၾကဘူး။ ျမန္မာႏိုင္ငံမွာလည္း ယဥ္ေက်းမႈဆိုတဲ့ ျခင္းေတာင္းႀကီးကို ရြက္ထားဦးမယ္ဆိုရင္ေတာ့ ဒီေန႔ ပညာရွင္ေတြ ေျပာေနတဲ့ ပညာေခတ္ ဂလိုဘယ္လိုက္ေဇးရွင္းတို႔ိကုိ ျဖတ္ေက်ာ္ဖို႔ မလြယ္ဘူး။&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: ZawgyiOne, Zawgyi-One, Zawgyi-1, Zawgyi1; font-size: 14px; line-height: 2.3em; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0.5em;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: ZawgyiOne, Zawgyi-One, Zawgyi-1, Zawgyi1; font-size: 14px; line-height: 2.3em; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0.5em;"&gt;ဒီေန႔ အာရွႏိုင္ငံေတြမွာ တုိးတက္လာတဲ့့ ႏိုင္ငံေတြကို ျပန္ၾကည့္ရင္ ယဥ္ေက်းမႈကို သိပ္ဦးစားမေပးဘူးဆိုတာ ေတြ႔ႏိုင္ပါတယ္။ ပထမ အာရွက်ား (၄) ေကာင္လို႔ ေျပာတဲ့ စကၤာပူ၊ ေတာင္ကိုရီးယား၊ ေဟာင္ေကာင္၊ ထိုင္ဝမ္တို႔ကိုၾကည့္ရင္ ယဥ္ေက်းမႈေတြ ေျပာင္းလဲသြားၿပီး ထိပ္တန္းတိုးတက္တဲ့ ႏိုင္ငံေတြ ျဖစ္ကုန္ၾကပါၿပီ။ စကၤာပူဆိုရင္ (၁၉၆၀) ခုႏွစ္ေလာက္က တံငါရြာ အဆင့္ေလာက္ဘဲ ရွိပါတယ္။ အခု အာရွမွာ ထိပ္တန္းႏုိင္ငံတစ္ခု ျဖစ္ေနၿပီ။ ေဟာင္ေကာင္ဆိုရင္ အဂၤလိပ္လက္ေအာက္က လြတ္ေျမာက္ၿပီး တ႐ုတ္ျပည္မႀကီးရဲ႕ ကိုယ္ပိုင္အုပ္ခ်ဳပ္ခြင့္ရ ျပည္နယ္ႀကီးတစ္ခု ျဖစ္ေနၿပီ။ တ႐ုတ္ေခါင္းေဆာင္ေတြကေတာင္ ေဟာင္ေကာင္လိုၿမိဳ႕ေတြ တ႐ုတ္ျပည္မွာ အမ်ားအျပားျဖစ္လာေအာင္ လုပ္ၾကလုိ႔ ေအာ္လာရပါတယ္။&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: ZawgyiOne, Zawgyi-One, Zawgyi-1, Zawgyi1; font-size: 14px; line-height: 2.3em; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0.5em;"&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="http://photayokeking.net/Articlesmm/old-soldiers-political-point-of-view-part-1.html"&gt;More+++1++++&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: ZawgyiOne, Zawgyi-One, Zawgyi-1, Zawgyi1; font-size: 14px; line-height: 2.3em; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0.5em;"&gt;&lt;a href="http://photayokeking.net/Articles/"&gt;More+++2++++&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7935291409596414911?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7935291409596414911'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7935291409596414911'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/04/nbung-ai-mung-masa-ning-mu-hti-yu-ga.html' title='nbung ai mung masa ning mu (hti yu ga)'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7762633619555260655</id><published>2010-04-02T01:41:00.000-07:00</published><updated>2010-04-02T01:41:16.532-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='document'/><title type='text'>what is a war crime?</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Century gothic', verdana, Arial, sans-serif; font-size: 14px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;စတုတၳေျမာက္ ဂ်ီနီဗာသေဘာတူညီခ်က္ရဲ႕ ပုဒ္မ (၁၄၇) က စစ္ရာဇ၀တ္မႈမ်ားကုိ ေဟာသလုိ ဖြင့္ဆုိ ထားပါတယ္။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“လူတေယာက္အား ဒုကၡႀကီးစြာ ခံစားရေစရန္ တမင္ရည္ရြယ္၍ ျပဳလုပ္ျခင္း သုိ႔မဟုတ္ လူတေယာက္၏ ခႏၶာကုိယ္ သုိ႔မဟုတ္ က်န္းမာေရးအေပၚ ျပင္းထန္ေသာ ဒဏ္ရာအနာတရ ျဖစ္ေစရန္ တမင္ရည္ရြယ္ျပဳလုပ္ျခင္းတုိ႔အပါအ၀င္ ရည္ရြယ္ခ်က္ရွိရွိ သတ္ျဖတ္ျခင္း၊ ညႇဥ္းပန္းႏွိပ္စက္ျခင္း သုိ႔မဟုတ္ လူမဆန္စြာ ျပဳမူျခင္း၊ တရားဥပေဒႏွင့္ မညီေသာ ႏွင္ထုတ္မႈ သုိ႔မဟုတ္ လႊဲေျပာင္းေပးအပ္မႈ သုိ႔မဟုတ္ ကာကြယ္ေစာင့္ေရွာက္မႈေပးရမည့္ သူတဦးအား တရားဥပေဒႏွင့္ မေလ်ာ္ညီစြာ ကန္႔သတ္တားျမစ္ထားျခင္း၊ ကာကြယ္ေစာင့္ေရွာက္မႈ ေပးထားသူတဦးအား ရန္သူစစ္တပ္ဖြဲ႔မ်ားတြင္ အတင္းအက်ပ္ တာ၀န္ ထမ္းေဆာင္ေစျခင္း သုိ႔မဟုတ္ ကာကြယ္ေစာင့္ေရွာက္မႈေပးရမည့္ သူတဦး၏ တရားသျဖင့္ ရထုိက္ေသာ အခြင့္အေရးမ်ားႏွင့္ ပုံမွန္တရားရင္ဆုိင္မႈကို ျငင္းပယ္ျခင္း” တို႔ ျဖစ္ပါတယ္။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;စစ္ေရးလုိအပ္ခ်က္ေၾကာင့္ မဟုတ္ဘဲ ဓားစာခံဖမ္းဆီးျခင္း၊ သူတပါးပုိင္ ပစၥည္းမ်ားကို အလြန္အကြၽံ ဖ်က္ဆီးျခင္းႏွင့္ သိမ္းယူျခင္း၊ ယင္းလုပ္ရပ္မ်ားကုိ တရားဥပေဒႏွင့္ အညီမဟုတ္ဘဲ အေၾကာင္းမဲ့ သက္သက္ျပဳလုပ္ျခင္း။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;အထက္ပါလုပ္ရပ္မ်ားသည္ အေျခခံအားျဖင့္ စစ္ရာဇ၀တ္မႈေျမာက္ေသာ လုပ္ရပ္မ်ားျဖစ္သည္ဟု ႏုိင္ငံတကာ ေရွ႕ေနမ်ားက ေျပာဆုိၾကသည္။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;၁၉၉၂ မွစ၍ ယူဂုိစလားဗီးယားႏုိင္ငံေဟာင္းတြင္ “စစ္မက္ေရးရာ ဥပေဒသမ်ား သုိ႔မဟုတ္ ဓေလ့ထုံးတမ္းမ်ား” ကုိ ခ်ဳိးေဖာက္ခဲ့သည္ဟု စြပ္စြဲခံထားရသူမ်ားအျဖစ္ သံသယရွိသူမ်ားအား ႐ုံးတင္ တရားစြဲဆုိ စစ္ေဆးၾကားနာရန္ မိမိတုိ႔တြင္ အခြင့္အေရးရွိသည္ဟု သဟိတ္ဂ္ၿမိဳ႕ အေျခစုိက္ ႏုိင္ငံတကာတရား႐ုံးက ေျပာဆုိသည္။ ဤသုိ႔ေသာ စစ္ဥပေဒခ်ဳိးေဖာက္မႈမ်ဳိးမ်ားအတြက္ ပုဒ္မ (၃) တြင္ ဥပမာမ်ားေပးထားသည္။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="style6" style="text-align: justify;"&gt;ပုဒ္မ (၃)&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;- စစ္ေရးလုိအပ္ခ်က္အရ ၿမိဳ႕ရြာမ်ားကို ဖ်က္ဆီးေခ်မႈန္းျခင္း။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;- မည္သည့္အေၾကာင္းျပခ်က္ျဖင့္ျဖစ္ေစ အကာအကြယ္မဲ့ေနေသာ ၿမိဳ႕၊ ရြာ၊ အုိးအိမ္အေဆာက္အဦမ်ားအား တုိက္ခုိက္ျခင္း၊ ဗုံးႀကဲျခင္း။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;- ဘာသာေရး၊ ပရဟိတ၊ က်န္းမာေရး၊ အႏုပညာႏွင့္ သိပၸံဆုိင္ရာ အေဆာက္အဦမ်ား၊ သမုိင္း၀င္ အထိမ္းအမွတ္ အေဆာက္အဦမ်ားႏွင့္ အႏုပညာလက္ရာပစၥည္းမ်ားကို သိမ္းပုိက္ျခင္း သုိ႔မဟုတ္ တမင္သက္သက္ ဖ်က္ဆီးျခင္း။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;- ျပည္သူပုိင္ သုိ႔မဟုတ္ ပုဂၢလိကပုိင္ ပစၥည္းမ်ားကုိ လုယူျခင္း။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;စစ္ပြဲအတြင္းျဖစ္ေသာ္လည္း အရပ္သားမ်ားအား ပစ္မွတ္ထား က်ဴးလြန္ၾကေသာ ရာဇ၀တ္မႈမ်ားကုိ လူသားထုအေပၚ က်ဴးလြန္ေသာ ရာဇ၀တ္မႈမ်ားအျဖစ္ ခုံ႐ုံးက အဓိပၸာယ္ဖြင့္ဆုိသတ္မွတ္သည္။ ယင္းႏွင့္ ပတ္သက္ေသာ ဥပမာမ်ားကို ပုဒ္မ (၅) တြင္ ေအာက္ပါအတုိင္း ထပ္မံေဖာ္ျပထားသည္။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;- လူသတ္မႈ၊ မ်ဳိးျဖဳတ္မႈ၊ ကြၽန္ျပဳမႈ၊ ႏွင္ထုတ္မႈ၊ အက်ဥ္းခ်မႈ၊ ညႇဥ္းပန္းႏွိပ္စက္မႈ၊ အဓမၼက်င့္မႈ၊ ႏုိင္ငံေရး၊ လူမ်ဳိးေရး၊ ဘာသာေရးအေၾကာင္းအေပၚ မူတည္၍ သတ္ျဖတ္မႈ။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;- ႏုိင္ငံသားတစု၊ မ်ဳိးႏြယ္စုတစု၊ လူမ်ဳိးစုတစု သို႔မဟုတ္ ဘာသာ၀င္တစုအား ယင္းတုိ႔ အားလုံးကုိျဖစ္ေစ၊ တစိတ္တပုိင္းကိုျဖစ္ေစ ဖ်က္ဆီးရန္ ရည္ရြယ္ခ်က္ရွိရွိ ျပဳလုပ္ေသာ လုပ္ရပ္မ်ားအား လူမ်ဳိးတုံး သုတ္သင္မႈအျဖစ္ ခုံ႐ုံးက ဖြင့္ဆုိသတ္မွတ္သည္။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;သုိ႔ေသာ္ စစ္ရာဇ၀တ္မႈဆုိင္ရာ ဥပေဒမွာ အဆက္မျပတ္ ျဖစ္ေပၚတုိးတက္ေနသည္။ ၂၀၀၁ ေဖေဖာ္၀ါရီတြင္ သဟိတ္ဂ္ၿမိဳ႕ ခုံ႐ုံးက အမ်ဳိးသမီးမ်ားအား အစုလုိက္အၿပဳံလုိက္ စနစ္တက် အဓမၼျပဳက်င့္မႈႏွင့္ စစ္ျဖစ္ေနစဥ္ အမ်ဳိးသမီးမ်ားအား လိင္ကြၽန္ျပဳျခင္းတုိ႔သည္ စစ္ရာဇ၀တ္မႈေျမာက္သည္ဟု ဆုံးျဖတ္ခဲ့သည္။&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;ထုိအခ်ိန္မွစ၍ အမ်ဳိးသမီးမ်ားအား အစုလုိက္အၿပဳံလုိက္ အဓမၼျပဳက်င့္ျခင္းႏွင့္ အဓမၼျပဳက်င့္ျခင္းအား စစ္လက္နက္တခုအျဖစ္ အသုံးျပဳျခင္းတုိ႔သည္ စစ္၏ ဓေလ့ထုံးတမ္းမ်ားကုိ ခ်ဳိးေဖာက္မႈတခုအျဖစ္မွ လူမ်ဳိးတုံးသုတ္သင္မႈၿပီးလွ်င္ ဒုတိယအႀကီးျဖစ္ေသာ စစ္ရာဇ၀တ္မႈတခုအျဖစ္သုိ႔ ေရာက္ရွိခဲ့သည္//&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;a href="http://saffrontoward.blogspot.com/2010/03/blog-post_6522.html"&gt;More+++click this++++++++Burmese&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/1420133.stm"&gt;more+++click+++English++++++&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7762633619555260655?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7762633619555260655'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7762633619555260655'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/04/what-is-war-crime.html' title='what is a war crime?'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7841233930418958857</id><published>2010-03-28T22:52:00.000-07:00</published><updated>2010-03-28T22:52:01.006-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='news'/><title type='text'>New Zealand Kachin ni a laika</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana; font-size: 13px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="font: normal normal normal 10pt/normal arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e4e4e4; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;b style="text-indent: 0in !important;"&gt;From:&lt;/b&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="" style="text-indent: 0in !important;" title="tawn.seng@woosh.co.nz"&gt;Tawn Seng&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;b style="text-indent: 0in !important;"&gt;To:&lt;/b&gt;&amp;nbsp;kachin.nation&lt;a href="" style="text-indent: 0in !important;" title="shanghtinsengja@gmail.com"&gt;@gmail.com&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;b style="text-indent: 0in !important;"&gt;Sent:&lt;/b&gt;&amp;nbsp;Wednesday, March 10, 2010 6:14 PM&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;b style="text-indent: 0in !important;"&gt;Subject:&lt;/b&gt;&amp;nbsp;jinghpaw mungkan ting shabra ai laika.........................&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;br style="text-indent: 0in !important;" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;De,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jinghpaw Wp mungkan ting na myit su ni yawng hpe anhte New Zealand Auckland kaw shanu nga ai Jinghpaw ni ndai hpu nau Hkang ni hte ndai zawn kanau hku n-na sadaw la ai kaw n-lawm ai Jinghpaw ni yawng gaw grai myit n-pyaw hkam sha, nau yawn ai majaw&amp;nbsp; anhte mu chye ai jinghpaw mail hkringdat ni hte ndai zawn sawk tam la&amp;nbsp; n-na mai byin ai daram,Jinghpaw mungkan tinghpe chye,mu shangun mayu ai&amp;nbsp;majaw ndai hku shabra ai re Wellington kaw shanu nga ai Jinghpaw ni langai mi mung n-lawm ai hku re.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;Bai na ndai Auckland kaw gaw Jinghpaw masha jahpan gaw law ai rai time jawngma&amp;nbsp; ,ramma&amp;nbsp;kaji ai ni law malawng re shan hte gaw hpung de na a mumadu Lama Aung Mai kade hkum tim nlu hkum ai hkure.ngam ai yawng wa gaw madu Jinghpaw amyu karai shaprat da ai amyu nire majaw kadai n-myit hkrum ai re, shan hte gaw labau shang kanau hku hkap la kau masai....Anhte a kachin Community amumadu hpe mung shan hte tsep kawp n-chye shangun ai hku re.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;Anhte n dai kaw nlawm ai ni bai chyawm myit yu ga ai n-dai NZ mungdan kaw gaw Hkang ni masha jahpan grau law taw ai hte shan hte n-dai zawn labau shang galaw ai lam hpe sumlahkrung, photo ni hte labau lai ka ni hpe hkang website shagu shabra wa ai shaloi Ahte Wp amyu sha ni mung lani mi na ninghtoi hta muchye na chye wa ai shani Jinghpaw Wp mungkan ting Anhte hpe san wa ai shani anhte hpe grau na mara jaw wa na hpe mung dum ga&amp;nbsp;ai,n-dai sumla photo ni kaw lawm ai ni share lam Jinghpaw mungkan tinghpe chye shangun&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;mayu ga ai anhte ni hpa n-chye ga ai rai tim Jinggpaw sai jinghpaw amyu re majaw grai myit n-pyaw ga ai.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;Gaja wa nga yang n-dai hkang ni a myusha poi lamang gaw shaning shagu galaw ai poi re.NZ mungdan kaw shanu nga ai Myen mung masha a myu bawsang shagu hpe shaga ai re.Gai nan hte Jinghpaw amyu ni hte ndai poi lamang hta kanau sadaw la mu,nanhte a Jinghpaw htunghking tsalit hte hkrak makyit mahkai labau shang galaw hkat ga nga na lak san shaga ai n-re lam hpe Jinghpaw mungkan ting chye shangun mayu ga ai.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;Anhte sanda ai hpung mumadu Lama Aung Mai shi nan lusa madat la ai kaga Ramma ni mung sama ai.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;Hpunau Hkang ni gaw ndai Jinghpaw ni tsalit hte kahpu kanau hku sa wa jang, Hkang ni gaw e sa wamarit Kahpu ni pyi n-chye tam&amp;nbsp;la ai&amp;nbsp;wa ,Kanau ni hku na she tam sa wa ai nga n-na tsun tau la ma ai. Dai poi shani kruya hta gaw shan hte&amp;nbsp;shada labau makyet mahkai ai lam n-ngut ai majaw hpang shani laban shani hta gaw Hkang ni hte laban nawku rau chyawm&amp;nbsp;nawku la n-na Hkang ni gaw kahpu, Jinghpaw ni gaw kanau nga na labau shang shagrau hkam la ngut masai.Anhte Jinghpaw n-kau mi hpe gaw dailaban shani Jinghpaw nawku hpe shana de a ten 2:00 pm hta jinghpaw nawku galaw ga nga na masu shaga ma ai .....N-dai labau gaw Jinghpaw&amp;nbsp; Wp mungkan ting na myit su ni hte Jinghpaw labau ka ai myitsu ni yawng kaw tawn mayu ga ai.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;Myusha mying&amp;nbsp; langai hte sa wa ai labau langai ngu ai gaw Myusha hkum ngau gu dek alit re lam anhte, yawng chyawm makawp maga ra ai lam hte a tsawm sumru magang a hpa atang sha n-mai katsi tawn na re ngu chyawm myit yu la na n-dai zawn shabra ai lam galaw sa wa ai re.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;N-dai&amp;nbsp; laika ni hte shanhte a labau shang sumla ,photo ni hpe anhte a tsawra dik ai Jinghpaw Wp amyu sai&amp;nbsp;daw sai&amp;nbsp;chyen rai nga ai jinghpaw mungkan ting na myit su ni yawng kaw matut na naw shabra ya marit.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;Yawng hpe hkungga ai hte matut karum hpyi dat ga ai law.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;Grai chyeju kaba sai&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;Aucklang Jinghpaw hpung&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;New Zealand.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial; text-indent: 0in !important;"&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7841233930418958857?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7841233930418958857'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7841233930418958857'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/03/new-zealand-kachin-ni-laika.html' title='New Zealand Kachin ni a laika'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-2334595636117787363</id><published>2010-03-01T07:02:00.000-08:00</published><updated>2010-03-01T07:07:30.172-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kachin nation news'/><title type='text'>KRGF hte BGF ngu ai hpa rai kun? asan sha mai chye nga ai</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:Ehi_Swp14zJFFM:http://www.kachinstate.com/forum/images/logo_snitz_forums_2000.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 93px; height: 97px;" src="http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:Ehi_Swp14zJFFM:http://www.kachinstate.com/forum/images/logo_snitz_forums_2000.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span"   style="  border-collapse: collapse; font-family:arial, sans-serif;font-size:13px;"&gt;&lt;h2 class="entry-title"  style="max-width: 650px;  margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; font-size:18px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-weight: normal;  font-size:medium;"&gt;Laiwa sai 2009 ning, April (28) ya shani Myen Hpyen Asuya ni hku nna, KIO hpe BGF ngu ai mying hku nna shanhte Myen Hpyen Dap kata de hkrang galai jashawn la kau na lam tsun wa ma ai re.&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;div class="entry-body" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; max-width: 650px; padding-top: 0.5em; color: rgb(0, 0, 0); "&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; "&gt;&lt;div class="item-body" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; "&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; "&gt;&lt;span style="  border-collapse: collapse; font-family:arial, sans-serif;font-size:13px;"&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;BGF ngu ai gaw, Myen Hpyen Dap (Tat-ma-daw) a kata hta na Hpyen Hpung langai hku rai nhtawm, Myen Mung a mungdan jarit ni hta dap jung da nna, bungli shang sa wa na matu hte, dai BGF hpaw shabawn ai hta tinang Amyu Sha Dap hpung ni a ntsa Myen Hpyen Du ni shanglawm nna hpaw shabawn sa wa na hkyen ma ai re. (Ya ten, 1001,1002,1003 Jarit Sin Dap ni hpe yu la mai ai.) Shing rai nna, BGF hta shanglawm na matu asak aprat garan ai lam, hpaji madang garan ai lam, hkamja lam hte seng nna garan kau ai lam ni law law galaw na matu re hta n-ga, BGF hta shang lawm na ni yawng gaw, Myen Hpyen Dap a training bai kahtap lung la ra ai re. (Hpyen Ma, Hpyen Gyi, Hpyen Du ngu nna atsang garan nhtawm Myen Hpyen Hpaji hkaja sa wa na matu.)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;Maga mi hku nna tsun ga nga yang, KIO/KIA hpe Myen Hpyen Dap shatai kau na matu re.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;KRGF ngu ai gaw, KIO hku nna, Myen Hpyen Asuya wa hte No-2 lang hkrum shaga ai shaloi tang shawn ai lam re.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;1976 ning kaw nna, KIO a mungmasa jasat gaw, "Jet ai Munghpawm gaw de sa wa na hte Kachin State hpe Rawt jat ai Mungdaw byin tai hkra shakut sa wa na matu re. Ndai mungmasa jasat gaw, mungkan kaw nna mung hkap la lu na lam re.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;Lamawa na, shing re ai Jet ai Munghpawm gaw de sa wa lu sai rai yang, KIO a laknak lang ai rawt malan lam hpe Jet ai Munghpawm Asuya hku nna n-tsun tim, dawm jahkring kau na re hte, laknak matut lang ai lam n galaw mat sana re hpe KIO Ginjaw salang ni tsun lai wa masai.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;2008 ning, hta jawm shagrin da lu sai, Munghpawm Constitution gaw Jet ai Munghpawm hkrang gaw n re ai raitim, dai constitution hte maren ra lata galaw nna lung wa na Mungshawa Asuya hte KIO hku nna, "Jet ai Munghpawm gawde sa wa na lam" hte seng nna matut bawngban mat wa na matu gaw KIO a myit mada lam rai nga ai.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;Dai re majaw, KIO a laknak lang ai hpyen dap hpe ya jang wa mi hkrang galai ra wa ai raiyang, KRGF ngu ai "Wunpawng Ginra Makawp Maga Dap" ngu ai mying hte hkrang galai kau na lam, ndai KRGF hpe Myen Hpyen Dap kaw nna dan tawk yu reng ai hku n re sha, Kachin Mungdaw Asuya a kata kaw she tawn da na re lam, Kachin ni shanu nga pra nga ai Kachin State hte Shan State kata na Muklum mare shagu hta dap jung sa wa na lam ni chye lu ai.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;Dai re majaw, KRGF hte BGF lam gaw,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;BGF ngu ai gaw:- Wunpawng Amyu hte Wunpawng Mungdan Sha ni hpe KIO hte ga garan kau dat ai lam sha rai nga ai hta n-ga, "&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;Jaw Prat Ka-ang Hkup&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;" rai sai Wunpawng Amyu hte Wunpawng Mungdan Sha ni a Rawt Malan Labau lam hpe "&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;Jahten Sharun&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;" kau ya ai lam rai nga ai.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;KRGF ngu ai gaw:- Wunpawng Amyu hte Wunpawng Mungdan Sha ni a "SHIM LAM"hte rawt kalu kaba lam ni hpe hkam dahka jaw ya lu na matu hte Wunpawng Amyu hte Wunpawng Mungdan Sha ni a akyu ara hpe matu gun-hpai lu na matu KIO hku nna tara shang hpaw shabawn sa wa mayu ai "&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;Wunpawng Ginra Makawp Maga Dap&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;" mying rai nga ai.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;Ndai lam ni yawng gaw, KIO Ginjaw salang ni hte hkrum shaga ai lam ni hta na re. Anhte Wunpawng Ramma ni chye mai chye ging ai lam re.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;Hkungga let,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;Padang Len&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;e mail kaw na la bang da ai re&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: justify; "&gt;&lt;span style=" ;font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="border-collapse: separate;  font-weight: bold; line-height: 20px; white-space: nowrap; font-size:18px;"&gt;+++&lt;a target="_blank" href="http://jinghpawkasa.blogspot.com/" style="color: rgb(0, 0, 0); text-decoration: none; "&gt;Jing Hpaw Wunpawng Kasa shiga &lt;/a&gt;&lt;span class="chevron" style="color: rgb(34, 68, 187); "&gt;&lt;a target="_blank" href="http://jinghpawkasa.blogspot.com/" style="color: rgb(0, 0, 0); text-decoration: none; "&gt;»&lt;/a&gt;ndai blog kaw mung mai hti nga ai.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-2334595636117787363?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2334595636117787363'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2334595636117787363'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/03/krgf-hte-bgf-ngu-ai-hpa-rai-kun-asan.html' title='KRGF hte BGF ngu ai hpa rai kun? asan sha mai chye nga ai'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-339313144621472056</id><published>2010-02-21T03:54:00.000-08:00</published><updated>2010-02-21T03:55:38.864-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='news'/><title type='text'>We should let refugees work (the sun)</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="http://www.sun2surf.com/article.cfm?id=43561"&gt;http://www.sun2surf.com/article.cfm?id=43561&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Zawgyi-One; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;table width="95%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;img src="http://www.sun2surf.com/images/sun2surf/template/clear.gif" width="1" height="12" /&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td align="left" width="97%"&gt;&lt;img src="http://www.sun2surf.com/images/sun2surf/template/arrow_index.gif" width="13" height="10" align="absmiddle" /&gt; &lt;span style="font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;color:666666;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="http://www.sun2surf.com/section.cfm?id=265"&gt;&lt;span style="color:CC0033;"&gt;Columnists&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="color:999999;"&gt;::&lt;/span&gt; &lt;a href="http://www.sun2surf.com/section.cfm?id=420"&gt;&lt;span style="color:666666;"&gt;Freespace - Where young views rule&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;img src="http://www.sun2surf.com/images/sun2surf/template/clear.gif" width="1" height="12" /&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td valign="top" align="center"&gt;&lt;table border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" width="100%" class="tsTable"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class="tsBody" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 10pt; color: rgb(0, 0, 0); "&gt;&lt;b&gt;&lt;span   class="tsArticleHeadline" style="font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:100%;"&gt;We should let refugees work&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span   class="tsArticleByline" style="font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;"&gt;Daniel Chandranayagam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I’M&lt;/strong&gt; sure it was not only my friends and I who applauded the Malaysian Trades Union Congress (MTUC) call to the government to allow refugees to work legally in our country instead of bringing in more foreign labour from our neighbours.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;The MTUC’s call comes fast on the heels of the recent announcement that 100,000 new visas were approved for foreign workers in the last three months.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;"It’s definitely something good," a friend said as a friendly Myanmar worker served us drinks at the stalls. The irony was not lost on me, as I looked around our surroundings, with the many refugees trying to scrape some money by doing whatever they can, however they can. Needlessly, my friend added, "Then people like the workers here can work here legally."&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Again, I’m not the only one who thinks that it is truly incredible that we are importing even more foreign workers when there seems to be a glut of them in our nation, and that we have, according to Suaram statistics, 60,000 Myanmar refugees registered with UNHCR, and thousands more are unregistered. For all we know, if all of them were registered, there would be no need to bring in the 100,000 foreign workers.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;MTUC secretary-general G. Rajasekaran observed that if the government allowed refugees to work legally, we would save millions of ringgit in sustaining them. I might add that in so doing, the government would be able to monitor the refugee situation in our country, as well as control the influx of legally-brought-in foreign labour. According to reports, the latest figures from the Home Ministry reveal 1.2 million legal foreign workers with an equal number of illegal or undocumented workers in Malaysia.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Interestingly, Rajasekaran added that by allowing refugees to work, Malaysia would "also gain world recognition for being a humane country."&lt;/p&gt;&lt;p&gt;And this is the thing – I know Malaysians are compassionate people. Then why, according to Suaram, has the following occurred?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Between 2002 and 2008, more than 4,800 Myanmars were whipped for immigration offences; in 2008, 812 Myanmar children were detained in immigration detention centres; Myanmar refugees have difficulty finding jobs, due to their status. If they do get work, they are "usually underpaid and vulnerable to abuse from unscrupulous employers"; generations of uneducated refugees are being raised in Malaysia as they do not have access to education; and due to their unrecognised status, refugees live in fear of raids, arrest and detention.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;According to Amnesty International Malaysia, Malaysia does not recognise refugees and asylum seekers, and "excludes validity of documents granted by the UNHCR that accord such people with International Protection."&lt;/p&gt;&lt;p&gt;However, according to Amnesty, we are formally obliged to care for refugee children, as we are signatories to the Convention on the Rights of the Child (CRC) and the UN Convention on Elimination of All Forms of Discrimination Against Women. According to Article 22 of the CRC, the government should proactively provide assistance and protection to children of asylum seekers and refugees.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;And that leaves the men. Why not give some form of protection to the husbands, fathers, grandfathers, brothers and sons of the women and children? Why not let them work? After all, we have 100,000 vacancies at the moment, as evidenced by the approval of 100,000 work visas for foreigners.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;It is great news that the Home Ministry intends to issue identification cards to refugees recognised by the United Nations. Why not show the world that we are in solidarity with the sufferings of our neighbours and just go the extra mile? Let’s give them the right to work.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Daniel freelances in writing and publishing, and has a deep passion for sleeping, eating and labour law. Comments: &lt;a href="mailto:letters@thesundaily.com"&gt;letters@thesundaily.com&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class="tsBody" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 10pt; color: rgb(0, 0, 0); "&gt;&lt;br /&gt;&lt;span   class="tsTextSmall" style="font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;"&gt;Updated: 12:27AM Fri, 19 Feb 2010&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class="tsBody" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 10pt; color: rgb(0, 0, 0); "&gt;&lt;span   class="tsTextSmall" style="font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;"&gt;&lt;a href="http://www.sun2surf.com/articlePrint.cfm?id=43561"&gt;Printable Version&lt;/a&gt; | &lt;a href="http://www.sun2surf.com/article.cfm?id=43561#" onclick="JavaScript:window.open('articleEmail.cfm?id=43561', 'popupEmail', 'height=330,width=430,left=50,top=50,screenx=50,screeny=50,scrollbars=no');"&gt;Email to a Friend&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-339313144621472056?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/339313144621472056'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/339313144621472056'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/02/we-should-let-refugees-work-sun.html' title='We should let refugees work (the sun)'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7794792470529685268</id><published>2010-02-11T04:28:00.000-08:00</published><updated>2010-02-11T04:29:24.915-08:00</updated><title type='text'>shiga nre Email kaw shang wa ai lai ka re</title><content type='html'>Myusha yawng&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De.     Tsawra hkung ga ai Wun Pawng Myu sha ni hpang.         &lt;br /&gt;Mung kan shara shagu kaw Karai Kasang a shaman chyeju gawp e du hkawm nga ai wun pawng sha ni hpang. Dai ni na ten hta gaw tinang Myu sha ni du nga ai shara hta tinang myu hte ga laika n-mat na matu grai sadi ra ai.         Grau sadi ra ai gaw Dai ni na  Myen hpyen gumshem asuya hte magam bungli rau galaw sha la nga ai ni hpe grai sadi ra ai. Dai ni hte rau run nna, magam bungli galaw awng dang n-na AMyuru sai du hkra sha n-ma, sut su wa ai raitim. Karai kasang ari jaw hkrum na re. tinang myu hte mung dan a matu a kyu bang ga. Karai kasang jaw da ya ai n-gun a tsam hte Karai kasang a shanip n-pu hta shakut sa wa ga.  Mung kan ga na yak hkak ai, hkrit tsang ai, jam jau Myit kaji ai, yawn ai tsin yam tsin dam hkrum ai lam yawng hpe hkrum sha wa ai shaloi Karai kasang hpe tsun dan na n-malap ga! Karai hpe hkum malap kau.. Shing gyin masha shada hkum sa kam kau shut mat na Karai kasang hpe marawn jahtau ga. ..ngu...aja wa ga saw mayu ai re. Myu sha yawng hpe Karai kasang shaman ya u ga. Ahkyak dik ai lamN0. 1 . Malaysia kaw du nga ai Ginjaw KRC/KDO, WUNJAT, KCF..MKBC hte kaga mying n-lawm ai Myu sha hte seng ai u hpung shagu hpe chye na shangun mayu ai lam gaw.. Dai ni  Canada kaw du nga ai  Myen mung masa gasup hpung rai nga ai  ( UDP ) gaw Myen hpyen hte myit mang hkrum na shakut nga ai. Canada kaw lit la ning baw gaw  U Kyaw Myit re. Amu madu gaw U Kyaw  More re. Dai wa hpe grai sadi ra ai. Dai wa Malaysia kaw sa na Myen mung passport hte Canada de shaga na matu shana hkawm ai da !!!n-mai byin na re.Maning mung Hpung sara langai rai nga ai U hennery nga ai wa JAPAN kaw na myu sha ni hpe Canada de shaga na nga $ masu sha kau ai re.  NO .2. Canada kaw hpaw da ai UDP ningbaw  U Kyaw myit  mung Nyepidaw de  Kyaw tu Mong  hte rau Canada kaw na Pyintit ,pyintit kaw Miwa , Miwa mung kaw na Myuen mung de shang ai re. ndai wa na shing du labau gaw Shi gaw Burmer blacklist kaw lawm ai re. rai tim dai ni Myen hte lu Pawng hkra bai shakut ai shi gaw Kani lau ban re. Bing bayin mung shaga ma ai shi gaw moi Kukang hte myen hpyen ni gap hkat hkyen ai ten hta shi a kajawng sha Canada kaw na miwa mung de rawt mat wa ai re. Dai hpang Myen hpyen wa ra hkra sim sa lam tam ya ai re,,Dai hta n-ga anhte Myu sha hpung NDAK wuhpung kaw mung shi shang n-na Jarik sin dap galaw na matu Myen hpyen wa ra hkra NDAK n-kau hpe Cammera ni mari jaw  garum gum hpraw ni jaw rai  bawng ban jahkrup galaw mat wa sai re kaja nga yang shi hpe gaw Myen hpyen ni sat na matu lajang hkrum ai wa re dai ni gaw Myen mung kaw 10.10 1010 ralata poi shang na jin jin rai nga sai lam chye lu ai. Shi na Amu madu rai nga ai   Kyaw more  dai wa mung  maigan matut mahkai kaw ralata poi shang na jin jin rai nga sai. Shi gaw Canada Citazin ship n-rai shi  ai rai tim shan hte gaw  myen hte jahkrup na Myen mung kata de shang ai re.    Kaw tu Mong-dai wa gaw Myen mung kata na shi ga shapoi dap kaw lit la na matu Ralata shang na jin jin re shi hte  U  Kyaw Myit gaw Naypidaw kaw du shang ai shaloi Naypidaw kaw na masha kaba ni atsawm hkap hkung ga jaw, bau jaw rai a tsawm hkap hkalum la mat sai re. Ya yang lawu mung kaw Mung masa gasup nga ai jing hpaw hku ka na ga U Tu We mung UDP n-dai mying hte shamu shamawt nga ai. Seng ang ai U hpung kata mung Aja wa n-Dau shabra ya marit..N-dai Mail hpe lu hti ngut ai hpang kaga manang ni yawng hpe mung Chyeju hte shalai ya rit yaw. Chyeju kaba sai.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7794792470529685268?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7794792470529685268'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7794792470529685268'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/02/shiga-nre-email-kaw-shang-wa-ai-lai-ka.html' title='shiga nre Email kaw shang wa ai lai ka re'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-6849504598291578433</id><published>2010-02-10T04:20:00.000-08:00</published><updated>2010-02-10T04:29:12.416-08:00</updated><title type='text'>Email kaw na laika</title><content type='html'>San mayu ai! Chye mayu ai!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;KIO, KDA, NDA-K&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Daini na ten hpa majaw mungshawa hte rau n nga ai. Hpa majaw n sen zim taw nga ai?&lt;br /&gt;Kaja wa mungshawa a matu galaw nga ai teng yang, daini na ten hpa majaw, "yu maram policy" hte SPDC hpe myiman tau agam nga ai?&lt;br /&gt;Mungkan ting kadai mung n hkap la ai SPDC hpyen gumshyem hpe hpa majaw ya ten du hkra jinghku galaw nga ai?&lt;br /&gt;Mungshawa gaw SPDC hpe ninghkap taw nga sai...hpa majaw KKK ni n pru wa ai..hpa majaw lamwoi ningshawng n galaw ai?&lt;br /&gt;Makoi magap nna kadai mung kadai tinang a uphpung uphpawng a matu sha shajin galaw nga na kun?&lt;br /&gt;Democracy asuya lung wa ai ten hta mung KKK ni Jinghpaw Wunpawng yawng a gawng malai nga nna kadai mung kadai chye ai hku naw tsun shaga na kun?&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;J.W Hkalup Hpung Ginjaw (KBC)hte hkristu yesu hpe kam sham ai Karai kasang hte seng ai hpung yawng&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;1.Tengman ai lam hpe tsun shaga ai gaw Karai awng sharawng ai lam re.&lt;br /&gt;2. N teng n man ai hpe ninghkap ai lam gaw Karai awng sharawng ai lam re.&lt;br /&gt;3. Anhte kamsham ai Karai Kasang gaw asak hkrung ai hte tengman ai Karai Kasang re.&lt;br /&gt;4. Madu Yesu asak si hkam ai lam gaw yubak kaw na hkyela ai hte tengman ai lam hpe sakse madun ai lam re.&lt;br /&gt;5. Mawshe gaw Karai a magma gun langai hte amyusha ningbaw langai mung re.&lt;br /&gt;6. Shakawn Kungdawn Laika hpe ka ai Davi Hkawhkam mung Karai a magam hte shinggyim Hkawhkam galaw ai wa re.&lt;br /&gt;7. Hkam sharang lam hpe sharin ya ai Madu Yesu gaw Yerusalem nawku htingnu kata matsat shabat n se n sa galaw ai ni hpe gayat gau shapraw sai.&lt;br /&gt;8. Deniela gaw Hkangkyi lawng hta n hkrit n tsang Karai myiman hpe sha tau let tatut Karai hpe kamsham sadi dung ai lam sakse matut ai Karai a magam gun wa re.&lt;br /&gt;9. Kasa Paulu gaw Roma asuya hpe Karai a magam gun let ninghkap ai wa re. Lahta na madi madun ai lam ni gaw chyum mungga hta ka da ai lam ni re..&lt;br /&gt;Ndai lam ni hpe shani shana hkaw tsun nga ai, anhte hpungwoi ni dai ni gara de n sen pru taw nga ai kun? Jinghpaw Wunpawng nawku hpung masha ni hpe lamwoi nga ai MBC, KBC hte Karai Kasang hte seng ai hpung ningbaw ningla ni..daini anhte mungdan kata byin taw nga ai mungshawa hte hpa rai rau n nga ai? Hpa majaw tengman ai lam ni hpe tsun shaga na matu hkrit tsang makoi agam taw nga ma ai kun?&lt;br /&gt;Karai a magma gun ni rai kun? SPDC (Myen gumshem hpyen asuya) a magma gun ni rai kun? Shinggyim myit n rawng ai matse labye SPDC hpe hpa majaw naw hkrit tsang nga ma ai kun? Hpa majaw tengman ai lam hpe tsun shaga na jawngma ni hpe hkumpat ai? Shingyim myiman hpe tau na kun? Karai a myiman hpe tau na kun? Karai a ntsa sadi dung na kun? SPDC ntsa hta sadi dung nga na kun?&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Mungshawa Ni&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Daini anhte kadai hpe naw la na? Daini anhte kadai hpang hkan na? Daini anhte hpa galaw na? Jinghpaw mung a matu "K" ni hpe la na kun? KKK ni gaw daini kaja wa Jinghpaw Wunpawng myusha ni hpe lamwoi nga ai kun? Lamwoi lu na kun? Gara hku di nna ndai KKK ni hpe gahkyin gumdin nna "K" langai Jinghpaw hpyendap langai sha tai hkra galaw na? Kadai wa hpe Jinghpaw Wunpawng amyu sha ni a ningbaw shatai na?&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;RAM MA NI HPE SAW LAJIN DAT AI&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Yagon, mandalay kaw nga nna maigan sa lam hpe sha tam let aten shama taw na kun?&lt;br /&gt;Ya ten byin taw nga sai mungmasa satlawat hta hkan nna tinang Jinghpaw mung de lung wa nna jinghpaw mung a matu hkyen lajang ai lam hta tatut shanglawm ga.&lt;br /&gt;Tinang kanu mungdan de lung wa saga. Aten ya rai sai! Jinghpaw mung a matu na a ramma prat hpe labau shang jai lang akyu jashawn na gaw ya aten nan rai sai.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;LAUBAN LAU NA NI&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Nang lu ai sutgan, ja gumhpraw hpe ndai ten hta myu a matu mungdan a matu jai lang ga. Jinghpaw ni lu ai sutgan gaw Jinghpaw Wunpawng munggdan hte Jinghpaw Wunpawng amyusha ni a matu rai u ga.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;HPAJI NINGHKRING NI&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Nang du nga ai mungkan gara jut kaw na raitim daini na amyusha ni nga ai Jinghpaw Wunpawng mungdan de wa rit.&lt;br /&gt;Daini Jinghpaw Wunpawng amyusha ni hpe lamwoi ningshawng madun, ningbaw tai na matu wa rit. Lam shagu a matu Jinghpaw Wunpawng amyusha ni nang hpe la nga ai.&lt;br /&gt;Daini n-gup ga hte sha, myutsaw mungtsaw n tsun taw saga. Galaw ra sai magam bungli ni hta tatut shanglawm let Jinghpaw Wunpawng mungdan hpe gawgap la saga.&lt;br /&gt;Masting: Na a gasan hte ningmu laika ni hpe ndai myutsawsakse@yahoo.com de ading tawk ka mai ai lam, chye shangun dat ai.&lt;br /&gt;nkau myi gaw email kaw lu la na sai.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-6849504598291578433?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6849504598291578433'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6849504598291578433'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/02/email-kaw-na-laika.html' title='Email kaw na laika'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-2274643758240728055</id><published>2010-02-06T04:38:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T04:42:30.766-08:00</updated><title type='text'>5 feb 2010 Rawt malan nhtoi</title><content type='html'>Malaysia mungdan du Jinghpaw wunpawng myusha ni rawt Malan poi hpe angwi pyaw sha galaw la lu ai,&lt;br /&gt;KRC hte KNO Malaysia arau pawng hpawn let galaw la lu sai hku re.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://kachinland.org/index.php?option=com_phocagallery&amp;view=category&amp;id=15:49%20NING%20HPRING%20RAWT%20MALAN%20N%20HTOI&amp;Itemid=107"&gt;+++ kaw rawt malanshiga sumla ni mu lu ga ai+++&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;http://kachinland.org&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-2274643758240728055?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2274643758240728055'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2274643758240728055'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/02/5-feb-2010-rawt-malan-nhtoi.html' title='5 feb 2010 Rawt malan nhtoi'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-6106416792498484832</id><published>2010-01-14T05:01:00.000-08:00</published><updated>2010-01-14T05:06:44.893-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='news'/><title type='text'>Myen du ni yak hkyen sai</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://media.nowpublic.net/images//fb/a/fbae478d4fb6eb3e60ef4c0182a3f05d.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 635px; height: 423px;" src="http://media.nowpublic.net/images//fb/a/fbae478d4fb6eb3e60ef4c0182a3f05d.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span"   style="  ;font-family:'Century gothic', verdana, Arial, sans-serif;font-size:14px;"&gt;&lt;h2 class="date-header" style="margin-top: 10px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; color: rgb(8, 118, 222); font: normal normal bold 105%/normal 'Trebuchet MS', Trebuchet, Verdana, sans-serif; "&gt;Wednesday, January 13, 2010&lt;/h2&gt;&lt;div class="post hentry" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 30px; margin-left: 0px; "&gt;&lt;a name="6115228012469337631" style="color: rgb(0, 51, 102); "&gt;&lt;/a&gt;&lt;h3 class="post-title entry-title" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; color: rgb(43, 169, 79); font: normal normal bold 207%/normal Arial, sans-serif; letter-spacing: -1px; "&gt;&lt;a href="http://saffrontoward.blogspot.com/2010/01/blog-post_2569.html" style="color: rgb(43, 169, 79); "&gt;နအဖကုိ အ႐ႈိက္ထိေစမဲ့ လက္နက္ေကာင္း&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;div class="post-header-line-1"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="post-body entry-content"&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;ဒီမိုကေရစီ အသြင္ကူးေျပာင္းေရး အတြက္ ျမန္မာႏိုင္ငံ စစ္အစုိးရနဲ႔ ေဆြးေႏြးေျပာဆုိမႈ မေအာင္ျမင္ခဲ့ပါလွ်င္ အျပည္ျပည္ဆုိင္ရာ ဘဏ္မ်ားမွာထား႐ွိတဲ့ ျမန္မာစစ္ဗိုလ္ခ်ဳပ္မ်ားရဲ႕ သဘာ၀ဓာတ္ေငြ႕မ်ား ေရာင္းရသည့္ ေငြ အေျမာက္အျမားကို အုိဘာမားအစိုးရက ထိန္းခ်ဳပ္ထားႏိုင္ပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;အခုအခ်ိန္အထိေတာ့ အဲဒီလမ္းကုိ ေ႐ြးခ်ယ္ဖို႔ အုိဘားမားအစုိးရက ဆုိင္းငံ့လ်က္႐ိွေနပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ဒါေပမယ့္ ျမန္မာ့စစ္ေခါင္းေဆာင္မ်ားနဲ႔ စီးပြါးေရးလုပ္ဖုိ႔ေ႐ွာင္႐ွားရန္ ဘဏ္မ်ားကုိ ဖိအားေပးျခင္းဟာ အစြမ္း ထက္တဲ့ စီးပြါးေရးလက္နက္ေကာင္းျဖစ္ႏိုင္ပါတယ္။ ပုံစံအားျဖင့္ ေျမာက္ကုိရီးယားကုိ အႏုျမဴ လက္နက္မ်ား ပုိင္ဆုိင္လုိတဲ့ ရည္မွန္းခ်က္ ပ်က္ျပားစြန္႔လႊတ္ဖုိ႔အတြက္ တြန္းအားေပးရန္ ဒီ စီးပြါးေရး လက္နက္နဲ႔ ခ်ဥ္းကပ္ခဲ့ ပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;အေမရိကန္ကြန္ဂရက္က ဘဏ္မ်ားကုိဖိအားေပးဖုိ႔ အုိဘားမားအစုိးရကုိ အာဏာေပးထားခဲ့ပါတယ္။ အခ်ဳိ႕လူ႔အခြင့္အေရး အုပ္စုမ်ားကလည္း သမၼတ အုိဘားမား ဒီနည္းလမ္းကုိသုံးဖုိ႔ လုိလားလ်က္ ႐ိွေန ၾကပါတယ္။ အနည္းဆုံးေတာ့ တုိက္႐ိုက္ေဆြးေႏြးပြဲ မေအာင္ျမင္ခဲ့လွ်င္ေပါ့။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;အုိဘားမားအစုိးရက ေစ့စပ္ေဆြးေႏြးမႈပ်က္ျပားခဲ့လွ်င္ ပုိမုိျပင္းထန္ေသာအေရးယူမႈျပဳလုပ္မယ္လုိ႔ သတိေပးခဲ့ ပါတယ္။ ဒီသတိေပးခ်က္ကပဲ ျမန္မာ့စစ္ေခါင္းေဆာင္ေတြ အေမရိကန္ကုိ ၫႇိႏိႈင္းေဆြးေႏြး လာေစတဲ့ အားတခုျဖစ္ခဲ့ပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“ျမန္မာအစုိးရနဲ႔ ယင္းကိုအားေပးေထာက္ခံသူမ်ားအေပၚ စီးပြါးေရးပိတ္ဆုိ႔ေရးကုိ ျမန္မာႏိုင္ငံမွာ ေပၚေပါက္လာမဲ့ ျဖစ္ရပ္ အေျခအေနမ်ားအရ တုန္႔ျပန္သြားဖုိ႔ ကၽြႏု္ပ္တုိ႔ ထိ္န္းသိမ္းထားပါ့မယ္”လုိ႔ အုိဘားမားရဲ႕ အေ႐ွ႕ေတာင္ အာ႐ွထိပ္တန္းကုိယ္စားလွယ္ ကြတ္ ကမ္ဘဲလ္က လႊတ္ေတာ္အမတ္မ်ား ကုိ ၂၀၀၉ စက္တင္ဘာက ေျပာၾကားသြားပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;အုိဘားမားကုိယ္တုိင္ကလဲ သူ႕အတြက္ ၿငိမ္းခ်မ္းေရးႏိုဘယ္ဆုလက္ခံပြဲမွာ ျမန္မာႏိုင္ငံနဲ႔ အေျခအေန ေကာင္းမ်ား ျဖစ္ႏုိင္ေျခ႐ိွတဲ့အေၾကာင္း ေျပာသြားခဲ့ပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ပုိမုိ က်ယ္ျပန္႔တဲ့ စီးပြါးေရးပိတ္ဆုိ႔မႈမေအာင္ျမင္ခဲ့တာေတြကို၊ ျမန္မာ့စစ္ေခါင္းေဆာင္မ်ား အျပည္ျပည္ ဆုိင္ရာဘဏ္စံနစ္မ်ားမွာ သူတို႔ရဲ႕ေငြမ်ားသိမ္းဆည္း လႊဲေျပာင္းတာေတြမလုပ္ႏိုင္ေအာင္ ျဖစ္ေစမဲ့ ဒီစီးပြါးေရး လက္နက္က စြမ္းေဆာင္ႏိုင္ေကာင္းတယ္လုိ႔ သုံးသပ္ၾကပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ျမန္မာစစ္အစိုးရတန္ဘုိးထားတာက ျပင္ပကမၻာနဲ႔ ကုန္သြယ္မႈမဟုတ္ပဲ၊ ကုန္သြယ္မႈေၾကာင့္ရလာတဲ့ ေငြေတြကုိ သိမ္းဆည္းအသုံးခ်ေရးပဲျဖစ္ပါတယ္။ စစ္အစုိးရက ေငြေတြကုိဘဏ္စာရင္းအပ္ႏွံတာနဲ႔ အဲဒိေငြေတြကုိ အျပည္ျပည္ ဆုိင္ရာ ဘဏ္စံနစ္မွာ သုံးစြဲလုိ႔မရေအာင္ အေမရိကန္အစုိးရက တားဆီး လာႏိုင္ပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;၂၀၀၇ ခု ေ႐ႊ၀ါေရာင္ေတာ္လွန္ေရးအတြင္း စစ္အစုိးရက ဆႏၵျပသူမ်ားကုိ သတ္ျဖတ္ဖမ္းဆီးလုိက္ခ်ိန္ မွစၿပီး အေမရိကန္ဘ႑ာေရးအရာ႐ွိမ်ားက ျမန္မာစစ္စုိးရရဲ႕လူ ၄၀ နဲ႔ လုပ္ငန္း ၄၄ ခုကုိ ‘ပစ္မွတ္ပိတ္ ဆုိ႔မႈ’ ျပဳလုပ္လိုက္ပါတယ္။ အေမရိကန္ရဲ႕ ဘဏ္လုပ္ငန္းမွာ ေငြသြင္းေငြလႊဲျပဳလုပ္ျခင္းမွ ပိတ္ပင္တား ဆီးလိုက္ ပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;စီးပြါးေရးပိတ္ဆုိ႔ျခင္းျဖင့္ အျပည္ျပည္ဆုိင္ရာ ဘဏ္မ်ားနဲ႔ဆက္သြယ္လုပ္ေဆာင္မႈမ်ားကုိပါ အက်ဳိး သက္ေရာက္မႈ ႐ိွေစမဲ့ အေျခအေနမ်ားျပဌာန္းႏိုင္ရန္ အေမရိကန္ဘ႑ာေရးဌာနရဲ႕ လုပ္ပုိင္ခြင့္မ်ားကုိ ဥပေဒ က ၂၀၀၈ ခုႏွစ္မွာခြင့္ျပဳလိုက္ပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ျမန္မာႏိုင္ငံဟာ အိမ္နီးခ်င္းႏိုင္ငံမ်ား၊ ဥေရာပနဲ႔အေမရိကန္ကုမၸဏီမ်ားနဲ႔ သဘာ၀ဓာတ္ေငြ႕ ထုတ္လုပ္ ေရာင္းခ်မႈ တုိးတက္ ေအာင္ျမင္ေနပါတယ္။ ေရာင္းရေငြမ်ားကုိ ႏိုင္ငံျခားဘဏ္မ်ားတြင္ အပ္ႏွံလႊဲ ေျပာင္းပါတယ္။ ျမန္မာစစ္အစုိးရနဲ႔ ပတ္သက္လုပ္ကုိင္ေနတဲ့ဘဏ္မ်ားကုိ ယင္းတုိ႔၏ အေမရိကန္ ဘဏ္လုပ္ငန္း နဲ႔ လုပ္ကုိင္ႏိုင္စြမ္းကုိ ထိခိုက္ႏိုင္ေၾကာင္း လုပ္ပုိင္ခြင့္အသစ္အရ အေမရိကန္က သတိ ေပးတားျမစ္ႏိုင္ပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;၂၀၀၅ ခုႏွစ္က ဒီ စီးပြါးေရးလက္နက္ျဖင့္ ေျမာက္ကုိရီးယားကုိ အျပည္ျပည္ဆုိင္ရာဘဏ္စံနစ္ကေန အေမရိကန္ က ထိေရာက္္စြာ ထုတ္ပစ္ႏိုင္ခဲ့ၿပီး သမၼတ ကင္းမ္ဂၽြန္အီးကုိ ထိခိုက္ နစ္နာေစခဲ့ပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;အီရန္အေပၚ အေမရိကန္ရဲ႕စီးပြါးေရးပိတ္ဆုိ႔မႈဥပေဒကုိခ်ဳိးေဖာက္မႈေၾကာင့္ ကရက္ဒစ္ဆူဇီဘဏ္ဟာ ေဒၚလာ ၅၃၆ သန္း ဒီလအတြင္းမွာ ဒဏ္ေငြ ေဆာင္ရပါတယ္။ လစ္ဗ်ား၊ ဆူဒန္နဲ႔ ျမန္မာႏိုင္ငံအတြက္ လဲ ေငြလႊဲေျပာင္းမႈမ်ား ျပဳလုပ္ေပးခဲ့ေၾကာင္းလဲ အစြပ္စြဲခံခဲ့ရပါတယ္။ ဒီဘဏ္ႀကီးရဲ႕ အခုျဖစ္ရပ္ကုိ က်န္ အျပည္ျပည္ဆုိင္ရာ ဘဏ္မ်ားကလဲ သခၤန္းစာယူၾကမွာ မလြဲပါဘူး။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ဒီလုိဆုိ နအဖလက္၀ါးႀကီးအုပ္ထားတဲ့ ဂက္ဆုိေဒၚလာ(GASO-DOLLAR) နဲ႔ နာခိုေဒၚလာ(NARCO-DOLLAR) ေတြကုိ လုံၿခံဳေအာင္ ဘယ္လုိသိမ္းမလဲ။ ဘယ္လုိလႊဲ မလဲ။ နအဖ တမိသားလုံး ယူႀကံဳးမရ အပူ လုံးႂကြ စုိးရိမ္ဗ်ာပါဒ ေတြပုိရၿပီေပါ့။ စကၤာပူေကာ ကူႏိုင္ဦး မလား။ မေလး႐ွားေကာ ကူႏိုင္ဦးမ လား။ အာဆီယံ ေကာ ေဖးမႏိုင္ပါဦးမလား။ ၀ ကလဲ ထိ၊ တ႐ုတ္က လဲ ၿငိ၊ အေမရိကန္ကလဲ ဖိ လာေနၾကၿပီ။ အခက္ေတြ ႀကံဳေနရၿပီ။ ထြက္ေပါက္ကုိအသည္းအသန္႐ွာေနရၿပီ။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;တကယ္ေတာ့ ခက္မေယာင္နဲ႔ လြယ္ပါတယ္။ လြယ္တာကုိ ခက္ေအာင္ နအဖ မလုပ္ဖုိ႔ပဲလုိပါတယ္။ အခ်ိန္မွီ ေနပါေသးတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ၫိႇႏိႈင္းေဆြးေႏြးပြဲကုိ အၿပီအျပင္လုပ္၊ ၂၀၀၈ အေျခခံဥပေဒကုိ အမ်ားသေဘာတူျပင္ဆင္၊ မတရား ဖမ္းဆီး ထားသူမ်ားကုိ ခ်က္ျခင္းခၽြင္းခ်က္မ႐ိွလႊတ္၊ အလုံးစုံပါ၀င္ႏိုင္မဲ့ တရားမွ်တတဲ့ ေ႐ြးေကာက္ပြဲနဲ႔ ျပည္သူ႔ ကုိယ္စားလွယ္ေကာင္း ေတြကုိေ႐ြးခ်ယ္ေပး၊ စစ္မွန္တဲ့ဒီမိုကေရစီစံနစ္နဲ႔ ျပည္သူ႔အစုိးရတရပ္ ကုိ ဖြဲ႕စည္း ထူေထာင္ ေပးလုိက္႐ံုပါပဲ။ ၂၀၁၀ မွာ ေရြးေကာက္ပြဲမလုပ္ႏိုင္ေသးလဲ အျပစ္တင္ၾကမွာ မဟုတ္ပါဘူး။ ဒီအခ်က္ေတြသာ ေဆာင္႐ြက္ေပးလုိက္ရင္ ကမၻာသူကမၻာသားအားလုံးက သာဓုအႏု ေမာဒနာ ေခၚၾကမွာပါ။ ျပဳမုိက္မိတဲ့ ဒုစ႐ိုက္အမႈေတြလဲ လြတ္ၿငိမ္းသာခြင့္ရမွာမလြဲပါ။ ပုိင္ဆုိင္ထားတဲ့ ပစၥည္းဥစၥာေတြလဲ ျပန္ေတာင္းခ်င္မွ ေတာင္းမွာပါ။ လိမၼာရင္ အိမ္ပါမွာပါ။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ဒါေၾကာင့္ အစြမ္းထက္တဲ့ဒီစီးပြါးေရးလက္နက္ဟာ ျမန္မာႏိုင္ငံသားေတြအတြက္ ေျမာ္လင့္ခ်က္ ေရာင္ျခည္တန္း တခုလုိ႔ ဆုိရေပမယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;နအဖရဲ႕ သေဘာထား အခ်က္အလက္ ေျပာင္းေစႏိုင္မဲ့ လက္နက္ေကာင္းလုိ႔လဲ သုံးသပ္ရေပတယ္။&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;a href="http://saffrontoward.blogspot.com/2010/01/blog-post_2569.html"&gt;http://saffrontoward.blogspot.com/2010/01/blog-post_2569.html&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 153); font-weight: bold; "&gt;ေမာင္ေမာင္လွႀကိဳင္&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;၂၀၀၉ ဒီဇင္ဘာ 23&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-6106416792498484832?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6106416792498484832'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6106416792498484832'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/01/myen-du-ni-yak-hkyen-sai.html' title='Myen du ni yak hkyen sai'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-5585667003820354960</id><published>2010-01-05T04:28:00.000-08:00</published><updated>2010-01-05T04:34:37.082-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Nsen Voice'/><title type='text'>Radio shiga madat n gun jaw la ga</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.aksyu.com/news-sharing/dvb-kachin-radio.html"&gt;NDAI  ntsa kaw Click di madat ga.&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_I-QM57J5xXo/S0Mw8V60Z6I/AAAAAAAABWA/wxrX1kRPrqg/s1600-h/images.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 127px; height: 101px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_I-QM57J5xXo/S0Mw8V60Z6I/AAAAAAAABWA/wxrX1kRPrqg/s320/images.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5423232189518342050" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://www.aksyu.com/news-sharing/dvb-kachin-radio.html"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.aksyu.com/news-sharing/dvb-kachin-radio.html"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;DVB Kachin Radio&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-5585667003820354960?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5585667003820354960'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5585667003820354960'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/01/radio-shiga-madat-n-gun-jaw-la-ga.html' title='Radio shiga madat n gun jaw la ga'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_I-QM57J5xXo/S0Mw8V60Z6I/AAAAAAAABWA/wxrX1kRPrqg/s72-c/images.jpg' height='72' width='72'/></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7356507419373747068</id><published>2010-01-05T03:34:00.000-08:00</published><updated>2010-01-05T03:42:50.149-08:00</updated><title type='text'>laimat wa sai 2009 ning a mung masa shiga ni hpe bai madat yu ga</title><content type='html'>2009 J.W Mabyin Masa Kaba Ni&lt;br /&gt;&lt;object type="application/x-shockwave-flash" data="http://www.kachinnews.com/plugins/content/dewplayer.swf?son=http://www.kachinnews.com/images/stories/Rfa/K010410-kachin-image-2009.mp3&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;autoreplay=0" width="200" height="20" bgcolor="#FFFFFF"&gt;  &lt;param name="movie" value="http://www.kachinnews.com/plugins/content/dewplayer.swf?son=http://www.kachinnews.com/images/stories/Rfa/K010410-kachin-image-2009.mp3&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;autoreplay=0" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;Mali Zup madim hte Chyauman Buga Masha ni a Yawn Madai N-sen&lt;br /&gt;&lt;object type="application/x-shockwave-flash" data="http://www.kachinnews.com/plugins/content/dewplayer.swf?son=http://www.kachinnews.com/images/stories/Rfa/122809-Malizup-madim.mp3&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;autoreplay=0" width="200" height="20" bgcolor="#FFFFFF"&gt;  &lt;param name="movie" value="http://www.kachinnews.com/plugins/content/dewplayer.swf?son=http://www.kachinnews.com/images/stories/Rfa/122809-Malizup-madim.mp3&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;autoreplay=0" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7356507419373747068?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7356507419373747068'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7356507419373747068'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/01/laimat-wa-sai-2009-ning-mung-masa-shiga.html' title='laimat wa sai 2009 ning a mung masa shiga ni hpe bai madat yu ga'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-2747085886579683302</id><published>2010-01-03T05:20:00.000-08:00</published><updated>2010-01-03T05:32:38.515-08:00</updated><title type='text'>(62) Lang na Jinghpaw Mungdaw Masat N'htoi.</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://t2.gstatic.com/images?q=tbn:14E6oOhIrYyp5M:http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/7/73/KNOFLAG.PNG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 132px; height: 78px;" src="http://t2.gstatic.com/images?q=tbn:14E6oOhIrYyp5M:http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/7/73/KNOFLAG.PNG" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span"   style="  color: rgb(68, 68, 68); font-family:'Segoe UI', Tahoma, Verdana, Arial, sans-serif;font-size:13px;"&gt;&lt;h3 style="text-align: left;line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;Tinang kanu KNO-DK kawn woi awn let Europe dan de du nga ai wunpawng myusha ni yawng jawm pawng gumhpawn let (62) lang na Jinghpaw Mungdaw Masat N’htoi hpe dai ni January shata praw langai ya shani hta Denmark mungdan Ribe mare kaba hta grai awng dang ai hte galaw la lu sai re. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;N’dai (62) Mungdaw Masat N’htoi hta &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;Netherland hte Sweden &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;kaw du nga ai wunpawng myusha ni mung wu wu di di sa du shang lawm lai wa sai hte yawng masha 60 daram sa du kabu lawm sai re.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;&lt;h3 style="text-align: left;line-height: 18px; margin-top: 16px; margin-right: 0px; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; "&gt;&lt;span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;(62) lang na Jinghpaw Mungdaw Masat N’htoi hta myusha ni chye na ra nga ai &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;jinghpaw wunpawng labau hte Jinghpaw Mungdaw Masat N’htoi gara hku byin pru hpang wa ai labau hpe mung Rev; Marip Larip kaw nna hkai dan hti dan lai &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;wa sai.Grau na gaw dai ni na aten hta tinang kanu jinghpaw wunpawng mungdan kata hta byin nga ai mabyin masa ni hpe gara masa lam hku matut galaw hkawmsa makawp maga sa wa ra na lam ni yawng hpe mung&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;matut hpaji jaw hkat lai wa sai re.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;&lt;h3 style="text-align: left;line-height: 18px; margin-top: 16px; margin-right: 0px; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;Ya na zawn anhte a Jinghpaw wunpawng mungdan ngu byin pru wa na matu lam magup hku n’na shakut shaja lai wa sai anhte a jiwoi jiwa ni hpe mung chyeju dum shakawn let arawng la nga ai lam, ji wa ni a shingran rai nga ai anhte myusha ni a gam maka hpe anhte nan dawdan la lu na lam hte shinggyim masha yawng hpe shinggyim masha hku sawn let shada tsawra let nga pra sa wa na lam hta anhte Jinghpaw wunpawng myusha ni dai ni jang myit hkrum gahkyin gumdin let labau leng hpe pandung du hkra htu ganawng sa wa na gaw anhte a lit nan rai nga sai hpe poi hta du sa ai Jinghpaw Wunpawng Myusha ni yawng gaw chye na hkam sha let shakut sa wa na lam hpe na lu chye na lu ai..&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;&lt;h3 style="text-align: left;line-height: 18px; margin-top: 16px; margin-right: 0px; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;Poi hta du sa ai&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"&gt;Nu num ni hku nna mung karai hpe chye ai ,karai hpe kam sham ai anhte jinghpaw myusha ni hku nna tengman ai karai kasang hpe kam ai hte maren tengman ai anhte a myusha lawt lam majan hta mung kaji kaba n’nga yawng shang lawm sa wa ga nga nna n-gun mi a lu n-gun jaw shadum wa sai lam mung na la lu sai hte du sa ai myusha ni yawng mung myit da ting la lu sai re.N’poi lamang hta du sa ai myusha ni yawng mung myutsaw mungtsaw lam hta grau na myit rawt let tatut hta mung grau na shakut sa wa na nga ai lam ni hpe mung poi hta du sa ai myusha ni kawn na chye lu ga ai.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;&lt;span style="line-height: normal; "&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="line-height: normal; "&gt;&lt;span style="line-height: 20px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;Matut n’na mung ya daini anhte jinghpaw wungpawng myusha ni hpe katsi majan baw nga ai myen mung asuya a maw lahkyawn lam ni hpe mung ja ja myit dum let gasat sa wa ra ai lam, anhte a htung hkring lailen, laili laika, myu shamat kau na matu maw lahkyawn laba gaup nga ai myen mung asuya a masing masa hpe mung Myu hte Mungdan hpe tsawra makawp maga mayu ai myit majing hte gasat shamyit sa wa na matu mung Denmark,Holland,Sweden du jinghpaw wunpawng myusha ni kawn (62)Lang na Jinghpaw Mungdaw masat n-htoi hta mungkan ting &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: normal; "&gt;&lt;span style="line-height: 20px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;hta chyam bra nga ai Jinghpaw Wunpawng myusha ni yawng hpang de &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;ga saw lajin dat ai lam hpe mung matut na chye lu ga ai.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: normal; "&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"   style="font-family:verdana;color:#000000;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 20px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="line-height: 20px; "&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color: rgb(0, 0, 0);  font-family:verdana;"&gt;KNO-DK&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 0); "&gt;Kachin Community In Denmark.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 20px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: normal; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;From: &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="ecxgmail_sendername"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;munglaihkyet sharawkawng&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span dir="ltr"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="mailto:munglaihkyet@gmail.com" style="text-decoration: underline; cursor: pointer; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#000000;"&gt;munglaihkyet@gmail..com&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-2747085886579683302?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2747085886579683302'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2747085886579683302'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2010/01/62-lang-na-jinghpaw-mungdaw-masat-nhtoi.html' title='(62) Lang na Jinghpaw Mungdaw Masat N&apos;htoi.'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-1209379054795531972</id><published>2009-12-22T05:27:00.000-08:00</published><updated>2009-12-22T05:37:04.523-08:00</updated><title type='text'>WHO ARE THE KACHINS? translate to international language.</title><content type='html'>&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;English to Malay translation&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;http://www.kachinland.org&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kachin Sejarah &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;WHO ARE THE KACHINS? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terdiri daripada enam sub-kumpulan etnik (Jinghpaw, Lawngwaw, Lashi, Zaiwa, Rawang, Lisu) disebut Kachin. Keenam kumpulan yang sama tradisi, adat resam, dialek dan amalan-amalan hidup terutama di utara Burma, serta sebagai sebahagian daripada China dan India. Kachin di Burma yang dianggarkan nombor antara 1 - 1,5 juta. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;WHERE DO THE KACHINS LIVE? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Luas wilayah sekitar Kachinland saiz 33.903 batu persegi, terletak antara 23o-3 'to 28o - 29' N Lintang dan 96o - 99o E garis bujur. Kachin lahan yang berjiran dengan Republik Rakyat China di Timur, Republik Demokratik india di Kelantan, Tibet di Utara dan Myanmar di Selatan. Sekitar 50% daripada jumlah wilayah Kachinland adalah bukit-bukit dan pegunungan sampai dengan ketinggian 5.881 meter di atas permukaan laut. &lt;br /&gt;Tanah Kachin kaya akan sumber daya alam, seperti Jades, emas dan kayu jati-kayu dll. Tanah dilitupi dengan terganggu-hutan alam. Spesies alam yang paling langka seperti Anggrek Hitam, Putih Burung pegar, dan ikan emas di pertemuan Nmai Mali dan sungai-sungai yang diamati. Ada tiga musim terutama di Kachinland, Rainy Season., Pertengahan April sampai pertengahan Oktober; Summer Season adalah daripada pertengahan Mac hingga pertengahan Mei, dan Winter Season bermula dari pertengahan bulan Oktober dan berakhir pada bulan Februari. Suhu harian rata-rata tahunan berkisar antara 4-36 oC dengan 60 - 95% Relative Humidity. Bukit bandar, seperti Putao, mempunyai suhu yang sangat rendah mulai dari -4 kepada 18oC dengan kelembapan rendah. Bahagian paling atas Kachinland, termasuk Putao jatuh di zon berhawa sedang. Suhu maksimum 40 oC tercatat pada tahun 1996. Curah hujan tahunan berkisar 80-200 inci. Lebih tingginya curah hujan telah diamati di pergunungan bahagian daripada tanah. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagaimana Menukar ke Kachin Orang Kristian? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang Kachin Myanmar awalnya agama adalah animisme. Kristianiti menyebar di kalangan orang-orang Kachin sejak 1837, seperti Kincaid Eugenia pertama bertemu Kachin mubaligh Baptis orang di utara Burma, Kachinland pada tahun 1837. Dia menulis surat kepada masyarakat misi di Amerika untuk menghantar mubaligh ke tanah Kachin utara Burma (Myanmar). Baptis pertama mubaligh untuk Kachin orang adalah Albert J. Lyon, ia meninggal karena malaria pada 15 Mac 1878, satu bulan setelah kedatangannya. Kemudian William H. Roberts datang ke Tanah Bamo yang Kachin, Burma utara, pada 12 Januari 1879, ia kembali bekerja menyelesaikan misi besar di kalangan orang-orang dan Kachin tujuh Kachin pertama telah diubah menjadi Kristian dan dibaptiskan di Bumwa pada tahun 1882 . Dia juga mula membuka sekolah dasar untuk orang Kachin. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dr.Ola Hanson datang ke Bamaw pada 22 Disember 1890 dan mencipta Kachin's abjad dari abjad Rom pertama Kachin kesusasteraan. Dr Ola Hanson juga menyusun sebuah kamus Kachin-Inggeris dan diterjemahkan buku nyanyian pujian dan Alkitab ke dalam Kachin. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akhir selepas dua puluh empat mubaligh Amerika di mana dibuka sekolah-sekolah misi, hostel, rumah sakit, pusat kesihatan dan program-program pembangunan lain di atas Kachinland, tapi pada Ogos 1960, yang pertama daripada Kesatuan Myanmar Priminster dilarang dan menghapuskan peraturan-peraturan agama kebebasan bertindak dan menyatakan Buddhisme sebagai agama Negara. Kerana semua mubaligh barat di mana kiri daripada Burm (Myanmar). Untuk hari Kachin majoriti ialah Kristian. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagaimanakah sistem kerajaan daripada Kachin (1947) sebelum Independen Burma (Myanmar) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Kachin 'sistem Kerajaan digunakan untuk dikuasai oleh para kepala desa dan klan. Wilayah Negara Kachin tidak pernah datang langsung berada di bawah pentadbiran Inggeris, dan tidak pula mereka secara langsung di bawah kuasa Burma (Myanmar) mahkamah sebelum Peraturan Kachin Kisah Hill Tribes diperkenalkan tahun 1895. Namun, banyak dari kawasan benar-benar dalam orbit peraturan masih diatur melalui suatu sistem pemerintahan tidak langsung, yang dipercayai berperanan kepala daerah yang dipilih dan tua-tua untuk kejayaan pelaksanaan dasar Kerajaan. Selama pemerintahan Inggeris Burma (1886-1947), sebahagian besar wilayah itu Kachin khusus diberikan sebagai wilayah sempadan (Kachin Hill Regulation Act 1895). | &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagaimana mendapatkan Independen Kachin bersama-sama di (1947) dengan Burma (Myanmar) dari Inggeris &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Union of Burma (Myanmar) adalah sebuah negara-bangsa dari pelbagai etnik bangsa-bangsa (kebangsaan), yang ditubuhkan pada tahun 1947 dalam Persidangan Panlong oleh pra-penjajah negara etnik independen seperti Kachin, Chin, Shan, Karen, Karenni, Isnin, Arakan , dan Burman (mayanmar), berdasarkan pada prinsip kesetaraan. Seperti yang ditubuhkan oleh orang-orang independen dahulu pada tahun 1947 melalui perjanjian, batas-batas Kesatuan Burma saat ini tidak bersejarah. Sebaliknya, Kesatuan Myanmar, atau myanmar dalam bentuk yang sekarang, dilahirkan dari sejarah panjang Pang kesepakatan yang ditandatangani pada tahun 1947, negara bahagian timur Shan Burma. Burma (maynmar) Independen yang diperolehi daripada Inggeris pada 12 Peb 1947. Hari ini di Burma 'dictatorship.The tentera kerajaan penduduk sekitar 50 juta, dan setengah daripada mereka adalah Burman (mayanmar) dan sisanya daripada mereka adalah etnik minoriti. 30% adalah Kristian. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Siapa Kachin Pertubuhan Kebangsaan (kno) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pertubuhan Kebangsaan yang Kachin adalah pertubuhan politik yang ditubuhkan pada tarikh 9 Januari 1999. Pembentukan merupakan hasil daripada perbincangan yang luas antara Kachins luar negeri dan tua-tua daripada Kachin tanah air. Objektif utama daripada Pertubuhan Kebangsaan Kachin (kno) adalah untuk menubuhkan Kachin independen daripada rakyat, hak-hak Asasi Manusia, penamatan diri dan eko-sama dengan keadilan sosial dan kebebasan kepercayaan dan amalan-amalan serta memulihkan Kesatuan persekutuan asli di Burma (mayanmar) . &lt;br /&gt;-------------------------&lt;br /&gt;English to Chinese (Traditional) translation&lt;br /&gt;克欽族歷史 &lt;br /&gt;克欽族歷史 &lt;br /&gt;克欽是誰？ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;其中包括6個民族分組（Jinghpaw，Lawngwaw，拉市，Zaiwa，撓，傈僳族）被稱為克欽。這六個團體是相同的傳統，習俗，方言和做法，主要居住在緬甸北部，以及部分中國和印度。在緬甸的克欽估計數為 1 - 1.5億美元。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;在哪裡克欽生活？ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;總面積的Kachinland措施約 33903平方公里，坐落於 23o - 3'到28o - 29'北緯 96o - 990位置經度。克欽土地與毗鄰人民共和國的中國東部，印度民主共和國在西方，西藏北部和緬甸在南方。大約 50％的總面積的Kachinland是丘陵和山區到高度5881米的海拔。 &lt;br /&gt;克欽土地豐富的自然資源，如玉器，黃金和柚木木材等。土地上覆蓋著未受干擾自然森林。最罕見的天然物種如黑蘭花，白雉雞，並在黃金魚合流馬里和恩梅開河流得到遵守。主要有三個賽季在Kachinland，雨季。，5月中旬至10月中旬，夏季是從 2月中旬至5月中旬，和冬季始於 10月中旬和今年2月結束。平均日溫度範圍從 4 - 36團，60 - 95％相對濕度。希爾城市，如葡萄，有一個非常低的溫度範圍從 -4至攝氏 -18度低濕度。最上面的部分Kachinland，包括在葡萄屬於溫帶。最高溫度 40℃錄得1996年。年降雨量範圍從 80到200英寸。更多降雨已經指出，山區部分土地。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;如何克欽人民轉換成基督徒？ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;緬甸的克欽族原本宗教萬物有靈。基督教的傳播克欽族人民之間的1837年以來，像歐亨尼婭凱德是第一浸禮會傳教士克欽人會見了緬甸北部，Kachinland於 1837年。他寫了一封信給美國社會的任務派遣傳教士到北部克欽邦土地緬甸（緬甸）。第一浸禮會傳教士克欽人是阿爾伯特 J.里昂，他死於瘧疾於 1878年3月15日，1個月後到達。然後，威廉羅伯茨來交給 Bamo克欽土地，緬甸北部，於 1879年1月12日，他再次完成偉大使命的工作克欽族人民之間的第7和克欽邦已被改為基督教洗禮 Bumwa於 1882年。他還創立了開放小學克欽人。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dr.Ola漢森過來八莫鎮在1890年12月22日，創造克欽邦的字母表中的羅馬字母的第一個克欽文獻。漢森博士奧拉還編制了克欽漢英詞典，翻譯讚美詩和聖經到克欽。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;晚先後 24美國傳教士那裡開教會學校，旅館，醫院，保健中心和其他發展項目在Kachinland，但在1960年8月，第一Priminster緬甸的聯盟取消禁止和宗教的自由，法規的行為，並宣布佛教為國教。因為所有的西方傳教士那裡留下Burm（緬甸）。為天多數克欽是基督教徒。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;如何與政府系統的克欽（1947年），緬甸獨立前，（緬甸） &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;克欽'政府系統是用來排除由村和部族首領。其境內的克欽邦沒有受到直接的英國管治，他們也沒有得到直屬機關的緬（緬甸）法院在克欽山部落規例介紹了1895年的行為。然而，許多實際的領域內的軌道，調控仍然支配通過系統的間接統治，而依靠權力選定當地酋長和長老為成功落實政府的政策。在英國統治期間，緬甸（1886年至1947年），最特別克欽領土管理作為邊境地區（克欽山管理法1895年）。| &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;如何獲得共同的克欽獨立的（1947年）與緬甸（緬甸）由英國 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;歐盟緬甸（緬甸），是一個民族國家的不同民族國家（民族），創立於 1947年在蟠龍會議由前殖民地獨立的少數民族，如克欽邦，欽邦，撣邦，克倫邦，克倫尼邦，孟邦，若開和緬（mayanmar），基於平等原則的問題。因為它是由以前獨立的人民在1947年通過一項協議，邊界聯盟今天對緬甸不屬於歷史。相反，歐盟緬甸，和緬甸目前的形式，誕生於彭長的歷史在1947年簽署的協議，撣邦東部的緬甸。緬甸（maynmar）上漲了從英國獨立於 1947年2月12日。今天在緬甸'政府是軍事 dictatorship.The人口約為 5000萬元，其中一半是緬（mayanmar）和其他他們是少數族裔。 30％是基督教徒。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;誰是克欽邦民族統一機構（硝酸鉀） &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;克欽全國組織是一個政治性組織，成立於 1999年1月9日。的形成是廣泛討論的結果與國外克欽及長者的克欽家園。主要目標是克欽邦民族統一機構（硝酸鉀）的目標是建立一個獨立的克欽人，人權，自終止和經濟社會的正義和自由平等的信仰和實踐，以及恢復真正的緬甸聯邦聯盟（mayanmar） 。 &lt;br /&gt;------------------------&lt;br /&gt;English to Japanese translation&lt;br /&gt;カチン州の歴史 &lt;br /&gt;カチン州の歴史 &lt;br /&gt;WHOはカチン族ですか？ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;（Jinghpaw、Lawngwaw、Lashi、Zaiwa、ラワン、リス）6民族のサブグループから成るカチンと呼ばれます。これら6つのグループは、同じ伝統、習慣、方言や慣行北部ビルマを中心に、同様に、中国やインドの一部が住んでいる。カチンミャンマーで1から1500000の間の数に推定される。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;はどこカチンライブ？ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;33903平方マイルについてKachinland対策、23oの間に位置する3'28o - 29'北緯と96o - 99oメール経度の総面積。カチン族の土地人民共和国中国との東に隣接されると、民主共和国、インドの西チベットでは、北朝鮮とミャンマーの南です。 Kachinlandの総面積の約50％、丘や山を海抜5881メートルの高さです。 &lt;br /&gt;カチン族の土地、天然資源で、翡翠のように豊富であり、金やチーク材、木材等。土地を邪魔されずに、自然林に覆われています。黒ラン、白キジ、マリとNmaiの川の合流点で黄金の魚のようなたぐいまれな自然の種の観察される。ようこそKachinland、雨の季節には主に3つの季節が、10月の中旬には5月中旬、夏の季節2月中旬5月の半ばからであり、冬の季節、10月中旬から開始し、2月に終了します。年間毎日の平均気温4の範囲 - 60と36のOC - 95％相対湿度。ヒル都市プタオのような非常に低い温度-4 18oC、低湿度に至るまでしている。プタオを含むKachinlandの最上部、温帯に落ちる。 40ドックの最大温度は1996年に録音されました。 80〜200インチから年間降雨量の範囲。ほかの降水量は、土地の山岳地域で観測されています。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;どのようにカチン族の人々に変換キリスト教へのですか？ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;カチンミャンマーはもともと、宗教アニミズムだった。キリスト教の1837年以来、カチン人のうち、ユージーニアキンケイドのように最初のバプテストの宣教師の北部、ビルマ、1837年にKachinlandでカチン人々に会った広がった。彼を送信する北部、ビルマ（ミャンマー）のカチン族の土地に宣教師がアメリカでの任務を、社会に手紙を書いた。最初のバプテストカチン族の人々に宣教アルバートJリヨンが、彼はマラリアから1878年3月15日に死亡した、彼の到着後1ヶ月。その後、ウィリアムロバーツで1月12日に1879、カチン人との最初の7カチン族の間で彼の再達成偉大な宣教キリスト教に変換されていたBamoカチン土地北部、ビルマ、およびBumwaでは1882年にバプテスマを受けに来た。彼はカチン人の小学校のオープンも開始した。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dr.OlaハンソンBamaw 12月22日に、1890年に来たとの最初のカチン語文学にローマ字からカチンのアルファベットを作成しました。博士オラハンソンもカチンコンパイルされた辞書は英語と翻訳と聖書カチンへの賛美歌。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;後半後に別の2004年、米国人宣教師がKachinland上で、ミッションの学校、ホステル、病院、保健所や他の開発プログラムを開いたが、1960年8月には、最初のPriminsterビルマのを禁止し、宗教的な規制行動の自由を廃止し、仏教を宣言国家的な宗教である。以降のすべての西洋の宣教師がBurm（ミャンマー）から左日の大半はカチン州にはクリスチャンです。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;どのように独立したビルマ（ミャンマーする前に、カチン州（1947年）は、政府システムの場合） &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;カチン'政府システムの村と氏族首長に支配されるために使用されます。カチン州の領土に直接英国の管理下にないことはなかったが直接バーマン（ミャンマー）の権限が、裁判所の下のカチン州の山岳民族の規制行為1895年前にされていたが導入されました。しかし、地域の規制の軌道を、実際に内の多くは依然として、選択した首長や長老たちの権威に政府の政策の成功の実装に頼っていた間接的なルールのシステムを介して支配された。ほとんどのカチン州の領土1886年から1947年、ビルマ、英国の植民地時代（）から、特別な辺境地域として（カチンヒル規制法1895年）が投与された。| &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;どのようにカチンと共同（1947年）、ビルマ（ミャンマー）で、英国からの独立を獲得した &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ビルマ（ミャンマー）国民の多様な民族国家（国籍）、1947年に事前に盤竜会はカチン、チン、シャン族、カレン族、カレン、モン、アラカンなどの植民地独立、民族、国籍で設立された状態である、平等の原則に基づいてバーマン（mayanmar）、。それ以前は独立系の人々によって1947年の合意により設立され、ビルマの境界を、今日の歴史ではありません。ではなく、ビルマやミャンマーの現在の形で、歴史的なパン長期契約は1947年に署名、ビルマ東部のシャン州に生まれた。ビルマ（maynmar）英国から1947年2月12日に独立を得た。ビルマ政府の今日の軍事同盟だdictatorship.The人口は約50万人であり、それらの半分バーマン（mayanmar）とそれらの残りは少数民族です。 30％のクリスチャンです。 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;誰がカチン国民組織（自演）です &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;カチン州国家機関政治組織の上に築かれている1999年1月9日です。形成海外カチン族やカチン族の故郷からの長老たちの間で広範な議論の結果だった。カチン国民組織（自演）の主な目標のカチン州の人々の人権、自己の独立した終端とエコ社会的平等、正義と信念と実践の自由を確立しているだけでなく、ビルマ（mayanmar）本物の連邦同盟の復元。 &lt;br /&gt;-----------------------------&lt;br /&gt;English to Hindi translation&lt;br /&gt;कचिनों इतिहास &lt;br /&gt;कचिनों इतिहास &lt;br /&gt;KACHINS कौन हैं? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;छह उप जातीय समूहों (Jinghpaw, Lawngwaw, Lashi, Zaiwa, Rawang, Lisu) शामिल किया कचिनों हैं. इन छह समूहों ही परंपराओं, रीति, बोलियों और व्यवहार कर रहे हैं मुख्यतः उत्तरी बर्मा में रहते हैं, साथ ही चीन और भारत के कुछ हिस्सों. बर्मा में कचिनों 1 - 1.5 million के बीच संख्या का अनुमान है. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;कहाँ KACHINS रहते हैं? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;33,903 वर्ग मील के बारे में Kachinland उपाय, 23o के बीच स्थित-3 'को 28o -' 29 एन अक्षांश और 96o - 99o ई Longitudes के कुल क्षेत्र. कचिनों भूमि पूर्व में चीन की पीपुल्स रिपब्लिक के साथ आसपास है, डेमोक्रेटिक पश्चिम, तिब्बत में उत्तर और बर्मा में भारत के दक्षिण में गणतंत्र. Kachinland के कुल क्षेत्र का लगभग 50% पहाड़ियों और पहाड़ समुद्र के स्तर से ऊपर 5,881 मीटर की ऊंचाई पर है. &lt;br /&gt;कचिनों देश प्राकृतिक संसाधनों से समृद्ध है, Jades की तरह, सोना और सागौन, लय आदि. भूमि undisturbed प्राकृतिक वनों से आच्छादित है. नायाब काले ऑर्किड, व्हाइट Pheasants, और माली और Nmai नदियों के संगम में स्वर्ण मछलियों की तरह प्राकृतिक प्रजातियों में मनाया जाता है. वहाँ मुख्य रूप से Kachinland, बरसात के मौसम में तीन मौसम होते हैं. मई से अक्टूबर के बीच के बीच, गर्मी का मौसम फरवरी के बीच में से मई के बीच में है, और सर्दी का मौसम अक्टूबर के मध्य से शुरू होती है और फरवरी में समाप्त होता है. वार्षिक दैनिक मतलब तापमान 4 से पर्वतमाला - 60 के साथ 36 oC - 95% सापेक्ष आर्द्रता. पहाड़ी शहर, Putao की तरह, एक बहुत कम -4 से कम नमी के साथ 18oC को लेकर तापमान है. Kachinland के ऊपरवाला Putao सहित भाग, शीतोष्ण क्षेत्र में पड़ता है. 40 oC के अधिकतम तापमान 1996 में दर्ज की गई. वार्षिक 80-200 इंच से वर्षा के बीच है. अधिक वर्षा देश के पहाड़ी भागों में रखा गया है. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;कैसे ईसाई में कचिनों लोग कन्वर्ट किया? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;म्यांमार के कचिनों मूल धर्म animism था. ईसाइयत 1837 के बाद से कचिनों लोगों के बीच फैल, Eugenia किनकैड तरह पहली मिशनरी बैपटिस्ट था उत्तरी बर्मा, 1837 में Kachinland में कचिनों लोगों से मुलाकात की. वह अमेरिका में मिशन समाज के लिए पत्र लिखा भेज उत्तरी बर्मा (म्यांमार) के कचिनों देश में मिशनरियों. पहले बैप्टिस्ट कचिनों लोगों को मिशनरी अल्बर्ट जे ल्यों था, वह 15 मार्च 1878 को मलेरिया से मारे गए, एक महीने के अपने आगमन के बाद. फिर विलियम एच. रॉबर्ट्स पर 12 जनवरी को, 1879, कचिनों भूमि, उत्तरी बर्मा, Bamo को वह फिर से कचिनों लोगों और पहली कचिनों सात के बीच पूरा महान मिशन काम ईसाई में परिवर्तित किया था और 1882 में Bumwa में बपतिस्मा दिया गया है के लिए आए थे . वह कचिनों लोगों के लिए प्राथमिक विद्यालय खोला भी शुरू कर दिया. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dr.Ola Hanson दिसम्बर 22 में Bamaw को आया, और 1890 में रोमन वर्णमाला से कचिनों वर्णमाला पहले कचिनों साहित्य को बनाया. डा. ओला Hanson भी एक कचिनों-संकलित अंग्रेजी कोश और अनुवाद स्तोत्र का और पवित्र बाइबिल कचिनों में. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;संघ बर्मा के पहले Priminster देर के बाद एक और चौबीस अमेरिकी मिशनरियों जहां Kachinland पर मिशन स्कूल, हॉस्टल, अस्पतालों, स्वास्थ्य केन्द्रों तथा अन्य विकास कार्यक्रमों खोला है, लेकिन 1960 अगस्त को, पर प्रतिबंध लगा दिया और धार्मिक विनियम अधिनियम की स्वतंत्रता समाप्त कर दिया और बौद्ध धर्म की घोषणा की के रूप में राज्य धर्म. चूंकि सभी पश्चिमी मिशनरियों जहां Burm (म्यांमार) से छोड़ दिया है. बहुमत दिन कचिनों करने के ईसाई हैं. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;कैसे बर्मा के स्वतंत्र म्यांमार (पहले (1947) कचिनों की सरकार सिस्टम है) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'कचिनों सरकार प्रणाली को गांव और कबीले के प्रमुखों द्वारा शासित हो जाता है. कचिनों राज्य के क्षेत्र में आया सीधे ब्रिटिश प्रशासन के अधीन, कभी नहीं था और न ही वे बर्मन (म्यांमार) के अधिकार के तहत अदालत कचिनों पहाड़ी जनजातियों के विनियमन अधिनियम 1895 के पहले सीधे पेश किया गया था. लेकिन, वास्तव में नियमन की कक्षा के भीतर क्षेत्रों से कई अब भी अप्रत्यक्ष शासन है, जो सरकार की नीति के सफल कार्यान्वयन के लिए चयनित स्थानीय प्रमुखों और बड़ों के अधिकार पर भरोसा किया की एक प्रणाली के माध्यम से नियंत्रित किया गया. बर्मा के ब्रिटिश शासन के दौरान (1886-1947 से), सबसे कचिनों क्षेत्र में विशेष रूप से एक सीमांत क्षेत्र के रूप में प्रशासित (कचिनों हिल विनियमन अधिनियम 1895) था. | &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;कैसे संयुक्त रूप से बर्मा (म्यांमार) के साथ (1947) में ब्रिटेन से स्वतंत्र हो रहा कचिनों किया &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;बर्मा के संघ (म्यांमार) एक राष्ट्र विविध जातीय देशों (देशों), पूर्व से Panlong सम्मेलन औपनिवेशिक स्वतंत्र ऐसे कचिनों, चिन, शान, करेन, Karenni, सोम, Arakan के रूप में जातीय देशों में 1947 में राज्य की स्थापना की है , और (म्यांमार) समानता के सिद्धांत पर आधारित बर्मन,. जैसा कि पूर्व में स्वतंत्र लोगों ने एक समझौते के माध्यम से 1947 में स्थापित किया गया था, बर्मा के संघ की सीमाओं आज ऐतिहासिक नहीं हैं. इसके बजाए, अपने वर्तमान रूप में बर्मा, या म्यांमार के संघ, ऐतिहासिक वेदना लंबे समय 1947 में समझौते पर हस्ताक्षर किए, पूर्वी बर्मा की शान राज्य का जन्म हुआ था. (Maynmar) बर्मा ब्रिटिश से 12 फ़रवरी 1947 को स्वतंत्र प्राप्त की. 'बर्मा सरकार में आज सेना है dictatorship.The आबादी लगभग 50 लाख है, और उनमें से आधे (म्यांमार) और उनमें से आराम बर्मन हैं जातीय अल्पसंख्यकों हैं. 30% ईसाई हैं. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;कचिनों राष्ट्रीय संगठन KNO (कौन हैं) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;कचिनों राष्ट्रीय संगठन एक राजनीतिक संगठन की स्थापना की है पर जनवरी 1999 के 9. निर्माण विदेशी Kachins और कचिनों मातृभूमि से बड़ों के बीच व्यापक चर्चा का परिणाम था. कचिनों राष्ट्रीय संगठन (KNO) के मुख्य लक्ष्यों को एक कचिनों लोगों को, मानव अधिकार, स्वयं के स्वतंत्र-समाप्ति और पर्यावरण समान सामाजिक न्याय और विश्वासों तथा प्रथाओं की स्वतंत्रता स्थापित करने के लिए कर रहे हैं और साथ ही बर्मा में वास्तविक संघीय संघ बहाल म्यांमार () . &lt;br /&gt;Contribute a better translation&lt;br /&gt;------------------------------------------&lt;br /&gt;English to Thai translation&lt;br /&gt;ประวัติการ กะ ฉิ่ น &lt;br /&gt;ประวัติการ กะ ฉิ่ น &lt;br /&gt;ผู้ KACHINS? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ประกอบด้วย หก ย่อย กลุ่ม ชาติพันธุ์ (Jinghpaw, Lawngwaw, Lashi, Zaiwa, Rawang, Lisu) เรียก ว่า กะ ฉิ่ น. เหล่า นี้ หก กลุ่ม เป็น ประเพณี เดียวกัน ศุลกากร dialects และ การ ปฏิบัติ ส่วน ใหญ่ อยู่ ใน ภาค เหนือ ของ พม่า เป็น บาง ส่วน ของ จีน และ อินเดีย. กะ ฉิ่ น ใน พม่า มี ประมาณ จำนวน ระหว่าง 1 - 1.5 million. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ที่ ใด LIVE KACHINS? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;พื้นที่ ทั้งหมด ของ มาตรการ Kachinland เกี่ยว กับ 33,903 ตาราง ไมล์ อยู่ ระหว่าง 23o-3 'เพื่อ 28o - 29' N ละติจูด และ 96o - 99o Longitudes E. ดิน แดน กะ ฉิ่ น เป็น คน ติด กับ สาธารณรัฐ ประชาชน จีน ตะวันออก ที่ สาธารณรัฐ ประชาธิปไตย อินเดีย ใน ตะวันตก ทิเบต ใน ภาค เหนือ และ พม่า ใน ภาค ใต้. ประมาณ 50% ของ พื้นที่ ทั้งหมด ของ Kachinland เป็น เนิน เขา ภูเขา ถึง ความ สูง 5,881 เมตร เหนือ ระดับ น้ำ ทะเล. &lt;br /&gt;ดิน แดน กะ ฉิ่ น คือ อุดม ไป ด้วย ทรัพยากรธรรมชาติ เช่น Jades ทอง และ สัก-ฯลฯ เครื่อง. แผ่นดิน จะ สงบ ปกคลุม ด้วย ป่า ธรรมชาติ. Rarest พันธุ์ กล้วยไม้ ธรรมชาติ เช่น Black, White Pheasants และ ปลา ทอง ใน ที่ บรรจบ กัน ของ มาลี และ แม่น้ำ Nmai จะ สังเกต. มี หลัก สาม ฤดูกาล ใน Kachinland, ฤดู ฝน เป็น. กลาง พฤษภาคม ถึง กลาง เดือน ตุลาคม; ฤดู ฤดู ร้อน จาก กลาง กุมภาพันธ์ ถึง กลาง พฤษภาคม และ ฤดู หนาว เริ่ม ตั้งแต่ กลาง ตุลาคม และ สิ้นสุด ใน เดือน กุมภาพันธ์. ประจำ ปี อุณหภูมิ เฉลี่ย ราย วัน ช่วง 4-36 oC with 60-95% ความชื้นสัมพัทธ์. เมือง Hill เช่น Putao, มี อุณหภูมิ ต่ำ มาก ตั้งแต่ -4 ถึง 18oC มี ความชื้น ต่ำ. ส่วน บน สุด ของ Kachinland รวม ถึง Putao ต่ำ ใน เขต เย็น. อุณหภูมิ สูงสุด 40 oC ได้ รับ การ บันทึก ใน ปี 1996. ช่วง ฝน ประจำ ปี 80-200 นิ้ว. ปริมาณ น้ำ ฝน เพิ่มเติม ได้ รับ การ ปฏิบัติ ใน ส่วน ภูเขา ของ แผ่นดิน. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ว่า คน กะ ฉิ่ น แปลง ได้ เป็น คริสเตียน? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;กะ ฉิ่ น พม่า ศาสนา เดิม คือ animism. ศาสนา คริสต์ แพร่ กระจาย ใน หมู่ คน กะ ฉิ่ น ตั้งแต่ 1,837 เช่น Eugenia Kincaid เป็น Baptist แรก พบ มิ ช ชัน นารี ชาว กะ ฉิ่ น ใน ภาค เหนือ ของ พม่า Kachinland ใน 1,837. เขา เขียน จดหมาย เพื่อ สังคม ภารกิจ ใน อเมริกา ส่ง missionaries เพื่อ แผ่นดิน กะ ฉิ่ น ของ ภาค เหนือ ของ พม่า (พม่า). Baptist แรก มิ ช ชัน นารี คน กะ ฉิ่ น เป็น Albert J. Lyon เขา ตาย จาก มาลาเรีย ที่ 15 มีนาคม 1878 หนึ่ง เดือน หลังจาก ที่ มา ถึง เขา. แล้ว William H. โร เบิ ต มา ไป Bamo กะ ฉิ่ น ที่ดิน ภาค เหนือ ของ พม่า ที่ 12 มกราคม 1879 เขา อีก ครั้ง งาน ภารกิจ สำเร็จ มาก ใน หมู่ คน กะ ฉิ่ น และ แรก เจ็ด กะ ฉิ่ น ได้ เปลี่ยน เป็น คริสต์ และ baptized ที่ Bumwa ใน 1,882 . เขา ยัง ได้ เริ่ม เปิด โรงเรียน ประถม สำหรับ คน กะ ฉิ่ น. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dr.Ola Hanson มา ไป Bamaw ใน 22 ธันวาคม 1890 และ สร้าง อักษร กะ ฉิ่ น จาก อักษร โรมัน ใน วรรณคดี กะ ฉิ่ น แรก. ดร. Ola Hanson เรียบเรียง ยัง กะ ฉิ่ น พจนานุกรม ภาษา อังกฤษ และ แปล หนังสือ บท สวด และ บริสุทธิ์ ใน พระ คัมภีร์ กะ ฉิ่ น. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;สาย หลัง อื่น twenty-สี่ missionaries อเมริกัน ที่ เปิด โรงเรียน ภารกิจ, หอพัก โรง พยาบาล ศูนย์ สุขภาพ และ โปรแกรม การ พัฒนา อื่น ๆ ทั่ว Kachinland แต่ ใน สิงหาคม 1960, Priminster แรก ของ สหภาพ พม่า และ ห้าม abolished เสรีภาพ ใน การ ดำเนิน การ กฎ ระเบียบ และ ประกาศ ศาสนา พุทธ ศาสนาเป็น ศาสนา State. เนื่องจาก ทุก missionaries ตะวันตก ที่ เหลือ จาก Burm (พม่า). ใน วัน ส่วน ใหญ่ กะ ฉิ่ น เป็น คริสเตียน. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;อย่างไร ระบบ ราชการ ของ กะ ฉิ่ น (1947) ก่อน ที่ อิสระ ของ พม่า (พม่า) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ระบบ รัฐบาล กะ ฉิ่ น 'ใช้ จะ ปกครอง โดย หมู่บ้าน และ บรรดา ผู้นำ ตระกูล. อาณาเขต ของ รัฐ กะ ฉิ่ น ไม่ ได้ มา ภาย ใต้ การ บริหาร ของ อังกฤษ โดยตรง และ ไม่ ได้ พวก เขา ได้ โดยตรง ภาย ใต้ อำนาจ ของ Burman (พม่า) ศาล ก่อน กะ ฉิ่ น ชาว เขา พระราชบัญญัติ ระเบียบ 1,895 ถูก นำ. แต่ หลาย พื้นที่ จริง ภายใน วง โคจร ของ ระเบียบ ที่ ยัง คง ถูก ควบคุม ด้วย ระบบ การ ปกครอง โดย อ้อม ซึ่ง อาศัย อยู่ อำนาจ ของ หัวหน้า ใน การ เลือก และ ผู้ใหญ่ สำหรับ การนำ ความ สำเร็จ ของ นโยบาย รัฐบาล. ระหว่าง กฎ British พม่า (1886-1947), กะ ฉิ่ น ส่วน ใหญ่ เป็น พื้นที่ ปกครอง พิเศษ เป็น พื้นที่ ชายแดน (กะ ฉิ่ น ระเบียบ Hill Act 1895). | &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;กะ ฉิ่ น อิสระ ใน การ ร่วม กัน ดึงดูด (1947) กับ พม่า (พม่า) จาก อังกฤษ ได้ อย่างไร &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;สหภาพ พม่า (พม่า) เป็น ประเทศ เป็น รัฐ ชาติ ชาติพันธุ์ หลากหลาย (ประเทศ) ก่อตั้ง ขึ้น ใน 1,947 ที่ ประชุม Panlong โดย ก่อน อาณานิคม สัญชาติ เชื้อชาติ อิสระ เช่น กะ ฉิ่ น, ชิน, Shan, กะเหรี่ยง, Karenni, Mon, Arakan , burman และ (mayanmar) ตาม หลักการ ความ เสมอภาค. ตาม ที่ ก่อตั้ง โดย คน อิสระ เดิม ใน 1,947 ผ่าน ข้อ ตกลง, รอย ต่อ ของ สหภาพ พม่า วัน นี้ ไม่ ได้ มา. แต่ว่า สหภาพ พม่า หรือ พม่า ใน รูป แบบ ปัจจุบัน มัน เกิด ใน ประวัติศาสตร์ สัญญา ปาง ยาว 1,947 เข้า สู่ ระบบ ใน รัฐ ไท ใหญ่ ของ ตะวันออก พม่า. พม่า (maynmar) ได้ รับ อิสระ จาก อังกฤษ ใน 12 กุมภาพันธ์ 1947. ประชากร dictatorship.The ใน วัน นี้ รัฐบาล พม่า 'เป็น ทหาร มี ประมาณ 50 ล้าน คน และ ครึ่ง หนึ่ง ของ พวก เขา Burman (mayanmar) และ ส่วน ที่ เหลือ ของ พวก เขา เป็น ชน กลุ่ม น้อย เชื้อชาติ. 30% เป็น คริสเตียน.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ผู้ เป็น กะ ฉิ่ น National Organization (KNO) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;องค์กร กะ ฉิ่ น แห่ง ชาติ เป็น องค์กร ทาง การเมือง ที่ ก่อตั้ง ขึ้น ที่ 9 มกราคม 1999. สร้าง เป็น ผล จาก การ อภิปราย อย่าง กว้างขวาง ระหว่าง Kachins ต่าง ประเทศ และ ผู้ใหญ่ จาก ภูมิลำเนา กะ ฉิ่ น. เป้าหมาย หลัก ของ องค์กร กะ ฉิ่ น แห่ง ชาติ (KNO) มี การ จัดตั้ง สิ้นสุด อิสระ ของ คน กะ ฉิ่ น สิทธิ มนุษย ชน ด้วย ตนเอง และ นิเวศ-ความ ยุติธรรม เท่าเทียม กัน ทาง สังคม และ เสรีภาพ ใน การ เชื่อ และ การ ปฏิบัติ ตลอด จน เรียก คืน แท้ สหรัฐ ใน สหภาพ พม่า (mayanmar) . &lt;br /&gt;------------------------&lt;br /&gt;English to Hebrew translation&lt;br /&gt;היסטוריה Kachin &lt;br /&gt;היסטוריה Kachin &lt;br /&gt;מי הם KACHINS? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;הכולל שש תת קבוצות אתניות (Jinghpaw, Lawngwaw, Lashi, Zaiwa, Rawang, Lisu) נקראים Kachin. קבוצות אלו הן שש המסורות זהה, המכס, ניבים ושיטות לחיות בעיקר בבורמה הצפוני, כמו גם חלקים של סין והודו. Kachin בבורמה ההערכה היא מספר בין 1 ל - -1.5 מיליון דולר. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Where Do KACHINS החי? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;שטח כולל של אמצעים Kachinland על 33,903 קילומטרים רבועים, הנמצא בין 23o-3 'ל 28o - 29' N ו-Latitude 96o - 99o קווי אורך דואר. Kachin הוא צמוד קרקע עם הרפובליקה העממית של סין במזרח, הרפובליקה הדמוקרטית של הודו במערב, בטיבט בצפון בורמה בדרום. כ -50% מכלל שטח של Kachinland הוא גבעות והרים עד לגובה של 5,881 מטר מעל פני הים. &lt;br /&gt;קרקע Kachin עשירה במשאבים טבעיים, כמו Jades, זהב טיק-לקורות וכו '. האדמה מכוסה באין מפריע יערות טבעיים. המינים הנדירים ביותר כמו שחור טבעי סחלבים, פסיונים הלבן, ודג הזהב ממפגש של מאלי ונהרות Nmai הם נצפו. יש בעיקר שלוש עונות ב Kachinland, עונת הגשמים., אמצע מאי עד אמצע אוקטובר; עונת הקיץ היא מאמצע פברואר עד אמצע מאי, ואת עונת החורף מתחיל באמצע אוקטובר ומסתיימת בחודש פברואר. שנתי ממוצע יומי טווחי טמפ 4-36 oC עם 60 - 95% לחות יחסית. ערים היל, כמו Putao, יש לי חום נמוך מאוד החל 18oC ל -4 עם לחות נמוכה. החלק העליון של Kachinland, כולל Putao נופל באזור ממוזג. הטמפרטורה המקסימלית של oC 40 נרשמה בשנת 1996. טווחי כמות המשקעים השנתית 80-200 סנטימטרים. גשמים עוד נצפתה באזורים ההרריים של הארץ. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;איך אנשים Kachin המר לתוך נוצרי? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kachin של מיאנמר במקור הדת היה אנימיזם. הנצרות התפשטה בקרב מאז 1837 אנשים Kachin, כמו יבגניה קינקייד המטביל היה מיסיונר הראשון פגשתי אנשים Kachin בבורמה הצפוני, Kachinland בשנת 1837. הוא כתב מכתב לחברה המשימה באמריקה לשלוח מיסיונרים לארץ Kachin הצפוני של בורמה (מיאנמר). המטביל הראשונה מיסיונר לאנשים Kachin היה אלברט ג 'ליון, הוא מת ממלריה ב -15 במרץ 1878, חודש לאחר הגעתו. אז ויליאם ה רוברטס בא לידי Bamo ארץ Kachin, בורמה בצפון, ב -12 בינואר 1879, הוא מחדש את העבודה הושלמה המשימה גדולה בקרב אנשים Kachin הראשון היה שבע Kachin להמרה הנוצרית הוטבל ב Bumwa בשנת 1882 . הוא גם התחיל נפתח בית ספר יסודי עבור אנשים Kachin. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dr.Ola הנסון ניגש Bamaw ב 22 דצמבר 1890 ויצר האלפבית Kachin מן האלפבית הרומית לספרות kachin הראשון. ד"ר אולה הנסון גם ערכו Kachin-English Dictionary ותרגם ספר שירי כנסיה ואת התנ"ך הקדוש לתוך Kachin. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;בסוף אחרי עוד עשרים וארבע מיסיונרים אמריקאים שבו נפתח הספר המשימה, אכסניות, בתי חולים, מרכזי בריאות תוכניות פיתוח נוספות על Kachinland, אך באוגוסט 1960, Priminster הראשונה של האיחוד בורמה אסרה ו ביטל את חופש לפעול תקנות הדתי הכריז בודהיזם כדת המדינה. מאז כל המיסיונרים המערבי שבה עזב מן Burm (מיאנמר). Kachin כדי רוב היום הם נוצרים. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;כיצד מערכות השלטון של Kachin (1947) לפני העצמאית של בורמה (מיאנמר) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kachin 'מערכת הממשלה משמש נשלטים על ידי הכפר ראשי השבט. השטח של Kachin המדינה מעולם לא הגיע תחת הממשל הבריטי ישירה, וגם לו היו ישירות תחת סמכותו של Burman (מיאנמר) בית המשפט לפני Kachin היל השבטים תקנה מעשי 1895 הוצג. עם זאת, באזורים רבים של ממש בתוך מסלול הרגולציה היו כפופים עדיין באמצעות מערכת של שלטון עקיף, אשר הסתמכו על הסמכות של ראשי המקומיות שנבחרו זקני ליישום מוצלח של מדיניות הממשלה. בתקופת השלטון הבריטי של בורמה (1886-1947), בשטח Kachin ביותר היה מנוהל כמו במיוחד באזור הגבול (Kachin היל תקנה חוק 1895). | &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;איך Kachin במשותף צובר עצמאית (1947) עם בורמה (מיאנמר) הבריטי &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;האיחוד של בורמה (מיאנמר) היא מדינת לאום של מדינות אתניות מגוונת (לאומים), נוסדה בשנת 1947 בכנס Panlong ידי מראש לאומים הקולוניאלית עצמאית אתניות כגון Kachin, Chin, שאן, קארן, Karenni, שני Arakan , ו Burman (mayanmar), המבוסס על עקרון השוויון. כפי שהוקמה על ידי העמים לשעבר עצמאית בשנת 1947, באמצעות הסכם, את הגבולות של האיחוד של בורמה לא היסטורי היום. במקום זאת, האיחוד של בורמה, או מיאנמר במתכונתה הנוכחית, נולד ההסכם ההיסטורי שנחתם פאנג ארוכה ב -1947, המדינה שאן המזרחי של בורמה. בורמה (maynmar) זכו עצמאי הבריטי ב 12 לפברואר, 1947. היום בממשלת בורמה 'הוא צבאי dictatorship.The האוכלוסייה הוא כ -50 מיליונים, מחציתם Burman (mayanmar) ואת השאר הם מיעוטים אתניים. 30% נוצרים. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;מי הם Kachin הארגון הלאומי (KNO) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kachin הלאומי ארגון הוא ארגון פוליטי נוסדה ב -9 בינואר 1999. המבנה היה תוצאה של דיון נרחב בין Kachins בחו"ל זקני מן המולדת Kachin. המטרות העיקריות של ארגון Kachin הלאומי (KNO) הן כדי להקים סיום עצמאית של אנשים Kachin, זכויות אדם, עצמי ו Eco-צדק חברתי שוויון וחופש של אמונות ופרקטיקות כמו גם לשחזר האיחוד הפדרלי אמיתי בבורמה (mayanmar) .&lt;br /&gt;-------------------------------------&lt;br /&gt;English to German translation&lt;br /&gt;Kachin Geschichte &lt;br /&gt;Kachin Geschichte &lt;br /&gt;WER SIND DIE Kachins? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;, Bestehend aus sechs ethnischen Untergruppen (Jinghpaw, Lawngwaw, Lashi, Zaiwa, Rawang, Lisu) heißen Kachin. Diese sechs Gruppen sind die gleichen Traditionen, Bräuche, Dialekte und Praktiken leben vor allem im nördlichen Burma, sowie Teile von China und Indien. Die Kachin in Birma sind Zahl zwischen 1 bis 1,5 Millionen geschätzt. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Woher kommen die Kachins LIVE? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Die Gesamtfläche der Kachinland misst etwa 33.903 Quadrat-Meilen, befindet sich zwischen 23o-3 'bis 28o - 29' nördlicher Breite und 96o - 99o E Longitudes. Kachin Land ist mit Volksrepublik China angrenzenden im Osten der Demokratischen Republik Indien im Westen, im Norden Tibet und Birma in den Süden. Über 50% der Gesamtfläche des Kachinland ist Hügeln und Bergen bis zu einer Höhe von 5881 Meter über dem Meeresspiegel. &lt;br /&gt;Kachin Land ist reich an natürlichen Ressourcen, wie Jade, Gold-und Teak-Holz usw.. Das Land ist mit ungestörten natürlichen Wäldern bedeckt. Die seltenste natürliche Arten wie Orchideen Black, White Fasane und goldenen Fische in dem Zusammenfluss von Mali und Nmai Flüssen beobachtet werden. Es gibt im Wesentlichen drei Spielzeiten in der Kachinland, Rainy Season., Mitte Mai bis Mitte Oktober; Sommer-Saison ist von Mitte Februar bis Mitte Mai und Winter-Saison beginnt Mitte Oktober und endet im Februar. Jährliche durchschnittliche Tagestemperatur reicht von 4 bis 36 oC mit 60 bis 95% relative Luftfeuchtigkeit. Hill Städte, wie Mandalay, eine sehr niedrige Temperatur im Bereich von -4 bis 18oC mit niedriger Luftfeuchtigkeit. Der oberste Teil des Kachinland, einschließlich der Putao fällt in gemäßigten Zonen. Die maximale Temperatur von 40 oC wurde im Jahr 1996 erfasst. Die jährliche Niederschlagsmenge reicht von 80 bis 200 Zoll. Mehr Niederschlag wurde in gebirgigen Teilen des Landes beobachtet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wie haben die Menschen Kachin Konvertieren in die christliche? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Die Kachin von Myanmar ursprünglich Religion Animismus. Das Christentum verbreitete sich unter den Kachin Menschen seit 1837, wie Eugenia Kincaid war der erste Baptist Mission erfüllt Kachin Menschen in Nord-Birma, Kachinland im Jahr 1837. Er schrieb einen Brief an die Mission der Gesellschaft in Amerika zu senden Missionare Kachin Land der nördlichen Burma (Myanmar). Der erste Missionar, der Täufer Kachin Menschen war Albert J. Lyon, starb er an Malaria am 15. März 1878, einen Monat nach seiner Ankunft. Dann William H. Roberts kam über die Bamo der Kachin Land, Nord-Birma, am 12. Januar 1879, hatte er wieder erreicht große Mission Kachin Arbeit unter den Menschen und den ersten sieben Kachin wurden in christliche umgewandelt und Bumwa 1882 getauft . Er begann auch geöffnet Grundschule für Kachin Menschen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dr.Ola Hanson kam auf Bamaw in der 22. Dezember 1890 angelegt und alphabetisch Kachin aus lateinische Alphabet in der ersten kachin Literatur. Dr. Ola Hanson auch kompiliert ein Kachin-Englisch Wörterbuch übersetzt und Gesangbuch und der Bibel in Kachin. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Late nach dem anderen vierundzwanzig amerikanischen Missionare, wo eröffnet Mission Schulen, Jugendherbergen, Krankenhäuser, Gesundheitszentren und anderen Entwicklungs-Programmen über das Kachinland, sondern auf August 1960 verbot die erste Priminster der Union abgeschafft Birma und die Freiheit der religiösen Vorschriften zu handeln und erklärte den Buddhismus als Staatsreligion. Da alle westlichen Missionare, wo von Burm (Myanmar) links. Zum Tag Kachin Mehrheit sind Christen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wie funktioniert die Regierung Systeme der Kachin (1947) vor Unabhängig von Burma (Myanmar) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Die Kachin 'Regierung wird eingesetzt, um durch Dorf und Clanchefs ausgeschlossen werden. Das Gebiet der Kachin-Staat kam nie unter direkter britischer Verwaltung, noch hatten sie direkt unter der Autorität des Burman (Myanmar) vor dem Gericht Kachin Hügelstämme Verordnung Akts 1895 eingeführt wurde. Doch viele der Bereiche tatsächlich in die Umlaufbahn der Verordnung noch durch ein System der indirekten Herrschaft, die sich auf die Autorität des ausgewählten lokalen Häuptlinge und Ältesten berufen für die erfolgreiche Umsetzung der Politik der Regierung geregelt. Während der britischen Herrschaft von Birma (1886 bis 1947), die meisten Kachin Gebiet wurde speziell als Grenzgebiet verabreicht (Kachin Hill Regulation Act 1895). | &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wie hat sich die Kachin gemeinsam gewinnen in Independent (1947) mit Birma (Myanmar) von der britischen &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Die Union of Burma (Myanmar) ist ein Nationalstaat verschiedenen ethnischen Nationen (Nationalitäten), im Jahr 1947 auf der Konferenz von Panlong vorkolonialen unabhängigen ethnischen Minderheiten wie die Kachin, Chin, Shan, Karen, Karenni, Mon, Arakan gegründet und Burman (mayanmar), basierend auf dem Prinzip der Gleichheit. Da es von ehemals unabhängigen Völker wurde 1947 durch ein Abkommen gegründet sind, sind die Grenzen der Union of Burma heute nicht historisch. Vielmehr wurde die Union von Burma oder Myanmar in seiner jetzigen Form, des historischen Pang lange Vereinbarung im Jahr 1947 unterzeichnet, Shan Staat östlichen Burma geboren. Burma (maynmar) gewonnen Unabhängig von Briten am 12. Februar 1947. Heute Regierung in Birma "ist ein militärischer dictatorship.The Bevölkerung beläuft sich auf 50 Millionen, und die Hälfte von ihnen sind Burman (mayanmar) und der Rest von ihnen sind ethnische Minderheiten. 30% sind Christen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wer sind die Kachin National Organization (KNO) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Die Kachin National Organization ist eine politische Organisation gegründet, die am 9. Januar 1999. Die Gründung war das Ergebnis einer ausführlichen Diskussion zwischen den überseeischen Kachins und die Ältesten aus der Kachin Heimat. Die wichtigsten Ziele der Kachin National Organization (KNO) sind auf die Schaffung eines unabhängigen Kachin Menschen, Menschenrechte, Selbst-Terminierung und öko-sozialen gleich Gerechtigkeit und Freiheit von Überzeugungen und Praktiken sowie die Wiederherstellung echten föderalen Union in Birma (mayanmar) . &lt;br /&gt;-----------------------------&lt;br /&gt;English to Arabic translation&lt;br /&gt;الكاتشين التاريخ &lt;br /&gt;الكاتشين التاريخ &lt;br /&gt;من هم الذين يعانون KACHINS؟ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;تتألف من ست مجموعات عرقية الفرعية (Jinghpaw ، Lawngwaw ، Lashi ، Zaiwa ، Rawang ، يسو) تسمى كاشين. هذه المجموعات الست هي نفس التقاليد والعادات واللهجات والممارسات يعيش معظمهم في شمال بورما ، وكذلك أجزاء من الصين والهند. وكاشين في بورما الذين يقدر عددهم بين 1 -- 1.5 مليون نسمة. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KACHINS أين تعيش؟ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;تبلغ المساحة الإجمالية للتدابير Kachinland حوالي 33.903 كيلومترا مربعا ، وتقع بين 23o - 3 'ل28o -- 29' شمالا و خط العرض 96o -- 99o خطوط الطول شرقا. الكاتشين الأراضي المتاخمة مع جمهورية الصين الشعبية في الشرق ، وجمهورية الهند في الغرب ، والتبت ، في الشمال وبورما في الجنوب. حوالي 50 ٪ من المساحة الإجمالية للKachinland هو التلال والجبال حتى ارتفاع 5.881 متر فوق مستوى سطح البحر. &lt;br /&gt;الكاتشين أرض غنية بالموارد الطبيعية ، مثل الساقطات والذهب وخشب الساج والأخشاب ، وما إلى ذلك. الارض مغطاة بالغابات الطبيعية دون عائق. من أندر أنواع السحلبيات الطبيعية مثل الأسود ، الأبيض الدراج ، وأسماك ذهبية في التقاء مالي وNmai الأنهار تجري مراعاتها. هناك أساسا ثلاثة مواسم في Kachinland ، موسم الأمطار ، منتصف أيار / مايو إلى منتصف تشرين الأول / أكتوبر ؛ الموسم الصيفي هو من منتصف شباط / فبراير إلى منتصف أيار / مايو ، وفصل الشتاء يبدأ من منتصف شهر اكتوبر وتنتهي في شباط / فبراير. سنوي متوسط درجة الحرارة اليومية تتراوح من 4 -- 36 تشرين ب 60 -- 95 ٪ من الرطوبة النسبية. تلة المدن ، مثل بوتاو ، لديها درجة حرارة منخفضة جدا تتراوح بين -4 ل18oC مع انخفاض نسبة الرطوبة. في الجزء العلوي من Kachinland ، بما في ذلك بوتاو يقع في المنطقة المعتدلة. أقصى درجة حرارة 40 تشرين التي تم تسجيلها في عام 1996. يتراوح معدل سقوط الأمطار السنوي 80 حتي 200 بوصة. مزيد من الأمطار وقد لوحظ في مناطق جبلية في الأرض. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;كيف كاشين في تحويل الناس إلى المسيحية؟ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;وكاتشين في ميانمار أصلا الدين كان الأرواحية. المسيحية لتنشر بين الناس كاشين منذ 1837 ، مثل يوجينيا كنكيد المعمدان كان أول المبشرين كاشين اجتمع الناس في شمال بورما ، Kachinland في 1837. انه كتب رسالة الى المجتمع البعثة في أمريكا لإرسال المبشرين إلى كاشين أرض شمال بورما (ميانمار). المعمدان التبشيرية الأولى للشعب كاشين كان ألبرت J. ليون ، وتوفي من الملاريا في 15 مارس ، 1878 ، بعد شهر واحد من وصوله. ثم ويليام روبرتس جاء لأكثر من لBamo الأراضي كاشين ، شمال بورما ، في 12 يناير عام 1879 ، وهو إعادة إنجاز أعمال مهمة كبيرة بين الناس وكاشين السبعة الأولى كاشين تم تحويلها إلى المسيحية وعمد في Bumwa في عام 1882 . كما انه بدأ فتح المدارس الابتدائية لكاشين الناس. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dr.Ola هانسون جاء على لBamaw في 22 ديسمبر 1890 وأنشأت كاشين في الأبجدية الرومانية من الأبجدية إلى الأدب في أول كاشين. الدكتورة علا هانسون أيضا بتجميع كاشين ، قاموس اللغة الإنجليزية ، وترجم كتاب التراتيل والكتاب المقدس في ولاية كاشين.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;في وقت متأخر بعد آخر عشرين - أربعة من أعضاء البعثات الأميركية ، حيث فتحت المدارس المهمة ، بيوت الشباب ، والمستشفيات والمراكز الصحية وبرامج التنمية الأخرى على مدى Kachinland ، ولكن من اب / اغسطس 1960 ، حظرت Priminster الأولى من اتحاد بورما وألغت حرية الدينية لوائح العمل ، وأعلن البوذية. باعتباره دين الدولة. ونظرا لأن جميع البعثات التبشيرية الغربية حيث تركت من Burm (ميانمار). كاشين لأغلبية اليوم هي المسيحية. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;كيف يمكن للأنظمة الحكومة لكاشين (1947) قبل المستقلة من بورما (ميانمار) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;وكاشين 'حكومة نظام يستخدم لتكون القرية ويحكمها رؤساء العشائر. أراضي ولاية كاتشين أبدا جاء تحت الإدارة البريطانية المباشرة ، كما لم تخضع مباشرة لسلطة بورمان (ميانمار) أمام محكمة كاشين هيل قبائل لائحة اعمال 1895 قدم. ومع ذلك ، فإن العديد من المناطق في الواقع ضمن المدار من اللائحة لا تزال تحكم من خلال نظام الحكم غير المباشر ، التي تعتمد على سلطة زعماء وشيوخ القبائل المحليين الذين تم اختيارهم من أجل التنفيذ الناجح لسياسة الحكومة. خلال الحكم البريطاني في بورما (1886 حتي 1947) ، كان معظم الأراضي كاشين خصيصا تدار بوصفها المنطقة الحدودية (كاتشين هيل قانون تنظيم 1895). | &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;كيف تكتسب بالاشتراك في كاشين المستقلة في (1947) مع بورما (ميانمار) من البريطانيين &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اتحاد ميانمار (بورما) هي دولة قومية للدول عرقية متنوعة (جنسية) ، التي تأسست في عام 1947 في المؤتمر Panlong من قبل القوميات العرقية مستقلة الاستعمارية مثل كاتشين وتشين ، وشان وكارين وكاريني ، الاثنين ، أراكان وبورمان (mayanmar) ، استنادا إلى مبدأ المساواة. كما أنها أسست من قبل الشعوب التي كانت مستقلة في عام 1947 من خلال اتفاق ، على حدود لاتحاد بورما اليوم ليست تاريخية. بدلا من ذلك ، ولدت لاتحاد بورما ، ميانمار ، أو في شكلها الحالي ، للاتفاق التاريخي بانغ طويلة وقعت في عام 1947 ، ولاية شان في شرق بورما. بورما (maynmar) المستقلة المكتسبة من القوات البريطانية في فبراير 12 ، 1947. اليوم في بورما 'الحكومة العسكرية dictatorship.The السكان حوالي 50 ملايين ، ونصفهم من بورمان (mayanmar) والباقي منهم الأقليات العرقية. 30 ٪ من المسيحيين. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;الذين هم كاشين المنظمة الوطنية (كنو) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;وكاشين المنظمة الوطنية هو تنظيم سياسي قائم على 9th من يناير عام 1999. تشكيل كان نتيجة لمناقشات مستفيضة بين Kachins الخارج وشيوخ من الوطن كاشين. الأهداف الرئيسية للمنظمة الوطنية كاشين (كنو) هي لإنشاء إنهاء مستقلة كاشين من الناس ، حقوق الإنسان ، الذات والبيئية والعدالة الاجتماعية على قدم المساواة ، وحرية المعتقدات والممارسات ، وكذلك استعادة حقيقية الاتحاد الفدرالي في بورما (mayanmar) .&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-1209379054795531972?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1209379054795531972'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1209379054795531972'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/12/who-are-kachins-translate-to.html' title='WHO ARE THE KACHINS? translate to international language.'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-431936858642698127</id><published>2009-12-03T09:40:00.000-08:00</published><updated>2009-12-03T09:46:24.377-08:00</updated><title type='text'>Hparai nmai byin na ,lunan lu ra ai</title><content type='html'>Ra dik ai laika ngau re majaw( Wunpawng IT blog na) kahtap bang dat nngai law,&lt;br /&gt;KAJI TIM KAJI AI HKU ( E-mail kaw na laika )&lt;br /&gt;by wunpawngIT&lt;br /&gt;KAJI TIM KAJI AI HKU&lt;br /&gt;Dr KhaLum&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mungkan ntsa hta anhte Jinghpaw Wunpawng buga (Kachin State) hta grau kaji ai mungdan ni hkun jan nga ma ai. Dai hpe English ga hku miniature countries ngu shamying ma ai. Israel mungdan gaw dingda deYerusalem mare kaba kaw na dingdung de Galile nawng du hkra deng 70 tsan nga ai. Gaza strip ngu ai panglai hkinggau mayan kaw na dingdung de Syria du hkra deng 100 daram rai nga ai. Myitkyina kaw na Sumprabum du hkra deng 127 daram tsan ai. Jinghpaw Wunpawng buga gaw dingda de Namsi Awng kaw na dingdung de Putao lai Miwa mung Tibet lamu ga jaarit du hkra reai nga ai. Dingda Korea mungdan gaw dingda maga Cheju Do zunlawng makau na Pusan mare kaw nna dingdung maga DMZ(demilitarized Zone) ngu ai 38 degree latitude lamu ga jarit du hkra rai yang (Cheju Do zunlawng n lawm ai sha), anhte Jinghpaw Wunpawng buga hte maren dam nga ai. Singapore mung dan gaw hkyinghkum mi mawdaw jawn yang n du ai shara n nga sai. Mlaysia mungdan kaw na garan pru ai hpang shaning 25 ning laman hta Singapore zunlawng mungdan gaw mungkan ntsa e bawng ring sai mungdan (developed country) ngu nna ndau shabra lu sai. Dai ni Myen mung dan a mung masha langai hpra hku sawn yang na shang gumhpraw GNP gaw US$ 120 (latsa hkun) rai nna Singapore mung chying sha langai hpra a shang gumhpraw GNP gaw US$ 20,000 (mun lahkawng) rai nga ai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dai hte maren Japan, Taiwan, Brunei, Sri lanka, Maldive, Papua new Guinea mungdan ni mung mungdan kaji ni rai nga ma ai. Brunei hta lai nna kaga mungdan kaji ni hta hpa nhprang rai n pru ai. Anhte Jinghpaw Wunpawng buga hta nhprang rai grai rawng ai. Anhte hpa majaw matsan ng ga ta? Nkau mi hku nna gaw anhte a bugga gaw paanglai hte tsan nna hkarang kata pat ng ai (land-locked country) byin nga ai majaw n main raw kaba ai ngu tsun mayu na re. Switzerland gaw hpa majaw mungkan hta hkarang pat ai land-locked country byin nna rawt kaba nga a ta? Soviet Union (Rusha mung) kaw garan pru ai mungdan kaji ni mung hkarang pat nga ai n rai ni? Nepal, Bhutan mungdan ni shi hkrai shi awm dawm shanglawt mungdan ni hku nna mai grin nga yang, anhte Jinghpaw Wunpawng buga gaw hpa majaw awm dawm shanglawt ahkaw ahkang lu ai mungdan langai mi hku nna n mai grin nga na kun? Masha kaba mung masha kaba hku, masha kaji mung masha kaji hku shi a lagaw e shi tsap nna hkawm sa lu ai n rai ni? Dinda Korea mungdan gaw Jinghpaw mungdaw daram sha dam tim mung masha gaw Myen mung ting na mung masha daram wan 50 jan rai nga ai. Jinghpaw mungdaw de Myen mung ting na mung masha ni gawt bang yang masha hta ai madang (population density) gaw Dingda Korea daram sha naw rai na rai nga ai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anhte a Jinghpaw Wunpawng buga de India naSinghpaw ni, Miwa mung Yunan mungdaw na Zaiwa hte kaga Wunpawng sha ni yawng hpe woi zin lum la nna makai hkak ai awm dawm shanglawt mungdan gaw de yang n mai grin lu na lam n nga ai. Hpun hte ja lungseng ni ma mat yang kaw sihpang gara hkrum na kun? ngu nna tsang na re. Moi prat gaw nam na hpun kawa hpe manu jahpu n jaw ai sha shaw la nna, namsi namsaw hte nhprang rai ni hpe lang ai prat rai nga ai. Dai hpang hkai lu hkai sha, rem lu rem sha ai prat bai du sai. Ya gaw dut lu dut sha hpaga yumga ga ai prat du sai. Htawm hpang prat gaw anhte myu sha ni mung hpaji hpe jai sha nna asak hkrung ai prat de lahkaam sa wa na rai nga ai. Nhprang sut rai n rawng ai mungdaan ni gaw technology ngu ai hpaji hpe jai lang nna rawt galu kaba wa ma ai. Technology n chye ai amyu sha ni gaw tinang a mungdan na sen kaba dan ai nhprang sut rai ni hpe tsa lam hkying lam hte manu hpa hpa shaw dut sha shama kau yang technology chye ai mungdan ni mari la nna manu kaba hte bai dut ya nna lu su nga mu nga mai wa ma ai. Dik shale nna Harry Potter ngu ai sumroi laika ka ai Scotland mung na num gaw ya laika buk 6 ka shapraw nna England hkawhkam jan hta pyi grau lu su mat sai lam chye lu ga ai. Anhte a buga hta Indaw Gyi nawng (Nawng Lut kaba) hte Indawlay (Nawng Lut kaji) nga ai. Hkyen bum nga ai. Takin dusat hkawhkam nga ai. Hpun hkawhkam(thit-minn) nga ai. Mali hka mazup nga ai. Bum tsaw shagawng nio hte hka rum kaba ni nga ai.Mungkan na hkawm chyai manam ni a matu tourism hte Hotel bungli hpe hpaw nna hpun kawa hte galaw ai tawm hpa arung arai ni galaw dut yang n mai byin na kun? Katsi pyaw ai anhte a buga hta hpaji amyu myu sharin hka ja ai ginra learning centers ni hpaw mat wa yang n mai byin na kun? Anhte Jinghpaw Wunpawng buga na hpun hpang wahpang ma mat nna, ga kata na ja lungseng sut nhprang rai ni htum mat wa ai shaloi, hpaji hte asak hkrung rawt kaba wa na matu amyu sha ni hpe lam woi nga ai ningbaw ningla ni tsan tsan kaw nna jawm myit magang ra sai. maigan de du nga ai ramma shayi shadang sha ni mung lani mi anhte a dai daw dai h pang buga hta kanbau magam bungli wa hpaw mai na hpaji ni hpe sharin mahkawng da ra ai aten du sai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Matu Hti ga..&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-431936858642698127?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/431936858642698127'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/431936858642698127'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/12/hparai-nmai-byin-na-lunan-lu-ra-ai.html' title='Hparai nmai byin na ,lunan lu ra ai'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-4585784888736272239</id><published>2009-12-03T08:22:00.000-08:00</published><updated>2009-12-03T08:24:15.889-08:00</updated><title type='text'>Urgent action for crimes against humanity and war crimes in Burma</title><content type='html'>By   Roberts to burmacampaign&lt;br /&gt;show details 20:23 (3 hours ago)&lt;br /&gt;Dear friend&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Urgent action for crimes against humanity and war crimes in Burma&lt;br /&gt;For many years the United Nations has ignored widespread and systematic crimes committed by Burma’s military junta, including the destruction of more than 3,300 villages in eastern Burma, widespread use of rape as a weapon of war against ethnic minorities, the forced displacement of over 1 million refugees and internally displaced people, tens of thousands of child soldiers, and millions used as slave labour.&lt;br /&gt;Despite these appalling crimes, no government is speaking out on this issue. The British Government should urge the United Nations to establish a Commission of Inquiry, which would investigate these crimes and could lead to prosecutions. So far the British Government has remained silent.&lt;br /&gt;Please write to your MP and ask them to support the call for the United Nations to investigate crimes against humanity in Burma. &lt;br /&gt;Take action here:&lt;br /&gt;http://www.burmacampaign.org.uk/index.php/campaigns/crimes-against-humanity/13/132&lt;br /&gt;Or you can post a letter to your MP. Below are suggested points for you to include in your letter:&lt;br /&gt;* State your concern about crimes against humanity in Burma. There is well documented evidence including from UN General Assembly and Commission on Human Rights resolutions over many years of widespread torture, forced displacement, sexual violence, extra-judicial killings and forced labour and that civilians are deliberately targeted.&lt;br /&gt;* For many years, the United Nations has ignored widespread and systematic human rights violations and war crimes committed by the military regime.&lt;br /&gt;* Ask your MP to sign Early Day Motion 238, which calls upon the British Government to urge the United Nations to establish a Commission of Inquiry into these crimes and to support the International Labour Organization referring the dictatorship’s use of forced labour to the International Court of Justice.&lt;br /&gt;You can send your letter to your MP at:&lt;br /&gt;House of Commons&lt;br /&gt;London, SW1A 0AA&lt;br /&gt;Campaign Update&lt;br /&gt;Our campaign for a global arms embargo is working! &lt;br /&gt;Thanks to your emails, momentum for a global arms embargo against Burma is growing as Timor-Leste becomes the 32nd country, and the first Asian country, to back an arms embargo. &lt;br /&gt;Switzerland also announced its support for a global arms embargo against Burma in October and in August, Australia announced its support for a global arms embargo for the first time.&lt;br /&gt;We need to build a global consensus on a UN arms embargo against Burma, in order to help overcome expected opposition at the Security Council by Russia and China. We are targeting 10 countries at time, asking them to support a global arms embargo. Please take action here:&lt;br /&gt;www.burmacampaign.org.uk/arms-embargo&lt;br /&gt;Aung San Suu Kyi update&lt;br /&gt;In recent weeks, Aung San Suu Kyi has managed to use sanctions as leverage to persuade the Generals to resume dialogue. She met the regime’s Liaison Minister twice in October and she also met the UK Ambassador and the deputy heads of the Australian and US missions in Burma. However, so far it has only been low level officials talking about talks. &lt;br /&gt;Meanwhile, the number of political prisoners is rising. There are currently more than 2,100 political prisoners and at least 128 political prisoners are in poor health due to the harsh prison conditions, transfers to remote prisons where there are no doctors, and the denial of proper medical care. The dictatorship has also increased arrests and harassment of democracy activists, and is escalating attacks against ethnic civilians. &lt;br /&gt;Want monthly news updates on Burma?&lt;br /&gt;Sign up to our free monthly newsletter Last Month in Burma. To subscribe, simply send a blank email to lastmonth-subscribe@lists.burmacampaign.org.uk&lt;br /&gt;Previous editions are available here:&lt;br /&gt;http://www.burmacampaign.org.uk/lastmonth&lt;br /&gt;Many thanks for your support.&lt;br /&gt;Anna Roberts&lt;br /&gt;The Burma Campaign UK&lt;br /&gt;Support our work: Donate to the Burma Campaign UK and make a difference today. You can be sure your donation will make a difference. Supporting the Burma Campaign UK is one of the most effective ways of supporting the struggle to free Burma. &lt;br /&gt;Donate now: http://www.burmacampaign.org.uk/donate&lt;br /&gt;Was this email forwarded to you by a friend? If you are not already a member of the Burma Campaign UK e-mail network, and would like to receive these updates directly, you can subscribe by sending a blank e-mail to: burmacampaign-subscribe@lists.burmacampaign.org.uk&lt;br /&gt;To unsubscribe from this email list,  send a blank email to: burmacampaign-unsubscribe@lists.burmacampaign.org.uk &lt;br /&gt;The Burma Campaign UK&lt;br /&gt;Registered Company No. 3804730&lt;br /&gt;Registered office address&lt;br /&gt;28 Charles Square&lt;br /&gt;London N1 6HT&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-4585784888736272239?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4585784888736272239'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4585784888736272239'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/12/urgent-action-for-crimes-against.html' title='Urgent action for crimes against humanity and war crimes in Burma'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-4738571353729283062</id><published>2009-11-15T06:29:00.000-08:00</published><updated>2009-11-15T06:32:44.600-08:00</updated><title type='text'>Oo Nye a mungdan,nye a amyu,Goi law..Htahkrup a blog hti yu ga</title><content type='html'>http://htahkrup.blogspot.com/2009/11/sorrow-of-nation.html&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O LORD, have mercy on Your Nation, &lt;br /&gt;how lonely ruin to her, &lt;br /&gt;Look, my LORD, my heart is broken in sorrow for my people. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The land is barren, &lt;br /&gt;the trees are laying down, &lt;br /&gt;the rivers become dirty and smells unpleasant &lt;br /&gt;the birds are flying away from our land, &lt;br /&gt;Look! O LORD, my soul is weeping in my land &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Young girls are singing in suffer, &lt;br /&gt;Young boys are sitting on the roads, &lt;br /&gt;No education in life, &lt;br /&gt;No vision for future, &lt;br /&gt;Look! my LORD, my heart is groaning for our youngsters &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The children are crying out for food, &lt;br /&gt;Hungry and thirsty have burnt her (our nation) with fever, &lt;br /&gt;Homeless makes bitter poison to her, &lt;br /&gt;Happiness has gone out of her life, &lt;br /&gt;Grief has taken the place in heart. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O LORD, how long her heart will be crying in her own land, &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tear comes out for your healing hand to her. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***Based on the book of Lamentations and reversed and put into my groaning***&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-4738571353729283062?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4738571353729283062'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4738571353729283062'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/11/oo-nye-mungdannye-amyugoi-lawhtahkrup.html' title='Oo Nye a mungdan,nye a amyu,Goi law..Htahkrup a blog hti yu ga'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7653325436648957201</id><published>2009-11-05T05:37:00.000-08:00</published><updated>2009-11-05T05:44:15.805-08:00</updated><title type='text'>Ya kalang myi bai Balik ni rim bang wa nga sai law.</title><content type='html'>http://www.gokunming.com/en/blog/item/1106/myanmar_refugee_situation_clouded_by_media_blackout&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Zomi Hkang refugee ni a lam hti yu ga&lt;br /&gt;&lt;a href="http://vozor.blogspot.com"&gt;http://vozor.blogspot.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malaysia nga ni law malawng gaw ganoi bung bung rai hkam sha nga ai re nga ai.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7653325436648957201?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7653325436648957201'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7653325436648957201'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/11/ya-kalang-myi-bai-balik-ni-rim-bang-wa.html' title='Ya kalang myi bai Balik ni rim bang wa nga sai law.'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-1390994431913953144</id><published>2009-10-03T07:47:00.000-07:00</published><updated>2009-10-03T07:49:23.894-07:00</updated><title type='text'>Peace in Name only</title><content type='html'>by Jeg&lt;br /&gt;By DAVID SCOTT MATHIESON &lt;br /&gt;The Irrawaddy News&lt;br /&gt;OCTOBER, 2009 - VOLUME 17 NO.7&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;War and refugees will remain a fact of life in Burma as long as the root causes of conflict in the country’s borderlands remain unaddressed.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The rout of the ethnic Kokang militia, the Myanmar National Democratic Alliance Army, in northern Burma in late August has brought into stark relief what millions of people live with in Burma every day: conflict between the central state and non-state armed militias. For decades, clashes between the Burmese regime’s army and its myriad enemies have been forcing people into hiding or across borders. What is different about the recent fighting is that it involved China—not usually a country that tolerates refugees from Burma or instability along its borders.&lt;br /&gt;Enlarge Image&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The cause of the latest outbreak of hostilities is the decision of Burma’s ruling State Peace and Development Council (SPDC) to pressure cease-fire groups to transform their armies into border security guard forces before next year’s election. Under the SPDC plan, which was first proposed in April, the militias would be split up into battalions consisting of 326 soldiers, mostly from ethnic militias, but with a number of Burmese government army troops and officers. The deadline for a response to the plan was June, with training to begin in October.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Many groups have refused, and with good grounds. How could an armed group such as the United Wa State Army (UWSA), with an estimated 20,000 soldiers, practically accept such a demand under such a tight timeframe? The Kachin Independence Organization seems to have diplomatically rejected the junta’s demand by conditionally agreeing to it, but other groups have declined outright, leading to fears of a resumption of armed conflict.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yet as negative as the potential consequences of the SPDC’s demands are, the status quo is equally bad, not just for national political reforms, but also for civilian protection. Burma’s hinterlands have for most of the past 20 years been ordered into a network of semi-autonomous cease-fire zones, run by politico-military armed groups often financed by investments in the narcotics trade, illegal logging, smuggling, transport and casino capitalism. From Mon State up the eastern borderlands and around Shan State to Kachin State, a string of “special regions” has emerged, often in an uneasy coexistence with central state forces based on verbal agreements with Burmese military leaders.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For the cease-fire groups, the dividends of this arrangement included some form of autonomy in future constitutional changes, as well as national and international development assistance. In return, they agreed to stop fighting. This pact has paid off handsomely for the leaders of the various groups, many of whom have amassed substantial fortunes. But for many of their “constituents,” the cessation of active conflict has only produced a tenuous peace.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Paradoxically, the number of armed groups in Burma has actually increased since the cease-fires, because of factionalism and local security requirements.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Burma has been through all of this before. In the 1960s, the Tatmadaw created Ka Kwe Ye (Home Guard) units, sometimes called “anti-insurgency forces,” from the private armies of local warlords. Pyithu Sit (People’s Militias) have also increased, especially in Shan State, where, as local motley bands of militia under the direction of Tatmadaw battalions, they often exist as the bottom feeders of the Burmese drug trade, acting little better than modern dacoits.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Kokang showdown was preceded in a more peaceful, if not more productive, format, in early 2005, when the SPDC forced the surrender of the Palaung State Liberation Party. According to the Palaung Women’s Organization, the surrender dramatically increased suffering among the civilian population.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Two years later, in 2007, the small Shan State Nationalities People’s Liberation Organization split into three factions as a result of intensified pressure from the SPDC to surrender their weapons. One of their military leaders who broke the cease-fire and returned to active hostilities, Col Hkun Thu Rein, said, “We got nothing from the cease-fire. Even when international development agencies came to our area, the SPDC warned us not to tell the truth.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The one seemingly avid convert to the border guard scheme, the Democratic Karen Buddhist Army (DKBA), was not surprising, marking the group’s gradual transformation from a splinter faction of the Karen National Union with some genuine political and social grievances to a snarling criminal gang with somewhat unconvincing appeals to nationalism. The DKBA’s growing business empire along the Thai-Burmese border shows the economic returns of cooperation: agro-business, people smuggling, illegal car importation, cattle smuggling, mining, transportation concessions, and local methamphetamine production and trafficking. In return, the DKBA has continued to attack Karen communities inside Burma, and now acts as little more than a willing auxiliary of the SPDC.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Non-state armed groups such as the DKBA are being primed by the SPDC to act as border militias under a future civilian government, and if recent fighting is any indication, many groups could act with the same ferocity and disregard for civilian protection as the Burmese army.&lt;br /&gt;Weapons seized from Kokang rebels are displayed by the Burmese police in laogai on Sept. 8.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;War has displaced millions of civilians in Burma. Currently there are nearly half a million internally displaced persons (IDPs) in eastern Burma alone. Around 150,000 refugees live in nine camps along the Thai-Burmese border, even though more than 46,000 have been resettled to third countries since 2005. Hundreds of thousands of ethnic Shan struggle for survival in northern Thailand, unregistered and unrecognized as anything more than migrant workers. India has more than 50,000 ethnic Chin refugees and thousands more Burmese refugees in Mizoram and New Delhi. Some 28,000 Rohingya Muslims from Arakan State live in dire conditions in camps in Bangladesh, with about 200,000 more living in surrounding areas. Burmese refugees also live either as migrant workers or UN-recognized asylum seekers in Malaysia, Singapore and scores of other countries around the world.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The fate of the displaced varies vastly, depending on a host of factors. Sometimes even groups that are located in close proximity to each other can be worlds apart in terms of their access to assistance.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Take, for example, the camp for Shan IDPs across from Mae Fah Luang in Thailand. Home to nearly 3,000 civilians, the village of Wan Loi Saw Nien is made up of assorted Shan, Lahu, Akha, Palaung and Chinese from throughout eastern Shan State who were displaced by more than 10 years of fighting between the Shan State Army-South and the UWSA and Tatmadaw. Much of the fighting started because the UWSA forced some 100,000 civilians from its northern area to resettle along the Thai border to create a new enclave called Mong Yawn, basically to provide a civilian cover for intensified methamphetamine production.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This disastrous experiment in mini-state creation also produced the UWSA-controlled town of Yawngkha, just 9 km from Wan Loi Saw Nien. However, the experiences of the two towns couldn’t be more different. Yawngkha receives UN assistance, funding from Thailand’s Mae Fah Luang Foundation, and visits from Western academics in Tatmadaw helicopters. Wan Loi Saw Nien, on the other hand, is shunned by UN and international relief agencies because the UN doesn’t “do” borders. This could, however, change if the SSA signs a cease-fire agreement with the regime.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Abuses against civilians in conflict areas and around cease-fire zones have been exhaustively documented in the annual internal displacement surveys of the Thailand Burma Border Consortium (TBBC), as well as by several grassroots documentation organizations, such as the Karen Human Rights Group and the Human Rights Foundation of Monland, among others.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Although there is some truth to the argument that there are fewer human rights violations in ethnic areas as a result of decreased hostilities, it is more accurate to say that the patterns of human rights violations have changed.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;While horrific numbers of abuses were perpetrated by all sides in the conflict during active hostilities, many civilians living in or near cease-fire zones must now bear the burden of heavier militarization, with the attendant demands for forced labor, food and anything else that Burmese government forces “living off the land” require. Meanwhile, other abuses normally associated with open conflict, such as rape and summary executions of civilians, continue, as evidenced by the recent attacks in the Kokang region and central Shan and Karen states.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under the Second Additional Protocol of the Geneva Convention, attacks against civilians, the destruction of things indispensable to the survival of the civilian population, such as food, crops and water supply, and the forced removal of civilians unless it is for their own safety or for imperative military reasons, are prohibited. Furthermore, parties to the conflict must facilitate immediate and unimpeded passage of humanitarian assistance.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Tatmadaw and its proxy forces have blatantly violated these principles of customary international humanitarian law for years. In a remarkable and rare public denunciation in June 2007, the International Committee of the Red Cross (ICRC) cited what it called “major and repeated violations of international humanitarian law” by the “Government of Myanmar” against civilians in eastern Burma between 2000 and 2005.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The only thing more remarkable than the ICRC’s highly unorthodox public statement was the apathy with which it was received by the international community. It was as if the world shrugged and thought, “Heard it all before.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Well, in fact, the world has heard it all before, and refused to act. The recent report by the Harvard Law School Human Rights Clinic, “Crimes in Burma,” used United Nations documents to demonstrate that since 2002, crimes in conflict areas have been widespread and systematic, especially in regards to forced displacement, sexual violence, torture and murder. And yet, UN Secretary-General Ban Ki-moon refused to discuss the matter either within the UN Security Council or during his fruitless visit to Burma in July this year. Ban did give a strong speech (at the Rangoon Drug Eradication Museum, of all places) on Burma’s deplorable human rights record, but the UN has done precious little to address it.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The willful refusal to acknowledge the scale of human rights violations in Burma’s conflict zones is absolutely inexcusable. And yet, a muttering cabal of academics, international relief workers and erstwhile Western investors is seeking to roll back years of documentation proving the extent of the suffering in IDP and refugee zones. Some even preface these exhaustively documented human rights violations with the word “alleged,” as if there were any doubt about the atrocities being committed in the name of Burma’s “national reconsolidation.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Much of the new wave of denial is linked to an endorsement of next year’s planned elections, which some see as an opportunity to create a small opening for change inside Burma. Yet one layer of these reforms—the long postponed incorporation of ethnic armed groups—suddenly looks to be in jeopardy after two decades of relative stasis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For the international media, the recent Kokang fighting has evoked comparisons to Darfur, the Congo, Sri Lanka and other countries that have disintegrated into war zones of disorder. But the best guide to Burma’s future is its own past: if the cease-fire areas descend into conflict again, they will resemble the situation before the cease-fires of 1989. That was a period of intense warfare on several fronts throughout the country, with dozens of armed groups of varying legitimacy. At the time, human rights documentation was rudimentary and refugees spilled across borders unheeded, or were pushed back mercilessly.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Should war resume in parts of Burma’s borderlands, the country will simply return to its pre-1989 situation, and the challenges of national reconciliation and local sustainable development will begin again.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;David Scott Mathieson is the Burma Researcher for Human Rights Watch.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Burma Newscasts - Peace in Name only&lt;br /&gt;OCTOBER, 2009 - VOLUME 17 NO.7&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-1390994431913953144?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1390994431913953144'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/1390994431913953144'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/10/peace-in-name-only.html' title='Peace in Name only'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-3009202666459298989</id><published>2009-09-30T06:39:00.002-07:00</published><updated>2009-09-30T07:08:24.379-07:00</updated><title type='text'>Daw nu Daw sha tai ya hkat ga(email kaw na re)</title><content type='html'>&lt;div&gt;De:-&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Mung tsaw, myu tsaw mungching shawa ni, ya ten na masha hta n-dai zawn re myit sharawt  ai laika hte ga saw dat ai lam gaw, amyu sha ni a matu ahkyak ra nga ai lam rai nga ai. Ngai hku nna mung matut nna ga saw dat mayu ai gaw, ya ten na masa hpe yu let du na aten kade n-na KIO/A ni hku nna, myen hpyen hte gap hkat ra wa na masa de tsa lam shadang grau law wa sai re majaw, anhte maigan de nga nga ai W.P sha ni mung, tinang a mungdaw, amyu sha ni hpe gara hku nna makawp maga lawm ra na lam grai myit ra sai aten rai nga ai. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gashadawn: W.P sha langai mi n-law htum, shat makai 10 hte chy pala 10 hpra (sh) dai hta grau law ai hku na tim madi shadaw lawm ra na re. W.P sha ni maigan mungdan shara shagu de bra nga ai grai law sai, anhte dang lu ai lam gaw, ja gumhpraw n-gun jawm madi shadaw lu ai lam ni rai na re ngu kam ai. Dai re ai majaw, anhte maigan de nga ai ni mung, shada da tsun shana hkat rai nna, ya kaw nna, myit shajin da ra sai. Miwa mung, Gala mung hte Thai mung hkan nga ai W.P sha ni gaw, &lt;/div&gt;&lt;div&gt;maigan mungdan de na garum gumhpraw ni hpe matut shalai ya na matu ya kaw na myit shajin da ra na sai. KIO/A ni hku nna mung, lama na gap hkat ra na masa rai wa jang, kaning jawm shakut na lam ni hpe ya ten hkan kaw na maigan de du nga ai W.P sha ni hpang de ga saw shana ai lam ni galaw ging sai ngu mu mada ai. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kaning re masa wa rai wa tim, W.P sha ni yawng myit hkrum mang rum let jawm shakut ra na re ngu matut ga saw dat ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ngwi pyaw nga mu ga,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Langji Shiga &lt;langjishiga@gmail.com&gt;&lt;/langjishiga@gmail.com&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 10px; white-space: pre; "&gt;&lt;object width="425" height="344"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/1o9D8HFIfEE&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1&amp;amp;"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/1o9D8HFIfEE&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1&amp;amp;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;----------------------------------------------------------&lt;/div&gt;&lt;div&gt;KNO/KNC Ningbaw Duwa Bawmwang Laraw a Jinghpaw Wunpawng Mungchying Mung Shawa ni hpang de Ndau Shabra Laika &lt;/div&gt;&lt;div&gt;----------------------------------------------------------&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tsawra ai jinghpaw wunpawng mungchying mungshawa yawng hpang de ya yang hkyak hkyak byin pru nga sai mung masa the amyu masa sat lawat the seng nna tang shana dat ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Mung masa labau kadun.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. Anhte Jinghpaw Wunpawng amyu sha ni-gaw lai mat wa sai shaning law law kaw nna anhte amyu ni anhte a lamu ga kaw ngwipyaw ai hku asak hkrung nna nga lai wa sai.1926 ning a hpang daw de English mung maden ni up hkang ai n-pu kaw bai nga ra sai.1942 ning kaw nna mungkan majan 2 bai byin wa nna Japan mung maden a n pu kata kaw anhte a lamu ga n kau mi hkrat sum nga sai. Raitim kade n-na yang mungkan myit hkrum hpyen hpung hte anhte a kaji kawa kanu kana jinghpaw myutsaw share shagan ni law law gaw japan mung maden hpyen hpe gasat manga kau nna tinang lamu ga hpe bai lu la sai.1945 ning hta mungkan majan(japan majan) ngut sai.Jinghpaw ni tinang amyu hpe tinang bai uphkang lu na matu lajang nga sai. Duwa council hpaw nna jinghpaw Shanglawt mungdan lu na matu lajang wa nga sai.Dai zawn jinghpaw ningbaw ni tinang mung hpe tinang bai lu la na matu lajang nga ai ten hta myen ningbaw Awngsan wa lung wa nna shanhte myen mung hte Shanglawt rau la nna rau jawm nga na matu bawngban wa sai.Jinghpaw ningbaw ni gaw myen ,kaya,sam,hkang hte kaga amyu baw sang ni hte rapra ai mung masa ahkaw ahkang tara kata kaw rau jawm nga na matu myit hkrum sai. Dai majaw, 1947 ning hta Sam mung , pang lung mare kaw e Sam,Kaya, Hkang Myen ni hte rau jawm nna munghkawm mungdan langai de la nna rau jawm nga na matu Jinghpaw ni gaw, myit hkrum ga sadi laika galaw sai. Dai myit hkrum ga sadi hte maren munghkawm mungdan langai de nna ahkaw ahkang rapra ai kata kaw rau jawm nga na matu mungdan tara kanu galaw nna myen ni hte rau Shanglawt la nna rau jawm nga hpang wa sai.Myen hte rau jawm nga ai kaw nna Jinghpaw ni gaw matut manoi jam jau n ni nkri hkrum sha hpang wa sai.Myen amyu shada da nram ai kata kaw myen amyu ni gaw kaga amyu bawsang rai nga ai Kayin, Paoo, Sam ni hte majan byin sai. Myen shada da mung laja lana majan bai byin nna myen mung ting gaw n ngwi npyaw jam jau kaba hkrum sha nga sai. Dai zawn mungdan ting majan byin nga ninglen myen amyu ni gaw kaga amyu baw sang ni hpe hpyen gumshem ladat lang nna shani shana dip rip sha wa sai. Rapra ai ahkaw ahkang hpe nlang ai.Myen shada da mung hpyen masa lang nna diprip sha wa nga sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. Dai zawn re ai myenmung a mung masa lam hta jinghpaw ni mung,rau jawm nna matut nga na matu yak hkak wa sai hpe chye ai jinghpaw ningbaw ni gaw myen asuya hpe bai gasat wa sai. Jinghpaw ningbaw Lahpai naw seng woi awn nna 1949 ning kaw nna jinghpaw ni rawt malan ai lam hpe galaw wa sai. Myenmung a mungdan tara kanu hpe Federal lai masa hkrak re ai mung masa tara kanu hpe bai sharai galaw la na matu lajang ai. Raitim myen ningbaw ni myit magaw nna mungdan tara kanu hpe myen ni chyu sha ahkaw ahkang ka-up nna uphkang sha mai ai lai ladat hpe sha matut galaw da ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. Myen ningbaw ni gaw, mungdan ting hpe hpyen ladat hku nna,prat dingsa uphkang sha mayu ai majaw, NEWIN woi awn ai hpyen gumshem hpung ni mungdan a daru magam ahkaw ahkang hpe zing la sai. Dai hpang grau nna shanhte ra ai ladat hte myen mung hpe up sha na matu MSL hpung hpaw nna tara ningnan hte mungdan ting hpe ka-up uphkang sha wa sai. Jinghpaw,Kaya,Sam ni hte Hkang ni rau jawm galaw da ai mungdan tara kanu hpe jahten kau sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4. Dai hpang 1961 ning hta gaw,Jinghpaw ni mung,KIO ngu ai Shanglawt mung masa hpung hpaw wa sai. KIA ngu ai Shanglawt rawt malan hpyen dap hpaw la nna myen hpyen asuya hpe gasat hpang wa sai.KIO wu hpung gaw maga mi de sinat wamyam hte gasat nna maga mi de n gup aga hte saboi n-tsa kaw bawngban ai ladat hpe mung lang nna,tinang amyu sha ni a lu ang ai ahkaw ahkang bai lu la na matu shakut wa sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;5. 1988ning shata man 8 hta gaw,myen mungdan masha ni kaw nna, MSL myenhpyen asuya hpe n-gup hte marawn nna,mungshawa n-gun hte gawt kau sai. Raitim myen hpyen dap ni gaw grau nn,nhkru n kaja ai hpyen jaubu ni woi awn nna gumshem hpyen ladat hte myen mung hpe bai diprip up hkang sha wa sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6. Dai zawn rai nna KIO ,KIA ni- gaw tinang amyusha ni lawt lu hkra nga nna shakut nga ding yang kaw e Ningbaw kaba Maran Brang Seng hte Dukaba Mali Zup Zau Mai woi awn ai KIO ningbaw ni gaw,myen hpyen dap asuya hte gap hkat ai lam hpe jahkring na masing hpe jahkrat dat sai.Dai masing hte maren 24/2/1994 ya shani e myen hpyendap asuya hte gap hkat ai lam jahkring nna,mung masa hpe n-gup aga hte jawm jahta na matu lajang wa sai. Shada da sinat wanyam hte gasat gala ai lam hpe jahkring da nna n-gup aga` hte jahta na matu lajang sa wa ai raitim, tatut hta` myen hpyen dap asuya gaw mung masa bawngban woi ai lam n- nga ai. Dai zawn mung masa lam hpe mung shawa hte hkrak rai bawngban ai lam n nga ai sha,myen hpyen dap ni-gaw, NC woi galaw nna myen mung a mungmasa tara kanu hpe SPDC ni-gaw shanhte ra ai hku ka lajang wa sai. KIO ni mung ndai myen ni woi galaw ai NC kaw shanglawm nna,tinang ra sharawng ai lam yan ni hpe tang madun bawngban ai Tang madun ai lam ni hpe n-hkap la ai Jinghpaw ni hte kaga amyu baw sang ni ra sharawng ai lam ni hpe sepkawp n-hkap la ai .Shanhte Myen amyu mungshawa law malawng ra sharawng ai mung masa lam ni hpe mung, myen hpyen asuya gaw ,kachyi mi mung myit yu hkan sa ai lam n- nga ai sha shanhte byin mayu ai hpyen masa hpe sha atik anang galaw da sai. Ndai zawn n-jaw ai masa hpe SPDC myen hpyen dap asuya woi galaw ai lam yan hta n-jaw nga sai hpe chye nga ninglen KIO ni gaw myen hpyen asuya hpe myit galu kaba ai lam madun nna shanglawm shakut lai wa sai.KIO ni kaw nna kade ram myit galu kaba ai lam hpe madun ai raitim,SPDC myen hpyendap asuya ni gaw,Jinghpaw amyu bawsang ni ra sharawng ai lam ni hpe kachyi mi mung myit yu ya ai lam n nga mat sai. Ndai zawn rai nga mat sai majaw, Jinghpaw Wunpawng amyu sha ni hte Jinghpaw mung kata kaw shanu nga ai mung chying mung shawa yawng hte myen hpyen dap asuya gaw rau jawm nna mung dan langai kaw nga na matu yak mat sai. Dai hte maren kaga amyu bawsang ni rai nga ai Kayin,Kyinni(Kaya),Mun,Rahkai,Sam hte Hkang amyu baw sang ni mung, munghkawm mungdan langai kaw rau jawm nga na matu gaw yak dik mat sai aten kaw dai ni du nga sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;7. Ndai zawn rai nga ai mungmasa lam a majaw, Jinghpaw ningbaw n kau mi gaw,tinang Jinghpaw amyu ni a mungmasa hpe ading rai nga lu na matu,hte tinang Jinghpaw amyusha ni lawt lu na matu KNO ngu ai Mung Masa hpung hpe hpaw la n htawm,tai hpyen rai nga ai myen hpyen dap asuya hpe ninghkap gasat ai lam hpe matut manoi galaw nga sai. KNO nig aw,Tinang amyu Shanglawt lu na matu shani shana matut galaw ding yang rai nga ai.Myen mung ting hpyen asuya a nhkru ai masa lam kaw nna lawt lu na matu hpe mung,kahpu kanau rai ngaai,Kayin,Kayinni(Kaya),Mun,Rahkai,Sam,Hkang hte myen ni yawng rau bawng nna,myen hpyen dap asuya hpe ninghkap gasat nga ding yang rai nga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ya hkyak hkyak anhte Jinghpaw Wunpawng amyu sha ni kaw byin nga ai mungmasa, hpyen masa lam ni.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1.Myen hpyen asuya ni kaw nna jinghpaw mung kaw nga ai gaphkat jahkring sinat lang rawt malan nga ai mung masa hpung ni yawng hpe jarit sin pyada tai ra ai ngu sai. Ndai zawn jarit sin pyada shatai na lam hpe KIO,KIA ni kaw nna nlu hkap la ai majaw, Jinghpaw mung makawp maga hpyen dap,shing n-rai jinghpaw mungdaw makawp maga hpyen dap ngu mying hpe bai sharai ya na matu tang shawn ai lam hpe SPDC myen hpyen dap ni kaw nna sepkawp nhkap la ya ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. KIO ,KIA hpung ni-gaw tinang myen mung kata kaw shada da sinat wanyam hte bai gasat ai lam hpe n-kam galaw ai majaw, Jinghpaw kasa salang ni hpe dat nna,SPDC myenhpyen dap asuya ningbaw ningla ni hpe PINMANA ( Ne Pyi Daw )de sa nna,jahkrup bawngban ai lam hpe kahtap galaw dat ai. SPDC ni kaw nna jinghpaw ni tang madun ai lam ni hpe kachyi mi mung hkap la ya ai lam n -nga ai. Shanhte SPDC ni tsun da ai hte maren sha KIO,KIA ni,hkan sa ra ai lam, kaga laksan ahkaw ahkang galai ya na lam nnga sai lam tsun sai. shanhte galaw da ai Mung masa tara hpe galai na lam nnga sai lam hpe dan dan tsun dat sai. Jarit sin pyada galaw shangun ai pyi gaw,shada da matsan dum ai hku nna lam tam ya ai lam sha re ai ngu tsun jaw sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3.Ndai zawn byin nga ai ten hta`Myen hpyendap asuya hte shawng ningnan Gaphkat jahkring ai lam hpe la nna nga sai KOKANG hpyen hpung ni hpe (…/…/// )aten hta` myen hpyen dap asuya ni-gaw, hpyen n-gun the htim gasat nna KOKANG ginra hpe zing la sai.Myen hpyen dap asuya ni-sadi run mat sai. Shanhte a`hpyen n-gun lang nna mungdan ting hpe kasat na matu lajang wa sai.KoKang sha n-rai kaga gaphkat jahkring hpung ni yawng hpe mung, gasat shamyit kau na matu lajang nga sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4. Ndai zawn kokang ginra hpe myen hpyen dap ni zing la ai ten hta`,Wa mung hpe mung myen hpyen dap ni –gaw,hpyen n-gun law law hte singda nga sai.Jinghpaw KIA dapba mali hpe mung hpyen n gun hte kahtep matep da nga sai. Tinang KIO,KIA ginra ni hta` mung, myen hpyendap ni-gaw hpyen n-gun law law hpe sa da nna, sinat wanyam hte gasat na jin jin rai nga sai. Myen hpyen dap ni-gaw,Jinghpaw ni hte wa ni hpe gasat na matu masing hpe hkrak sha jahkrat da sai. Ndai zawn byin nga ai aten kata kaw e Jinghpaw ningbaw ni-gaw gasat gala ai lam hpe koi yen nna shada da ngwipyaw ai hku jawm nga lu na lamang hpe tam lu na matu,Jinghpaw mung kata kaw nga ai Mung Du Salang law law hpe Laiza mare kaw shaga nna 5/9/2009 ya shani mungshawa zuphpawng hpe galaw sai. Dai zuphpawng kaw nna , SPDC hpyen asuya hpe lahkawng maga ra ai lam ni hpe bawngban na matu jinghpaw ningbaw ni hte KIO ningbaw ni akroi anoi jahkrup wa sai. Raitim SPDC myen hpyen dap ni gaw KIO ni hte Jinghpaw Wunpawng Mung Shawa a ra sharawng ai lam hpe kachyi mi mung myit yu ya ai lam nnga mat sai. Shanhte (SPDC)ni ra ai hku sha hkan sa ra ai ngu bai nhtang tsun ai. Ngu mayu ai gaw,KIO,KIA ni hku nna jarit sin pyada hku nga na hpe tsepkawp hkap la ra ai lam sha rai nga sai. Myen hpyen asuya hte KIO ni shada da mung masa hpe bawngban jahkrup la na matu lam htum mat sai. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;5. Ya yang ten hta Jinghpaw mung kaw nga ai myen hpyen dap ni gaw,KIO,KIA ni hpe gasat na matu jin jin rai nga sai. Myen hpyen dap law law hpe tinang KIA ni nga ai shara shagu makau grup grup kaw shadu da sai. Gasat na amying hpe sha la nga sai.Tinang KIA hpyen dap ni mung ,tinang lu ai sinat wanyam hpe lang nna, tinang amyu hte tinang mungdan lamu ga hpe makawp maga na matu jin jin rai nga ai ten kaw du nga sai. KIA hpyen dap kaw nna ,tinang mundan hpe makawp maga lu na matu,myutsaw hpyen la ni shani shana shajin nga sai. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6. N dai zawn tinang mungdan lamu ga hpe tai hpyen myen wa gasat sa wa na hpe chye nga sai tinang myutsaw UKA ( jinghpaw wunpawng mungdan hpyen dap) ni mung,tinang amyu tinang mungdan hpe makawp maga na matu,jin jin rai nga sai.UKA hpyen dap kaw magam gun nga ai myutsaw share shagan ni yawng gaw,KIA hte rau rai nna,tinang amyu hte tinang mungdan hpe tinang a asak hte galai nna makawp maga na matu hpe mung jin jin rai nga sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Mungdan hte amyu hpe nshut nshai makawp maga ra sai. Ndai majan gaw anhte amyu ni dang nan dang ra ai. Dang hkra gasat ra ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Jinghpaw wunpawng mungdan hte Jinghpaw Wunpawng mungchying mungshawa yawng hpe makawp maga ai lamang hta amyusha ni yawng shanglawm na lam.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1.Jinghpaw wunpawng mungdan kata kaw nga ai mungchying mungshawa yawng ,tinang lamu ga hpe makawp maga na matu jin jin rai nga ga.( jinghpaw,myen,sam,kala,miwa,)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. Jinghpaw wunpawng mungdan mungchying mung shawa yawng gaw,tinang lu ai ja gumhpraw,tinang chyechyoi ai nyan hpaji,tinang lu ai n-gun atsam yawng hpe lang nna,tinang mungdan hpe makawp maga na matu ap nawng ga.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3.Maigan shara shagu kaw chyam bra nga sai tinang jinghpaw Wunpawng mungchying masha ni yawng mung, dai ni gaw tinang mungdan hpe makawp maga ra sai majaw, lawan bai n htang wa nna mungdan makawp maga ai lam hta` yawng shang lawm ga.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4. Jinghpaw wunpawng mungdan kata kaw shanu nga ai ramma kaji kaba, num,la yawng gaw,tinang a asak hpe ap nawng nna tinang a` mungdan hpe makawp maga ga.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;5. Jinghpaw wunpawng mungdan hpe makawp maga na matu Tinang UKA hpyen dap hte KIA hpyen dap de lawan ladan sa-wa marit.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6.Jinghpaw wunpawng mungdan kata kaw shanu nga ai mungchying mungshawa yawng hte gaw tinang lu ai atsam marai yawng hpe lang nna , tinang nga ai shara kaw e tai hpyen wa hpe gasat ga.Magrau grang ga. Anhte jinghpaw wunpawng amyusha mungchying mungshawa yawng kaw nga ai n-gun atsam yawng hpe lang nna,tinang mung hpe makawp maga ga.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ndai majan hpe anhte amyu ni dang nan dang ra ai. Sum ai lam n- mai nga ai. Ndai majan hpe anhte amyu ni sum jang anhte amyu ni mat mat na re. Anhte a lamu ga ngu ai mung mat mat na re. Dai majaw,anhte amyu ni grin nga lu na matu, anhte a mungdan grin nga lu na matu anhte amyu ni yawng gaw, nga manga n-gun hpe lang nna n-dai majan hpe dang nan dang hkra gasat ra sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Karai kasang anhte hte rau tut rai nga ai.Anhte a` teng man jaw ai n-dai majan hpe anhte amyu ni awng padang lu nan lu na .&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Shanglawt awng padang lu la u ga.Jinghpaw wunpawng amyusha ni yawng,ngwipyaw hkamja nga u ga.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;BawmWang Laraw ( Ningbaw ),Jinghpaw Wunpawng Amyu Sha Hpung( KNO ),Jinghpaw Wunpawng Amyu Sha Kongsi ( KNC )&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-3009202666459298989?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3009202666459298989'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3009202666459298989'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/09/daw-nu-daw-sha-tai-ya-hkat-gaemail-kaw.html' title='Daw nu Daw sha tai ya hkat ga(email kaw na re)'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-6657707332303137546</id><published>2009-09-16T07:53:00.000-07:00</published><updated>2009-09-16T07:59:22.600-07:00</updated><title type='text'>မေလးရွားတြင္ ျမန္မာအလုပ္သမမ်ား အဓမၼျပဳက်င့္ခံရ</title><content type='html'>မေလးရွားႏုိင္ငံ ဂ်ဳိဟုိးျပည္နယ္ ဆီရီပူၾတာရပ္ကြက္ ပလတ္စတစ္စက္႐ုံတြင္ အလုပ္လုပ္ကုိင္ေနေသာ ျမန္မာ အမ်ဳိးသမီးအလုပ္သမား (၄) ဦးတုိ႔ အဓမၼျပဳက်င့္ခံခဲ့ရၿပီးေနာက္ ေပ်ာက္ဆုံးေနေၾကာင္း ျမန္မာႏုိင္ငံသားမ်ားအေရး ကူညီေျဖရွင္းေပးေနေသာ အန္အယ္လ္ဒီ လြတ္ေျမာက္နယ္ေျမ (မေလးရွား) မွ ဥကၠ႒ ကုိေက်ာ္ေက်ာ္က ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“သူတုိ႔က ပလတ္စတစ္စက္႐ုံတ႐ုံမွာ လုပ္ကုိင္ေနၾကတဲ့ ျမန္မာအမ်ဳိးသမီးေတြပါ။ အဲဒီစက္႐ုံမွာ ျမန္မာအမ်ဳိးသမီး (၁၀) ဦးရွိပါ တယ္။ သူတို႔ထဲက (၄) ဦးကုိ မေလးရွားႏုိင္ငံသားေတြက အဓမၼျပဳက်င့္သြားၾကၿပီး ေနာက္တရက္မွာပဲ ျမန္မာသံ႐ုံးက ေခၚသြားတယ္။ အဲဒီေနာက္ ျမန္မာသံ႐ုံးက သူတို႔ကုိ အလုပ္ရွာေပးခဲ့တဲ့ ေအးဂ်င့္လက္ကုိ အပ္လုိက္တယ္လုိ႔ သတင္းရတယ္။ အဲေနာက္ သူတို႔ကုိ အခုထိ ဆက္သြယ္လုိ႔မရေသးဘူး။ တကယ္တမ္းဆုိရင္ သံ႐ုံးကုိယ္တုိင္က ကိုင္တြယ္ေျဖရွင္းသင့္တဲ့ကိစၥကုိ သံ႐ုံးက အခုလုိ ေဖ်ာက္ဖ်က္ခ်င္ေနတာ ဘာသေဘာလဲဆုိတာ က်ေနာ္တုိ႔ မသိႏုိင္ဘူး” ဟု ၎က ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ဆီရီပူၾတာရပ္ကြက္ရွိ ပလတ္စတစ္စက္႐ုံတြင္ အလုပ္လုပ္ၾကေသာ ျမန္မာအမ်ဳိးသမီး (၁၀) ဦးေနထုိင္ရာအိမ္သုိ႔ ၾသဂုတ္ (၂၈) ရက္တြင္ မေလးရွားႏုိင္ငံသား (၄) ဦး ၀င္ေရာက္လာကာ အမ်ဳိးသမီးမ်ားထံမွ လက္၀တ္လက္စားႏွင့္ေငြမ်ား ေတာင္းယူခဲ့ သည့္အျပင္ အမ်ဳိးသမီး (၄) ဦးကုိ သီးျခားခြဲထုတ္ကာ အဓမၼျပဳက်င့္ခဲ့ျခင္းျဖစ္ေၾကာင္း ကိုေက်ာ္ေက်ာ္က ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;၎က ဆက္လက္ၿပီး “သူတုိ႔ကုိ မေလးရွားႏိုင္ငံသားေတြက မဖြယ္မရာေတြ လာလာလုပ္ျပေနၾကတာေတာ့ ၾကာၿပီတဲ့။ အဲဒီေန႔ကေတာ့ အခန္းထဲထိ၀င္လာၿပီး မိန္းကေလးေတြကုိ ႀကဳိးတုပ္ဖမ္းတယ္။ သူတုိ႔ (၁၀) ေယာက္ထဲက (၄) ေယာက္ကုိ မုဒိမ္းက်င့္သြားတယ္။ မုဒိမ္းအက်င့္ခံရတဲ့အထဲမွာ (၁) ေယာက္က အိမ္ေထာင္သည္၊ က်န္တဲ့ (၃) ဦးကေတာ့ အပ်ဳိေလးေတြ။ သူတို႔အုပ္စုမွာ အသက္အႀကီးဆုံးက (၂၈) ႏွစ္ပဲရွိတယ္” ဟု ကုိေက်ာ္ေက်ာ္က ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;အဆုိပါ ျမန္မာမိန္းကေလးအလုပ္သမား (၁၀) ဦးမွာ ရန္ကုန္ၿမိဳ႕ (၃၈) လမ္းရွိ အလုပ္အကိုင္ရွာေဖြေရး ေအဂ်င္စီထံမွတဆင့္ မေလးရွားတြင္ အလုပ္လုပ္ရန္ ထြက္ခြာလာၾကသည့္ တရား၀င္အလုပ္သမားမ်ားျဖစ္ေၾကာင္း သိရသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;မိန္းကေလးမ်ားအေနျဖင့္ နံနက္ (၉) နာရီမွ ည (၈) နာရီအထိ အလုပ္လုပ္ကုိင္ၾကရၿပီး တရက္လွ်င္ (၁၈) ရင္းဂစ္ ရရွိေသာ အလုပ္သမမ်ားျဖစ္ၿပီး သွ်ိင္းအမည္ရွိ အလုပ္သမားရွာေဖြေရး ေအဂ်င္စီမွတဆင့္ မေလးရွားသုိ႔ ေရာက္ရွိလာၾကသည္ဟု စုံစမ္းသိရွိထားေၾကာင္း ကိုေက်ာ္ေက်ာ္က ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“အဲဒီကုမၸဏီကလည္း ေငြေၾကးအ႐ႈပ္အရွင္းေတြေၾကာင့္ ၿပီးခဲ့တဲ့ႏွစ္ကတည္းက ပိတ္ထားရတယ္လုို႔ၾကားတယ္။ အဲဒီက ထြက္လာတဲ့ေကာင္မေလးေတြက အခုဒီမွာ ဒီလုိျဖစ္ေတာ့ သူတုိ႔ဘာမွမလုပ္တတ္ဘူး။ မလုပ္တတ္ေတာ့ ျဖစ္ျဖစ္ခ်င္း ေအးဂ်င့္ကုိ ဖုန္းဆက္တယ္။ ေနာက္ၿပီး သံ႐ုံးကို ဖုန္းဆက္တယ္။ ျဖစ္ၿပီးေနာက္ရက္မွာ သံ႐ုံးက သူတုိ႔ကုိ လာေခၚတယ္။ လာေခၚၿပီးေနာက္ (၂) ရက္ေလာက္ၾကာေတာ့ သူတုိ႔ေအဂ်င့္ ကုိေ၀ယံလင္းနဲ႔ ထည့္လုိက္တယ္လုိ႔ က်ေနာ္တုုိ႔ သတင္းရထားတယ္” ဟု ကုိေက်ာ္ေက်ာ္က ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ျမန္မာမိန္းကေလးမ်ား အဓမၼျပဳက်င့္ခံရမႈသည္ ယေန႔အခ်ိန္ထိ အမႈဖြင့္တရားစြဲဆုိႏုိင္ျခင္းမရွိေသးေၾကာင္း၊ ျမန္မာသံ႐ုံးအေနျဖင့္ ယခုကဲ့သို႔ လူမ်ဳိးႏွင့္ ႏုိင္ငံဂုဏ္သိကၡာက်ဆင္းေစသည့္အမႈကို ထိထိေရာက္ေရာက္ကုိင္တြယ္ ေျဖရွင္းသင့္ေၾကာင္း ကုိေက်ာ္ေက်ာ္က ေထာက္ျပေျပာဆုိသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;အဆုိပါအမႈကိစၥအေပၚ မေလးရွားျမန္မာသံ႐ုံးမွ ကုိင္တြယ္ေဆာင္ရြက္ေနမႈႏွင့္စပ္လ်ဥ္း၍ သိရွိႏုိင္ရန္ ဆက္သြယ္ခဲ့ေသာ္လည္း ဆက္သြယ္၍ မရေပ။&lt;div&gt;news from this blog&lt;/div&gt;&lt;div&gt;http://myanmarslection.ning.com/forum/topic/show?id=2401677%3ATopic%3A9357&amp;amp;xgs=1&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-6657707332303137546?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6657707332303137546'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6657707332303137546'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/09/blog-post.html' title='မေလးရွားတြင္ ျမန္မာအလုပ္သမမ်ား အဓမၼျပဳက်င့္ခံရ'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-3944779461197824150</id><published>2009-08-31T05:57:00.000-07:00</published><updated>2009-08-31T06:00:58.593-07:00</updated><title type='text'>MUNG DAN N-NAN TAM HKAWM NGA AI WUN PAWNG NI</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana; border-collapse: collapse; color: rgb(51, 51, 51); font-size: 13px; "&gt;&lt;h3 style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 16px; font-weight: bold; line-height: 1.1em; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; line-height: 16px; font-size: 13px; "&gt;Moi jiwoi jiwa ni a prat kaw na, lamu ga manu ai, ga sau namhpun kaja n-na galaw lu galaw sha mai ai buga shara n-nan ni tam la n-na shanu machyu hkawm lai wa sai re. Lamu ga shara lu na matu, lamu ga gashun ai majan ni mung nga lai wa sai.N-dai zawn, Wun Pawng Myu Sha ni gaw buga shara mi kaw na shara mi de htawt hkrat wa n-na dai ni na n-htoi hta tsawm htap manu dan ai, gasau namhpun kaja ai, manu dan n hprang sut rai ni su ai, hpun kawa hte nam shu nam shan ni sawng ai Wun Pawng Mung Dan hpe lu madu la sa ga ai re.&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; "&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;N-dai zawn manu dan tsawm htap n-na nga pyaw ai mung dan hpe madu da nga ning len dai ni na ten hta Wun Pawng Myu Sha ni wa myit ru, myit tsang lam ni hte madu a lamu ga kata ru yak jam jau lam ni hpe a hpum da let sak hkrung nga ra nga ga ai. Ten shagu hkrit maja let galaw lu galaw sha ra nga ga ai. Hkawm sa ra nga ga ai.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;Madu a mung dan kata galaw lu galaw sha, tam lu tam sha yak wa ai a majaw tinang a mung dan, tinang a dai daw buga hte jing hku jing yu, manaw manang ni yawng hpe shakram kau da n-na, galaw lu galaw sha mai ai, tamlu tam sha loi ai chya sam ni a mung dan de pru hkawm sa wa ra saga ai. Hting bu mung dan ni rai nga ai, Thai, India, Miwa hte Malaysia mung dan ni hkan de sa du machyu nga wa saga ai re. Grau n-na Thai hte Malaysia mung dan ni hta Wun Pawng Sha ni lani hte lani grau grau law htam jat wa nga sai.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;N-nan daw de na n-dai hku rawt hkawm pru sa wa ai a yaw shada lam gaw, ja gum hpraw tam na matu, lu lu, lu lawm lam a matu sha rai nga ga ai. Tim dai ni na n-htoi hta gaw u-ga yaw shada lam law law hte Wun Pawng Sha ni Wun Pawng Mung dan kaw na pru hkawm sa wa nga ma sai. Grau n-na Malaysia mung dan de Wun Pawng Sha ni, hka maw ru zawn rai she ru shang bang wa nga ma ai. Matut na mung naw ru shang wa na re hpe kam ai. N-dai zawn ru shang bang wa ai hta tara shang ai hku lam mi, tara n shang ai hku lam ni rai du shang wa ai hpe mu chye lu ai.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;Grau n-na, n-dai zawn ru shang bang wa ai hta, asak aprat ram ai Wun Pawng Mung dan hte Wun Pawng Myu Sha ni a myit mada shara rai nga ai ramma ni she malawng ai hpe mung mu chye lu ai. Ya na zawn du sa wa ai ni hta na ganoi yawng ngu na daram gaw (yawng ngu tsun tim pi n-shut na re) laga maigan mung dan kaba de lu matut hkawm sa na ni chyu re ai lam hpe mung mu chye lu ai. Lu matut hkawm sa hkra mung galaw nga ma ai, shakut nga ma ai. Law law wa mung maigan mung dan kaba (third country) ni de sadu shanu nga na matu a hkaw a hkang lu nna pru hkawm mat ma sai hpe mu chye lu ai.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;Wun Pawng Mung Dan a kam hpa shara, Wun Pawng Myu Sha ni a myit mada shara ni rai nga ai Wun Pawng Ramma ni law law wa n dai zawn maigan mung dan kaba ni de hkrai sadu chyam bra shanu nga mat ma yang gaw, Wun Pawng Mung Dan a shawng lam gam maka wa gara hku rai wa na a ta? Asak kaba sai Kanu Kawa, gumgai dingla ni hte ma kaji ni hpe sha Wun Pawng Mung Dan hpe sin nga ta sha ngun na i? Shan hte a lata hta kam hpa myit kaba hte Wun Pawng Mung Dan hpe ap tawn da sa na ga ai i?&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;Wun Pawng Mung Dan hpe makawp maga na n-ra saga ai ai kun? Tsaw ra hkung ga ai Kanu Kawa ni mung n dai lam ni hpe sung sung chyawm myit yu nga ga. Zet let kung hpan ai, atsam marai rawng ai kashu kasha ni hpe maigan mung dan ni de chyu sa kau sana kun? Nga mu nga mai ai lam hpe yaw shada let tinang a kashu kasha ni hpe maigan mung dan ni de sa na a hkaw a hkang jaw ai, n-lu lu sa hkra mung lam a myu myu hku shakut lajang ya nga ga ai. Maigan mung dan ni de du nga ai kashu kasha ni shagun jaw ai ja gumhpraw hte nga mu, nga mai ai ni mung gaw nga na re. Kashu kasha ni maigan de du nna masha a man hta arawng lu ai lam ni mung gaw nga na re. Tim, anhte a Wun Pawng Mung Dan kata Wun Pawng Myu Sha ni gaja wa jet ai nga mu nga mai lam, kup zup ai myit pyaw myit dik lam ni hpe lu nga ga ai kun ngu ai hpe mung myit yu sawn yu nga ga. Wun Pawng Mung dan kata Wun Pawng Myu Sha ni a shara hta u-ga chya sam masha ni hkrai shara la, shang wa nga ma sai. Wun Pawng Myu Sha ni a mung dan hpe chya sam myu ni madu up sha nga wa ma sai.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;Dai ni na n-htoi hta anhte a mung dan hpe makawp maga na, hkye la na grai ra nga sa ga ai. Gara kaw na n gun a tsam hte hkye la na kun, makawp maga na kun. Asak kaba sai gumgai dingla, kanu kawa ni hpe shawng lam majan hpa de rawt sha ngun na i. Ma kaji ni hpe sinat, n-htu hpai sha ngun na i. Shing n-rai, anhte a mung dan hpe mahtang chya sam myu ni a lata de ap jaw kau da sa na i? Shing n-rai Wun Pawng Sha ni lamu ga n-nan mahtang bai tam wa ai kun?&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;Wun Pawng Mung Dan hta lai n-na tsawm htap manu dan ai la ga n tam ai sha lu da sai madu mung dan hpe makawp maga ga, gaw gap ga. Wun Pawng Mung Dan hpe teng man ai sim sa lam lu hkra, jet ai ngwi yaw lam lu hkra shakut ra ai hpe dum nga ga Wun Pawng Sha ni.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;Mut Tsawm&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;28th August, 2009&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;&lt;a href="mailto:muttsawm@gmail.com" target="_blank" style="color: rgb(42, 93, 176); "&gt;muttsawm@gmail.com&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.75em; margin-left: 0px; line-height: 1.3em; text-align: justify; "&gt;&lt;a href="http://www.jinghpawkasa.blogspot.com/" target="_blank" style="color: rgb(42, 93, 176); "&gt;www.jinghpawkasa.blogspot.com&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-3944779461197824150?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3944779461197824150'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3944779461197824150'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/08/mung-dan-n-nan-tam-hkawm-nga-ai-wun.html' title='MUNG DAN N-NAN TAM HKAWM NGA AI WUN PAWNG NI'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-5781791370215188974</id><published>2009-08-28T09:40:00.000-07:00</published><updated>2009-08-28T10:10:22.736-07:00</updated><title type='text'>Katsi majan kahtet majan lapran sumprat majan</title><content type='html'>Kachin ni hkyen tawn na sai,amyu baw sang ni mung yawng hkyen tawn na sai,Taihpyen gum shem wa mung hkyen tawn na sai.&lt;div&gt;An hte kachin ni majan hpan 3 hte hkrum nga sai re,rai tim gara majan kaw mung hkrat sum mat ai lam nnga ai.hkrum nga ding yang sha naw re.Dai majan ni hpe dang hkra baw nu law law shakri nga ga,Karai hpan da ai amyu ni hkrat sum lam nnga ai hpe mu lu ai,sadi maja let zai ning gawn ladat hte shamu nga ga.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lama na laiza maija yang,hte Kawnghka,pangwa ginjaw zawn re hpe Lam amyu myu hku nna tai hpyen ni zing wa yang gara ladat hku bai shaw la na?nzing hkrum hkra gara hku galaw na?shing nrai ginjaw hpe shara myi kaw bai di na?Ning baw ning la ni hpe rim nna shagyeng hkrum jang gara hku,Central control gara ladat hku....&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ga shadawn tai Hpyen wa zing mat ai shaloi gara hku mung nmai bai la sai gin ra hpe, ya kaw nna auto bawm tinang nta tinang lup da nna tawn kau da nna hpyen ni shanu nga ai ten kapaw kau na?ga shashadawn she re lu yaw...&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Dai gum shem hpyen ni a ningbaw ,du ni hpe NG 7 SARB plan hte tsan kau na, e ndai zawn re zai ladat ni zeng rai sana re ngu kam ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gumshem hpyen wa gaw shada galaw hkat nna mang hkang shabyin na lam gaw kachin group ni yawng chye chyalu rai sana re ngu kam ai.dai re majaw gara ladat hku dai hpe laidi na lam mung nga na sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;yaten u ga amyu baw sang hpu nau ni hte pyi myit hkrum gasadi lada sai ten re,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;an hte Myu wunpawng shada gaw grau nna Kata lam zeng rai na sai ngu kam sai.ntsa hpyi kaw chyawm gaw hpyen gum shem wa hpe nsam myu myu madun nna shama tawm ra ai ten rai nga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Laja lana shiga bai gahtet jang ( SHIM )plan bai matut na.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Note: An hte gaw Gasu gabrawng Terra nre(No terra).Shing gyim nga pra ahkaw ahkang Human right hpe ra sharawng ai ni re.An hte hpe roi sha ai Gumshem hpyenhpe ning hkap ai ni rai nga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-5781791370215188974?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5781791370215188974'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5781791370215188974'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/08/katsi-majan-kahtet-majan-lapran-sumprat.html' title='Katsi majan kahtet majan lapran sumprat majan'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-3102345192129235133</id><published>2009-08-13T09:02:00.000-07:00</published><updated>2009-08-13T09:07:42.494-07:00</updated><title type='text'>Sharen da hkrum ai Myenmung Masha ni a shiga sumla</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.newsday.com/polopoly_fs/1.1362804.1250018236!image/165498115.jpg_gen/derivatives/landscape_171/165498115.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 171px; height: 96px;" src="http://www.newsday.com/polopoly_fs/1.1362804.1250018236!image/165498115.jpg_gen/derivatives/landscape_171/165498115.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"   style=" color: rgb(204, 204, 204);  line-height: 19px; font-family:Arial;font-size:14px;"&gt;"I prefer to be trafficked," said the man, who would only &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"   style=" color: rgb(204, 204, 204);  line-height: 19px; font-family:Arial;font-size:14px;"&gt;be identified by his nickname, Ryan, to protect his relatives in Myanmar. "I don't mind paying 2,000 ringgit ($570)."++More+++&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://www.newsday.com/myanmar-migrants-stuck-in-malaysia-detention-camps-1.1362800"&gt;http://www.newsday.com/myanmar-migrants-stuck-in-malaysia-detention-camps-1.1362800&lt;/a&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.newsday.com/myanmar-migrants-stuck-in-malaysia-detention-camps-1.1362800"&gt;ndai Link Kaw yu yu mu&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-3102345192129235133?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3102345192129235133'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3102345192129235133'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/08/sharen-da-hkrum-ai-myenmung-masha-ni.html' title='Sharen da hkrum ai Myenmung Masha ni a shiga sumla'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-442769976409848098</id><published>2009-08-03T07:52:00.000-07:00</published><updated>2009-08-03T08:20:25.523-07:00</updated><title type='text'>dazik nkap ai hpyen dap hpaw ra sai.</title><content type='html'>Jinghpawng Wunpawng myusha ni hte mung daw,mung dan hpe jahten sharun myu shamyit masing gaw hpang wa sai,grau grau nna laja lana masing jahkrat nna shamyit na masing re hpe kata lam shiga kawn chye lu ai,Kachin news hte shiga lawk hkum sum hpa hti nna mung chye lu nga ai.&lt;br /&gt;Myusha hte mungdan shara lu na matu gaw ding gring ding yang shakut ai lam nnga yang htum mat wa na lam de nkam tim katut sha ,chye nga ning len roisha,sat hkrum na sha rai nga ai nrai ni?&lt;br /&gt;An hte myu sha ni mung hkyen tawn da ra ai lam ni gaw nga ra na re,myit su kaba ni lam &lt;img src="http://tbn2.google.com/images?q=tbn:CbHi4fF-BToeFM:http://www.golmatic.de/bilder/bilder_waffen/BS-Sniper-01-03.jpg" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 146px; height: 79px;" border="0" alt="" /&gt;amyu myu hku nna hkyen lajang woi ai lam mung gaw nga nga ai hpe mu lu ai,Simani ladat hku nna shakut ai zawn lam amyu myu hku nna mung naw hkyen ra nga ga ai.&lt;br /&gt;Hpaga yum ga sut masa lam,hpaji masa lam,datkasa hkring mat hte jahta ai lam,Makam masham hku nna shakut ai lam,yawng gaw myusha ni a matu rai ra nga ai.&lt;br /&gt;Masing masa plan hpe hkrak di nna shakut ai ladat mung naw ra nga ai,Gashadawn ning gawn paln9,zawn re mying hte hkrak di nna shim ai secret uhpung zawn re mung nga ra na re.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;shiga ni hpe hti nna ngai a ning mu gaw an hte hpe gumshen hpyen wa gaw sat shamyit na masing nan jahkrat nna hpyen n gun manu mana jat bang da sai re.&lt;br /&gt;Dai hte maren an hte mung lawan dik hku nna ya ya nan hkyen lajang ra sai,&lt;br /&gt;moi na zawn hpyen dap hte hpyen dap hpaw nna bai gasat na matu gaw aten mung ma,n gun mung ma,hpyen hpung law law makoi hkawm mung yak ai.lusha jarik laknak jarik hkum sum hpa grai na hkyen ra na re.Bai nna masha jahpan law ai hte maren myusha shim lam mung yak na re.&lt;br /&gt;Dai re majaw an hte hpe roi sha dik ai hpyen ni a du ni hte ahkyak ai ni hpe lata nna tsan kau ra na re.Majoi myi ta gaya nna gap ai hku nre sha mara hte hkrak di nna tsan kau ra na re.Mare kaji kaba hkan nga ai ni a lit gaw an hte hpe gara hku di nna roi rip ai,sat nat ai hpe Document hte hkrak di myi na,n gup yawng hte matsing da ra na.&lt;br /&gt;e le ndai hku ladat hpe hkrak di ra na.Ok rai sai dai ram nga jang chye na sai.yawng tsun kau jang N shim mat na ra ai.Ning Gawn pal 1,2,3...gaw seng ang ai ni hpang sana re ngu kam ai.&lt;br /&gt;Ya tsun mayu ai gaw Ning gawn plan 7 hpe tsun mayu ai,8,9 mung nkam tsun sai,&lt;br /&gt;&lt;img src="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:qvbYE_6XzG9BHM:http://www.royalnavy.mod.uk/upload/img_400/sniper.jpg" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 130px; height: 98px;" border="0" alt="" /&gt;NG plan (7) gaw: (SA) Snipers  Army dap hpaw yang grau htap htuk na re ngu mu mada ai,(RB)Remode control bawm dap, zawn re ni hpe shim dik ai hku lawan hpaw ra na re ngu mu mada ai.SARB dap gaw masha mung law law nra ai,latsa pyi njan ra na re.madi shadaw ai lam mung tang du hkra mai madi shadaw na re.Ndai SARB hpyen jaubu ni gaw myutsaw myit majing hte ap nawng ai hpyen jau bu ni rai na re.shan hte hpe mung specail hku nna shagrau da ra na re.SARB ni gaw ahkyak ai Gumshem hpyen jau bu ni hpe lata nna mai tsan kau ai.Dai majaw ndai NG 7 SARB plan gaw myu sha ni ai hkyak hkyak roi katut wa yang na matu kaja dik rai na re ngu nna mu mada ai.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-442769976409848098?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/442769976409848098'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/442769976409848098'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/08/dazik-nkap-ai-hpyen-dap-hpaw-ra-sai.html' title='dazik nkap ai hpyen dap hpaw ra sai.'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7857513559585818712</id><published>2009-07-31T07:55:00.000-07:00</published><updated>2009-07-31T07:58:21.183-07:00</updated><title type='text'>Myen Ni wanbawm lak nak mari ai gum hpraw shalai ai shiga</title><content type='html'>Malesha mung dan kawn shalai la ai re lam chye lu ai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Shiga Hkum hkra hpe Ndai kaw hti yu ga.&lt;br /&gt;Lawu na link hpe click di hti yu ga&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.bukittunggal.com/2009/07/us-suspected-that-north-korea-used-cimb.html"&gt;Wan bawm Kahpaw na Myen ni hkyen&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7857513559585818712?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7857513559585818712'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7857513559585818712'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/07/myen-ni-wanbawm-lak-nak-mari-ai-gum.html' title='Myen Ni wanbawm lak nak mari ai gum hpraw shalai ai shiga'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-4404635826959665880</id><published>2009-07-30T07:04:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T07:05:12.509-07:00</updated><title type='text'>Num Htet Ga</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial; font-size: 10px; white-space: pre; "&gt;&lt;object width="425" height="344"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/-sUlpvC_41o&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1&amp;amp;"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/-sUlpvC_41o&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1&amp;amp;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-4404635826959665880?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4404635826959665880'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4404635826959665880'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/07/num-htet-ga.html' title='Num Htet Ga'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-212689840855648239</id><published>2009-07-22T09:08:00.000-07:00</published><updated>2009-07-22T09:10:32.422-07:00</updated><title type='text'>5 immigration officers held</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana; font-size: 10px; "&gt;&lt;div class="top_headline" style="padding-right: 0px; padding-left: 0px; padding-bottom: 5px; padding-top: 5px; font-family: Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;News      from&lt;a href="http://www.straitstimes.com/Breaking%2BNews/SE%2BAsia/Story/STIStory_405965.html"&gt;http://www.straitstimes.com/Breaking%2BNews/SE%2BAsia/Story/STIStory_405965.html&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;table width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" border="0"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;div class="clear" style="clear: both; "&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="border_dbl2_bn" style="border-bottom-width: 3px; border-bottom-style: double; border-bottom-color: rgb(99, 195, 194); margin-top: 10px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; "&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="clear" style="clear: both; "&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="marginb5" style="margin-bottom: 5px; "&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="story_text" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 15px; padding-right: 0px; padding-left: 10px; padding-bottom: 0px; padding-top: 0px; "&gt;&lt;p&gt;KUALA LUMPUR - MALAYSIAN police have arrested five immigration officials for involvement in an international trafficking syndicate dealing in refugees from Myanmar, a top officer said on Tuesday.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;The five were among nine people detained for receiving payments from a syndicate that 'sold' refugees mostly from Myanmar's Rohingya minority as forced labour, Criminal Investigation Department head Mohammad Bakri Zinin told state media.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;His comments were confirmed to AFP by police.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;'According to a victim, the suspects were directly involved in human trafficking, starting from the Malaysia-Thai border' to other 'exit points to international countries,' he told state news agency Bernama.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;'Upon reaching the exit point, the victims were handed over to a syndicate before being taken to a neighbouring country,' he added without identifying the exit points.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Mr Bakri said the refugees were charged between 300 to 600 ringgit (S$122 to S$244) each and those who could not afford to pay would be sold to owners of fishing industries in Thailand until they worked off their debts, the New Straits Times reported.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;He said the five immigration officers had been operating their network since last year with the other four people arrested responsible for transporting the illegals across the county, the paper reported.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Police were made aware of the group's existence in March this year.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Malaysian Prime Minister Najib Razak said recently his country was being used as a transit point for illegal immigrants.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;One of Asia's largest importers of labour, Malaysia relies on its 2.2 million migrants to clean homes, care for children and work in plantations and factories.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;The Bengali-speaking Rohingya Muslims are from mainly Buddhist Myanmar, which denies the minority group citizenship and property rights, leading to their abuse, exploitation and forcing hundreds of thousands to flee their country. -- AFP&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-212689840855648239?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/212689840855648239'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/212689840855648239'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/07/5-immigration-officers-held.html' title='5 immigration officers held'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-4897521609254430042</id><published>2009-06-25T08:19:00.000-07:00</published><updated>2009-06-25T08:21:27.782-07:00</updated><title type='text'>Myanmar asylum seekers find safe haven in Palau</title><content type='html'>http://www.mysinchew.com/node/25975&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Myanmar asylum seekers find safe haven in Palau/  By TOMOKO A. HOSAKA – Jun 14, 2009&lt;br /&gt;KOROR, Palau (AP) — The newcomers on this tiny Pacific nation are young and in limbo, scared that they'll be arrested if they're sent back to their native land. Most speak no English, but they say they're astounded by the generosity of Palau and its people.&lt;br /&gt;They are not the Chinese Muslims from Guantanamo who made world news last week when Palau's president said the country would take them. Instead, they are 11 asylum seekers from Myanmar — and they may offer the best idea what the freed detainees' new lives might be.&lt;br /&gt;"They didn't know us," Aye Aye Thant, 34, the group's sole fluent English speaker and de facto spokeswoman, said Sunday. "We are not workers, and we don't serve their country. But we are treated as their own siblings."&lt;br /&gt;Fearing arrest for their political activities, the 10 men and one woman fled military-run Myanmar to Malaysia and then to the Philippines, always moving on because they thought the countries might deport them. They had never heard of Palau, but friends suggested it. It also offered an attractive feature — visa-free entry.&lt;br /&gt;They arrived in late February, and Palau has mobilized to protect them.&lt;br /&gt;Once their money ran out, the local Roman Catholic church offered to house and feed them. On Monday, a senator — the president's younger brother — will take over, letting them stay at his farmhouse as they await word on their application for asylum.&lt;br /&gt;"It's our age-old tradition to receive those in need whenever they somehow arrive on our shores," President Johnson Toribiong said in an interview with The Associated Press on Saturday. He said that idea is behind the decision to accept the Chinese Muslims, known as Uighurs, and rejected criticism that the move is somehow tied to U.S. aid.&lt;br /&gt;The Myanmar asylum seekers say in tropical Palau, one of the world's smallest countries, they finally feel free.&lt;br /&gt;"We were going to be arrested by the military government (in Myanmar)," said Aye Aye Thant, a former English teacher who openly opposes Myanmar's ruling junta.&lt;br /&gt;She decided to leave after a family friend and police officer warned her father that she appeared on a government arrest list. She had made unauthorized trips to the Irrawaddy Delta region, hit hard by last year's Cyclone Nargis, to pass out donated supplies and money.&lt;br /&gt;Her cousin Agganana, another asylum seeker who goes by one name, said he led various anti-government demonstrations at home.&lt;br /&gt;All but one in the group, which includes two Buddhist monks, are members of the overseas offshoot of the National League for Democracy led by pro-democracy leader Aung San Suu Kyi. Suu Kyi currently is on trial on charges of violating terms of her house arrest by harboring an American who swam uninvited to her lakeside home.&lt;br /&gt;In Palau, a tropical island nation of 20,000 people, local residents approach them from time to time, offering what they can to help.&lt;br /&gt;Their main benefactor from the Catholic church, Father Rusk Saburo, stopped by Sunday afternoon to check on them before their move.&lt;br /&gt;They immediately swarmed him, with smiles and greetings that transcended the language barrier.&lt;br /&gt;Saburo, one of Palau's three Roman Catholic priests, said the church has been paying $500 a month for the apartment. It also has provided groceries and medical care.&lt;br /&gt;"The goal of life for us is you help a stranger," he said, sitting between the two Buddhist monks. "No questions asked."&lt;br /&gt;At their new home starting Monday, the men will help out on the senator's farm in return for housing. And Aye Aye Thant said she may be able to start teaching English informally.&lt;br /&gt;Even though the group seems happy with their transition to Palau, Saburo admits he has concerns about the Uighurs' (pronounced WEE'-gurs) expected arrival. How will they fit in after a life spent largely in dry western China? Where will they live? What will they do?&lt;br /&gt;Saburo said he must practice what he preaches, regardless of religion.&lt;br /&gt;"Whether the president has other motives or not is another matter," he said. "For humanitarian purposes, I am a Christian, so I accept anybody who comes in peace. I'm sure a good number of my parishioners feel the same way."&lt;br /&gt;Copyright © 2009 The Associated Press. All rights reserved. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Roman Catholic priest Rusk Saburo, center, speaks as Myanmar Buddhist monks Agga Na Na, left, and Pyinna Nanda listen during a meeting with The Associated Press in Koror, Palau, Sunday, June 14, 2009. A group of 11 asylum seekers fled their homes in Myanmar to Malaysia to the Philippines and finally found peace in Palau, a tiny Pacific nation that has mobilized to protect them. &lt;br /&gt;By  Anne Martinez&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-4897521609254430042?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4897521609254430042'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4897521609254430042'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/06/myanmar-asylum-seekers-find-safe-haven.html' title='Myanmar asylum seekers find safe haven in Palau'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7484282746136345333</id><published>2009-06-19T08:29:00.000-07:00</published><updated>2009-06-19T09:34:22.963-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='shiga'/><title type='text'>ဗမာ့ တန္ဖိုး</title><content type='html'>shiga from (www.RANGOON-BURMA.googlegroups.com)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-ေက်ာ္သိခၤ-&lt;br /&gt;မေန႔က အြန္လိုင္းေပၚမွာ မေလး႐ွားက မိတ္ေဆြ တစ္ေယာက္ ႏွင့္ ေတြ႔လို႔&lt;br /&gt;စကားေျပာျဖစ္ခဲ့ၾကပါသည္။ ဘယ္ေစ်းေပါက္ေနလဲ ဟုေမးၾကည့္ရာ ေရာင္းေစ်း ၃၀၀၊&lt;br /&gt;ျပန္တက္ ၂၂၀၀၀၊ တစ္ဆင့္ျပန္ေရာင္း ၄၀၀၀၀ လို႔ ဆိုပါတယ္။ က်ေနာ္တို႔ေျပာေနၾကတာ&lt;br /&gt;ကုန္ပစၥည္း ေစ်းႏႈန္းမဟုတ္ပါ။ မေလး႐ွား ႏွင့္ ထုိင္းႏိုင္ငံမွာ႐ွိတဲ့&lt;br /&gt;လူကုန္ကူးမႈ ေစ်းကြက္  မွာ ဗမာတစ္ေယာက္ ရဲ႕&lt;br /&gt;တန္ဖိုး (တစ္နည္းအားျဖင့္) ဗမာတစ္ေယာက္၏ ေပါက္ေစ်းျဖစ္ပါသည္။&lt;br /&gt;က်ေနာ့္မိတ္ေဆြမွာ လူပြဲစားတစ္ေယာက္ မဟုတ္ပါ။ သူက မေလး႐ွား ႏုိင္ငံတြင္&lt;br /&gt;ေနလာခဲ့သည္မွာ ၁၃ ႏွစ္ေက်ာ္ၿပီ။ မေလးစကားကိုလည္း ေကာင္းေကာင္းေျပာႏိုင္သည္။ သူ&lt;br /&gt;ႏွင့္ က်ေနာ္ ကြာလာလမ္ပူ႐ွိ လူမႈေရးအဖြဲ႔အစည္း တစ္ခုမွာ အလုပ္လုပ္စဥ္က&lt;br /&gt;သိကၽြမ္းခဲ့ၾကသည္။ ထိုစဥ္က သူလုပ္ေနေသာ အလုပ္ အလံုးစံု ကို က်ေနာ္မသိခဲ့ပါ။&lt;br /&gt;ေနာင္အခါ က်ေနာ္ ေနစရာ အခက္အခဲျဖစ္ေသာအခါတြင္ သူ႔အိမ္တြင္လုိက္ေနမွ&lt;br /&gt;သူလုပ္ေနသည့္အလုပ္ကို ေကာင္းေကာင္းသိခဲ့ရသည္။&lt;br /&gt;(ဤေနရာတြင္ မေလး႐ွား ႏုိင္ငံရွိ တရားမ၀င္ ဗမာအလုပ္သမားမ်ားအေၾကာင္းကို&lt;br /&gt;အက်ယ္တ၀င့္ ေရးမေနေတာ့ပါ။ သတင္းဌာန အေတာ္မ်ား မ်ားတြင္ အျခားသူမ်ားလည္း&lt;br /&gt;ေရးႏွင့္ခဲ့ၿပီးေသာေၾကာင့္ျဖစ္ပါသည္။)&lt;br /&gt;က်ေနာ့္မိတ္ေဆြသည္ မေလး႐ွားရွိ သူႏွင့္ နီးစပ္ေသာ တရားမ၀င္အလုပ္သမားမ်ား&lt;br /&gt;(သို႔မဟုတ္) အျခားအလုပ္သမား တစ္ေယာက္ေယာက္ အလုပ္မရွိလွ်င္ ေသာ္လည္းေကာင္း၊&lt;br /&gt;ရဲအဖမ္းခံရလွ်င္ ေသာ္လည္းေကာင္း၊ သူေ႒း ညစ္လွ်င္ေသာ္လည္းေကာင္း လိုက္လံၿပီး&lt;br /&gt;ေျဖ႐ွင္းေပးပါသည္။ အကယ္၍ အလုပ္သမားတစ္ဦးဦး ေထာင္က်၍ ထိုင္းနယ္စပ္႐ွိ&lt;br /&gt;ပြဲစားမ်ားထံ ေရာင္းစားခံရေသာအခါ၊ ထိုအလုပ္သမားက ဗမာျပည္သို႔ မျပန္ဘဲ&lt;br /&gt;ကြာလာလမ္ပူသို႔ ျပန္တက္ လာခ်င္ေသာအခါ က်ေနာ့္မိတ္ေဆြက သူတတ္စြမ္းသ၍&lt;br /&gt;ကူညီေဆာင္ရြက္ေပးသည့္ အလုပ္ကို လုပ္ပါသည္။ တစ္နည္းအားျဖင့္ ဆိုရပါမူ Volunteer&lt;br /&gt;အလုပ္ဟု ဆိုရမည္။ တစ္ခါတစ္ရံ ကိုယ့္အိပ္ထဲက စိုက္ကုန္ရသည္မ်ားလည္း ႐ွိသည္။&lt;br /&gt;မေလး႐ွားႏုိင္ငံတြင္ တရားမ၀င္ အလုပ္သမားတစ္ေယာက္အဖမ္း ခံရသည္ဆိုပါစို႔။ ပထမ&lt;br /&gt;ဦးစြာ ရဲက ထိုအလုပ္သမားအား ရဲစခန္းတြင္ ထြက္ဆိုခ်က္ေပးရန္ ေမးခြန္းမ်ား&lt;br /&gt;စစ္ေဆးေမးျမန္းျခင္းခံရမည္။ အကယ္၍ တရား႐ံုးတင္၍ စြပ္စြဲ&lt;br /&gt;စစ္ေဆးေမးျမန္းျခင္းခံခဲ့ရလွ်င္၊ အဆိုပါ အလုပ္သမားထြက္ဆိုသည့္အရာမ်ားကို&lt;br /&gt;သက္ေသအျဖစ္ ယူဆႏုိင္သည္။ အကယ္၍ ထိုအလုပ္သမား အား ရဲက ရက္ေပါင္း (၁၄) ရက္ထက္&lt;br /&gt;ေက်ာ္ၿပီး ခ်ဳပ္ထားလိုပါက၊ သူတို႔သည္ တရား႐ံုး (ေအာက္႐ံုး႐ွိ) တရားသူႀကီးထံမွ&lt;br /&gt;ခြင့္ျပဳခ်က္ ရယူရပါမည္။ ရဲစခန္းတြင္ ထိမ္းသိမ္းခံေနရစဥ္အတြင္း&lt;br /&gt;ထိုအလုပ္သမားအတြက္ ျဖစ္ႏုိင္ေျခသံုးခုမွာ (ေငြေၾကးႏွင့္ေျဖရွင္း၍ရလွ်င္) ရဲက&lt;br /&gt;လႊတ္ေပးမည္၊ ဒုတိယတစ္ခုမွာ (ေငြေၾကးႏွင့္ ေျဖ႐ွင္း၍ မရလွ်င္) တရား႐ံုးတင္၍&lt;br /&gt;စစ္ေဆးမည္။ ေနာက္ဆံုးတစ္ခုမွာ လ၀က ထိန္းသိမ္းေရးစခန္း (immigration camp)&lt;br /&gt;ထဲသို႔ ပို႔မည္။&lt;br /&gt;အကယ္၍ တရားမ၀င္အလုပ္သမား တစ္ဦးအား ႐ံုးတင္စစ္ေဆးခဲ့ေသာ္……..&lt;br /&gt;တရား႐ံုး (ေအာက္႐ံုး၌) UNHCR (သို႔) လူမႈေရးအဖြဲ႔အစည္းတစ္ခုခုသို႔&lt;br /&gt;အေၾကာင္းၾကားရမည္။ (မွတ္ခ်က္။ ။ ျမန္မာသံ႐ံုးမပါ။) UNHCR ႏွင့္ အဖမ္းဆီးခံရသူ၏&lt;br /&gt;အသိမိတ္ေဆြအသိုင္းအ၀ိုင္းကို ဆက္သြယ္၍ မရခဲ့လွ်င္ ေအာက္တရားသူႀကီး႐ံုးအား UNHCR&lt;br /&gt;႐ံုးသို႔ ဆက္သြယ္ဖို႔ရန္ ခြင့္ေတာင္းရမည္။ မိမိအား ကူညီေပးမည့္&lt;br /&gt;ေရွ႕ေနတစ္ဦးဦးကို ဥပေဒအက်ိဳးေတာ္ေဆာင္ ႒ာနတြင္ အကူအညီေတာင္းခံမည္။ မေလးဘာသာ&lt;br /&gt;စကားကို နားမလည္လွ်င္ စကားျပန္ တစ္ေယာက္ကို အကူအညီေတာင္းခံမည္။ မိမိသည္&lt;br /&gt;မိသားစုကို ၾကည့္႐ႈသူျဖစ္ေၾကာင္း၊ ေငြေၾကးအခက္အခဲ ႏွင့္&lt;br /&gt;က်န္းမာေရးအေျခအေနမ်ားကို တရားသူႀကီးထံေျပာျပရမည္။ မိမိ၏ ရပိုင္ခြင့္ႏွင့္&lt;br /&gt;အခြင့္အေရး ကို ကာကြယ္ရန္ တရားသူႀကီးတြင္ တာ၀န္႐ွိသည္ဆိုသည္ကို သိထားရမည္။&lt;br /&gt;အကယ္၍ တရား႐ံုးက မိမိသည္ လူ၀င္မႈႀကီးႀကပ္ေရး ဥပေဒကို ခ်ိဳးေဖာက္ေၾကာင္း&lt;br /&gt;စြပ္စြဲခံရလွ်င္ (မည္သည့္အေျခအေနျဖစ္ေနပါေစ) မွားပါသည္ ဟု (ထိုကဲ့သို႔&lt;br /&gt;အဓိပၸါယ္သက္ေရာက္ေစသည့္ စကားျဖင့္) ၀န္မခံသင့္ပါ။ တရား႐ံုးတြင္&lt;br /&gt;စြဲခ်က္တင္ျခင္းခံရသည့္ အမႈနံပါတ္ႏွင့္ ျဖစ္ႏုိင္ပါက စြဲခ်က္မိတၱဴကို&lt;br /&gt;ေတာင္းယူရမည္။ ေနာက္ဆံုး စီရင္ခ်က္ ခ်မွတ္လွ်င္ ေထာင္ဒဏ္ (သို႔) ေငြဒဏ္ (သို႔)&lt;br /&gt;ႀကိမ္ဒဏ္ တစ္ခုခု ျဖစ္ႏုိင္သည္။ စီရင္ခ်က္ခ် မွတ္လွ်င္ စီရင္ခ်က္ကို&lt;br /&gt;အသနားခံရမည္။ ႀကိမ္ဒဏ္မေပးရန္ေတာင္းဆိုရမည္။&lt;br /&gt;အထက္ပါ ေဖာ္ျပခ်က္မွာ မေလးရွားႏုိင္ငံတြင္ အဖမ္းအဆီးခံရသည့္ တရားမ၀င္&lt;br /&gt;အလုပ္သမားတစ္ေယာက္ သိထားရမည့္အခ်က္မ်ား ျဖစ္ပါသည္။ ထို႔ေနာက္ စီရင္ခ်က္သည္&lt;br /&gt;ေထာင္ဒဏ္ျဖစ္သည္ ဆိုပါစို႔။ ထိုအလုပ္သမားသည္ ေထာင္ထဲတြင္ တစ္လ မွ ေလးလ ေလာက္အထိ&lt;br /&gt;ဖမ္းဆီးထိန္းသိမ္းခံရမည္။ ထိုအေတာအတြင္း ထို အလုပ္သမားအား ေထာင္အာဏာပိုင္မ်ားက&lt;br /&gt;ထိုင္းနယ္စပ္တြင္ သြားေရာက္စြန္႔ပစ္ခံရန္ လက္ခံႏိုင္၊ လက္မခံႏုိင္ကို ေမးမည္။&lt;br /&gt;ထိုအခါ ေထာင္တြင္းတြင္ အစာေရစာ ၀၀ လင္လင္ မစားရ၍ ေသာ္လည္းေကာင္း၊ ေထာင္ထဲရွိ&lt;br /&gt;အျခား ႏုိင္ငံသားမ်ား (အင္ဒိုနီး႐ွား ႏွင့္ ဘဂၤလား ကုလားမ်ား) ၏ အႏုိင္က်င့္&lt;br /&gt;ထိုးႀကိတ္ျခင္းကို မခံႏုိင္ၾက၍ ေသာ္လည္းေကာင္း၊ စြန္႔ပစ္မည့္ အစီအစဥ္ကို&lt;br /&gt;လက္ခံၾက သည့္သူမ်ားသည္ ေရာင္းစားျခင္းကို ခံၾကရသည္။ တစ္နည္းအားျဖင့္ ဆိုေသာ္&lt;br /&gt;လူကုန္ကူးျခင္းကို ခံၾကရသည္။ စြန္႔ပစ္ဖို႔ လက္မခံသူမ်ားသည္ ေထာင္ထဲတြင္ UNHCR&lt;br /&gt;မွ အရာရွိမ်ား လာေရာက္ ကယ္ထုတ္ႏုိင္မည့္ ေန႔ကို ေစာင့္ရင္း ႏွစ္ေပါင္းမ်ားစြာ&lt;br /&gt;ေထာင္ထဲ၌ပင္ ဒုကၡ ဆက္လက္ခံၾကရသည္။ ယခင္က UN မွ အရာရွိမ်ားက ေထာင္သားမ်ားကို&lt;br /&gt;လာေရာက္ၿပီး ကယ္တင္၊ ထုတ္ယူခြင့္ ရွိေသာ္လည္း၊ ယခုတြင္ UNHCR အား&lt;br /&gt;မေလးအာဏာပိုင္မ်ားက ေထာင္းတြင္းသို႔ သြားေရာက္လည္ပတ္ခြင့္ မေပးေတာ့ပါ။ မိမိတြင္&lt;br /&gt;ေထာင္၀င္စာ လာေတြ႔မည့္သူရွိလွ်င္ အနည္းဆံုး တစ္လ တစ္ခါေတာ့ အူစို&lt;br /&gt;(ဖြယ္ဖြယ္ရာရာေလး စားၾကရသည္) ၾကရသည္။&lt;br /&gt;ဗမာ ကၽြန္ သမိုင္းအစ&lt;br /&gt;၁၉၉၅/၉၆ ေလာက္ကျဖစ္သည္။ မေလးရွား ႏုိင္ငံတြင္ ဗမာအလုပ္သမားမ်ား&lt;br /&gt;ဗီဇာသက္တမ္းေက်ာ္ၿပီး စတင္ ေနထုိင္စ ကာလ ကျဖစ္သည္။ မေလးအစိုးရက&lt;br /&gt;ဗမာႏုိင္ငံသားေတြ မေလးရွားႏုိင္ငံတြင္ တရားမ၀င္ ေနထိုင္သည့္ ကိစၥႏွင့္ ပက္သက္၍&lt;br /&gt;ဗမာအစိုးရကို ေဆြးေႏြးရာ၊ ဗမာအစိုးရက မေလးရွားႏုိင္ငံတြင္ တရားမ၀င္&lt;br /&gt;အလုပ္လုပ္ေနေသာ ဗမာမ်ားသည္ ဗမာျပည္တြင္းမွ ထြက္ေျပးတိမ္းေရွာင္ေနေသာ&lt;br /&gt;ျပည္ေျပးမ်ားသာျဖစ္ ေၾကာင္း၊ ထို႔ေၾကာင့္ ဗမာ အစိုးရတြင္ တာ၀န္မရွိေၾကာင္း&lt;br /&gt;ျငင္းလိုက္သည့္အတြက္၊ ထိုအခ်ိန္ကစၿပီး မေလးရဲေတြက ဗမာေတြကို ဖမ္းမိသည့္အခါ&lt;br /&gt;ထိုင္း-မေလးရွား နယ္စပ္တြင္ သြားလႊင့္ပစ္ပါေတာ့သည္။ ၉၉/၂၀၀၀ ေလာက္က စၿပီး၊&lt;br /&gt;မေလးရဲေတြက ဖမ္းမိတဲ့ ဗမာေတြကို ထိုင္းရဲလက္ထဲကို အပ္ပါသည္။ ထိုင္းရဲေတြက&lt;br /&gt;တစ္ဆင့္ ထို ဗမာမ်ားကို ရေနာင္း ဘက္တြင္ သြားလႊင့္ပစ္ပါသည္။ တရားမ၀င္&lt;br /&gt;ဗမာအလုပ္သမား စြန္႔ပစ္ေရးကိစၥႏွင့္ ပက္သက္ၿပီး မေလးအာဏာပုိင္မ်ား ႏွင့္&lt;br /&gt;ထိုင္းအာဏာပိုင္တို႔အၾကား သေဘာထား တင္းမာမႈေတြ ျဖစ္ခဲ့ၿပီးတဲ့ ေနာက္ပိုင္း&lt;br /&gt;မေလးရဲေတြက ဗမာေတြကို ထုိင္းနယ္စပ္ကို သြားပစ္ပါသည္။ အဲဒီ ေနာက္ပုိင္း ၂၀၀၇&lt;br /&gt;ခုႏွစ္ ႏွစ္ဦးပိုင္းက စၿပီး မေလးရဲေတြက ဗမာေတြကို ထိုင္းနယ္စပ္ရွိ&lt;br /&gt;ပြဲစားေတြလက္ထဲကို ေရာင္းပါေတာ့သည္။ ထို အခ်ိန္မွ စၿပီး၊ ထိုင္း ႏွင့္ မေလး&lt;br /&gt;နယ္စပ္တို႔တြင္ လူကုန္ကူးမႈသည္ တစ္စတစ္ခု ႀကီးထြားလာကာ ဗမာကၽြန္ေရာင္း၀ယ္ေရး&lt;br /&gt;စနစ္သည္လည္း အသက္၀င္လာခဲ့သည္။&lt;br /&gt;မိမိအား ထိုင္း - မေလးရွား နယ္စပ္တြင္ စြန္႔ပစ္ရန္ သေဘာတူၾကသည့္သူမ်ားကို&lt;br /&gt;မေလးရဲက ထိုင္း နယ္စပ္တြင္ရွိေသာ ထိုင္း ပြဲစားမ်ားထံ မေလးရင္းဂစ္ ၃၀၀ ႏွင့္&lt;br /&gt;ေရာင္းစားသည္။ ထို ထိုင္းပြဲစားမ်ား လက္ေအာက္တြင္ ဗမာ အပါအ၀င္၊ တိုင္းရင္းသား&lt;br /&gt;ပြဲစားမ်ားက ေ၀စား၊ မွ်စား စနစ္ျဖင့္ လူပြဲစားအလုပ္ကို လုပ္ၾကသည္။&lt;br /&gt;ထိုပြဲစားမ်ား လက္ထဲသို႔ေရာက္သြားပါက ေရြးခ်ယ္ရန္ လမ္းႏွစ္လမ္းထဲမွ တစ္လမ္းကို&lt;br /&gt;ေရြးႏုိင္သည္။ ပထမ တစ္ခုမွာ ဗမာျပည္ကို ျပန္မလား၊ သို႔မဟုတ္၊ ကြာလာလမ္ပူသို႔&lt;br /&gt;ျပန္တက္မလား။ ဗမာျပည္သို႔ ျပန္မည္ဆိုလွ်င္ ပြဲစားလက္ထဲမွ မိမိအား ျပန္၀ယ္ရန္&lt;br /&gt;ဗမာျပည္ရွိ မိမိ၏ မိသားစု (သို႔မဟုတ္) ေဆြမ်ိဳးမ်ားအား ပြဲစားက&lt;br /&gt;အေၾကာင္းၾကားေပးမည္။ ကြာလာလမ္ပူသို႔ ျပန္တက္မည္ဆိုလွ်င္ မိမိအား ပြဲစားလက္ထဲမွ&lt;br /&gt;ထိုင္းဘတ္ ၂၂၀၀၀ ႏွင့္ ၀ယ္ရန္ မေလးရွိ မိမိ၏ မိတ္ေဆြ တစ္ဦးဦးအား ပြဲစားက&lt;br /&gt;ဆက္သြယ္ေပးမည္။ ပိုက္ဆံလႊဲရန္ ၄င္း၏ ဘဏ္စာရင္း နံပါတ္အားေပးလုိက္မည္။ ၂၂၀၀၀&lt;br /&gt;ရပါက ပြဲစားက မိမိအား အျခားပြဲစား တစ္ဦးဦးလက္သို႔ အပ္ကာ ကြာလာလမ္ပူ&lt;br /&gt;အထိအေရာက္ပို႔ေပးမည္။ ယခင္က ကြာလာလမ္ပူသို႔ ျပန္တက္လွ်င္ ထုိင္းဘတ္ ၁၅၀၀၀&lt;br /&gt;ေပးရေသာ္လည္း၊ ယခုအခါ ဘတ္ ၂၂၀၀၀ အထိ ေပးၾကရေၾကာင္း၊ ေရာင္းစားခံခဲ့ၾကရေသာ&lt;br /&gt;ဗမာအလုပ္သမားမ်ား ထံမွ သိရသည္။ ထို လမ္းေၾကာင္း ႏွစ္ခု ထဲမွ တစ္ခုခုအား&lt;br /&gt;ေရြးခ်ယ္ရန္ ပြဲစားက ရက္အနည္းငယ္ အခ်ိန္ေပးမည္။ သို႔ေသာ္ မိမိအား ၄င္းလက္ထဲတြင္&lt;br /&gt;ၾကာၾကာထားမည္မဟုတ္။ ရက္ အကန္႔အသက္ျဖင့္သာ။ ထိုရက္ေက်ာ္သြားပါက ထိုင္း&lt;br /&gt;ႏုိင္ငံတြင္းရွိ ရာဘာၿခံတစ္ခုခု သို႔ ဗမာတစ္ေယာက္ ကို ကၽြန္အျဖစ္ ထိုင္းဘတ္&lt;br /&gt;၄၀၀၀၀ ျဖင့္ ေရာင္းစားမည္။&lt;br /&gt;ကြာလာလမ္ပူသို႔ ျပန္တက္မည့္သူမ်ားသည္ ေထာင္တြင္း၌ရွိေနစဥ္ကတည္းက မိမိအား&lt;br /&gt;စြန္႔ပစ္ရန္ သေဘာတူညီၿပီးေသာ္၊ မိမိမိတ္ေဆြမွ ေနာက္တစ္ႀကိမ္ေထာင္၀င္စာ&lt;br /&gt;လာေတြ႔ပါက မိမိအေနျဖင့္ မည္သည့္ေန႔၊ မည္သည့္ရက္တြင္ မေလးနယ္စပ္သို႔စြန္႔ပစ္&lt;br /&gt;(ေရာင္းစား) ခံရေတာ့မည္ ျဖစ္ေၾကာင္း၊ ထို႔ေၾကာင့္ ပြဲစားလက္ထဲမွ မိမိအား&lt;br /&gt;ျပန္၀ယ္ေပးပါရန္၊ မိမိမိတ္ေဆြတြင္ ေငြေၾကးအလံုအေလာက္မရွိပါက စုေပါင္း စပ္ေပါင္း&lt;br /&gt;ေခ်းငွားၿပီး မျဖစ္ျဖစ္သည့္နည္းႏွင့္ ၀ယ္ေပးပါရန္ ေျပာရေတာ့သည္။ ထိုအခါ&lt;br /&gt;သူ႔အလွည့္၊ ကိုယ့္အလွည့္ ဆိုတာ ရွိသည့္အတြက္ ေၾကာင့္ အလုပ္လုပ္ေနေသာ&lt;br /&gt;(အဖမ္းဆီးမခံရေသးေသာ၊ မိမိတို႔လည္း တရားမ၀င္ အလုပ္လုပ္ေနၾကရေသာ) အလုပ္သမားမ်ားက&lt;br /&gt;စာနာေထာက္ထားစြာ ၀ိုင္း၀န္းကူညီၾကသည္။ သို႔ေသာ္ အခ်ိဳ႕က ကူညီခ်င္ေသာ္လည္း&lt;br /&gt;အလုပ္အကိုင္က အဆင္မေျပ (ယခု အခ်ိန္အခါမ်ိဳးသည္ အဆိုးဆံုးအေျခအေနျဖစ္ပါသည္)။&lt;br /&gt;ထိုအခါမ်ိဳးတြင္ ေရာ္ဘာၿခံသို႔ ဘတ္ေလးေသာင္း ျဖင့္ ေရာင္းစားခံၾကရသည္။&lt;br /&gt;ရာဘာၿခံသို႔ေရာက္ေသာ္ ထိုင္းသူေ႒းက မ်က္ႏွာသာမေပး။ ရာဘာၿခံမွ&lt;br /&gt;ထိုင္းအလုပ္သမားမ်ားက မေက်နပ္။ အဘယ္ေၾကာင့္ဆိုေသာ္ (ေရာင္းစားျခင္းမခံရေသာ)&lt;br /&gt;သာမန္ အလုပ္သမားတစ္ေယာက္ ရာဘာၿခံတြင္ အလုပ္ရပါက ထိုအေနရာတြင္ပင္ အလုပ္အကိုင္&lt;br /&gt;အေျခတက်ျဖင့္ အခ်ိန္ၾကာျမင့္စြာ လုပ္ကိုင္ႏုိင္မည္ျဖစ္ေသာေၾကာင့္ပင္။&lt;br /&gt;၀င္ေငြလည္းမွန္သည္။ ထိုအခါ အျခားသူမ်ားလည္း အလုပ္လာေလွ်ာက္ခ်င္ၾကသည္။ သို႔ေသာ္&lt;br /&gt;ရာဘာၿခံတစ္ၿခံမွာ ရာဘာျခစ္သည့္ အလုပ္ရရန္မွာ မလြယ္ကူပါ။ အလုပ္ရလွ်င္လည္း ႏွစ္&lt;br /&gt;ႏွင့္ခ်ီၿပီး စားေပဦးေတာ့။ ထိုအခါ ထိုင္းႏုိင္ငံတြင္ ရာဘာၿခံမ်ား၌&lt;br /&gt;ထိုင္းအလုပ္သမားမ်ားအၾကား၊ ဗမာ အလုပ္သမားမ်ားအၾကား၊ ထိုင္း ႏွင့္&lt;br /&gt;ဗမာအလုပ္သမားမ်ားအၾကား ၿခံလုေသာ ျပႆနာ ႀကီးထြားလာသည္။ မိမိရာဘာ ျခစ္သည့္&lt;br /&gt;ၿခံအတြင္း ရာဘာေစးခံသည့္ ခြက္ထဲ၌ ေသနတ္က်ည္တစ္ေတာင့္ လာထည့္ထားသည္ကို ေတြ႔ပါက&lt;br /&gt;ေျပးေပေတာ့။ သို႔မဟုတ္ပါက မၾကာမီ အသတ္ခံရမည္။ ရာဘာၿခံ အလုပ္သမားမ်ားသည္&lt;br /&gt;ရာဘာျခစ္ရန္ မနက္ ၂ နာရီ၊ ၃ နာရီ ထၿပီး ျခစ္ၾကရသည္။ ရာဘာေစး က&lt;br /&gt;ေအးသည့္အခ်ိန္တြင္ ထြက္သည့္အတြက္ေၾကာင့္ျဖစ္သည္။ မနက္ မိုးလင္းလွ်င္ ရာဘာေစးက&lt;br /&gt;သိပ္မထြက္ေတာ့။&lt;br /&gt;မနက္ေစာေစာစီးစီး အလင္းေရာင္က မလာေသး။ မိမိတြင္ပါလာေသာ မွိန္ဖ်ဖ်&lt;br /&gt;မီးအိမ္ကေလးျဖင့္ တစ္ေယာက္တစ္ေနရာတြင္ ေနရာခြဲၿပီး ရာဘာျခစ္ၾကရသည္။&lt;br /&gt;တစ္ေယာက္မ်က္ႏွာ တစ္ေယာက္ သဲသဲကြဲကြဲ မျမင္ရ။ ထိုအခ်ိန္မ်ိဳးတြင္ ရာဘာၿခံတြင္း&lt;br /&gt;လူသတ္မႈ အျဖစ္မ်ားသည္။ မနက္မိုးလင္းေသာ္ မိမိအေဖာ္ ပါမလာ၍ ဟိုရွာ၊ သည္ရွာ၊&lt;br /&gt;ရွာေတာ့မွ အေလာင္းကို ေခ်ာင္းစပ္၊ ေျမာင္းစပ္တြင္ သြားပစ္ထားသည္ကို ေတြ႔ရသည္။&lt;br /&gt;ၿပီးခဲ့သည့္ အေခါက္က က်ေနာ္ ထုိင္းႏုိင္ငံေတာင္ပိုင္း၊ နာခြန္ဆီ ထမရတ္ခရိုင္၊&lt;br /&gt;နာဘြန္ၿမိဳ႕က ဗမာအလုပ္သမားမ်ား ေနထုိင္ရာ ရာဘာေတာ သို႔ အလည္သြားခဲ့စဥ္က၊ က်ေနာ္&lt;br /&gt;ထိုေနရာသို႔ မေရာက္မီ တစ္ပတ္အလိုတြင္ အလားတူ လူသတ္မႈတစ္ခု&lt;br /&gt;ျဖစ္ခဲ့သည္ကိုက်ေနာ္ႏွင့္ အတူေနခဲ့သူ ရာဘာၿခံအလုပ္သမားတစ္ဦးကေျပာျပ၍&lt;br /&gt;သိခဲ့ရသည္။&lt;br /&gt;ထိုအခါ အထက္တြင္ေရးခဲ့သလိုမ်ိဳး ေရာင္းစားခံထားရေသာ ဗမာ အလုပ္သမားတစ္ေယာက္&lt;br /&gt;(ဗမာကၽြန္တစ္ေယာက္)က မိမိအလုပ္လုပ္ေန ေသာ ရာဘာၿခံအတြင္း ရာဘာေစးခြက္ထဲ၌&lt;br /&gt;က်ည္ဆန္တစ္ေတာင့္ ကိုေတြ႕၍ ထြက္မေျပးခဲ့ေသာ္၊ အသက္အႏၱရာယ္ အတြက္ စိုးရိမ္ရသည္။&lt;br /&gt;ထြက္ေျပးခဲ့ေသာ္ ေငြ၀ယ္ကၽြန္ျဖစ္သည့္အတြက္ သူေ႒းက ရန္ရွာမည္။ ေရြးစရာ လမ္းမရွိ၊&lt;br /&gt;ေျပးစရာ ေျမမရွိ။ ေခတ္သစ္ ကၽြန္ပိုင္႐ွင္စနစ္ မွ ဗမာကၽြန္မ်ား၏ ဘ၀က&lt;br /&gt;ဆိုး၀ါးလွသည္။&lt;br /&gt;ကၽြန္ ခ်င္းတူေသာ္လည္း တန္ဖိုးခ်င္းမတူ&lt;br /&gt;ေအာက္မွာ ေဖာ္ျပထားတဲ့ သတင္းစာ အပိုင္းအစေလး ကို ဖတ္ၾကည့္ေစခ်င္ပါသည္။ က်ေနာ္&lt;br /&gt;မေလး မွာ ရွိစဥ္တုန္းက ၂၀၀၇ ခုႏွစ္ ေမလ ၁၁ ရက္ေန႔ထုတ္ New Straits Times&lt;br /&gt;သတင္းစာထဲမွာ ေဖာ္ျပထားတဲ့ သတင္းေလးတစ္ပုဒ္ပါ။ တစ္ေန႔ ဒီေဆာင္းပါးကို&lt;br /&gt;ေရးမယ္လုိ႔ စိတ္ကူးထားသည့္အတြက္ အဲဒီ သတင္းေလးကို ျဖတ္ၿပီး သိမ္းထားခဲ့တာပါ။&lt;br /&gt;ေအာက္မွာ သတင္းကို ဘာသာျပန္ေပးထားပါတယ္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ဖိလစ္ပိုင္ သမၼတ ဂေလာ္ရီယာ အာ႐ိုယို ရဲ႕ သူသားခ်င္း စာနာမႈ ျပယုဂ္&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;ေဆာ္ဒီ အာေရဗီးယား ႏုိင္ငံကေန ေသဒဏ္ေပးထားခံရျခင္းမွ လြတ္ေျမာက္လာသူ ဖိလစ္ပိုင္&lt;br /&gt;အိမ္ေဖာ္ ဆာရာ ဒီမတ္ထရာ (ပံု - ညာ) ကို ဖိလစ္ပိုင္ သမၼတ ဂေလာ္ရီယာ အာ႐ိုယိုက&lt;br /&gt;မေန႔က (၁၀.၅.၂၀၀၇) မနီလာ႐ွိ မာလကန္နန္ သမၼတနန္းေတာ္မွာ ေဆာ္ဒီ အစိုးရထံမွ&lt;br /&gt;လႊဲေျပာင္း လက္ခံယူလိုက္ပါတယ္။ ေဆာ္ရီအာေရဗီးယား ႏုိင္ငံတြင္ အိမ္ေဖာ္အျဖစ္&lt;br /&gt;အလုပ္လုပ္ေနသူ ဆာရာဟာ ၁၉၉၂ ခုႏွစ္က သူမရဲ႕ အလုပ္ရွင္ သူေ႒းအမ်ိဳးသမီးကို&lt;br /&gt;တုတ္နဲ႔ ႐ိုက္သတ္ခဲ့တဲ့အတြက္ ေသဒဏ္ေပးထားျခင္းခံရၿပီး၊ ေထာင္ထဲမွာလည္း ၁၅&lt;br /&gt;ႏွစ္ၾကာ ခ်ဳပ္ေႏွာင္ထားျခင္းခံရပါတယ္။ အခင္းျဖစ္ပြားတဲ့အခ်ိန္မွာ သူမ&lt;br /&gt;(ဒီမတ္ထရာ) မွာ ေလးႏွစ္အရြယ္ သမီးေလး႐ွိပါတယ္။ ေဆာ္ဒီ အာေရဗီးယား ႏုိင္ငံရဲ႕&lt;br /&gt;ဥပေဒအရ ကေလးျဖစ္သူ အသက္၁၈ ႏွစ္ မျပည့္ခင္မွာ မိခင္ျဖစ္သူကို ေသဒဏ္ေပးခြင့္&lt;br /&gt;မရွိေသးပါဘူး။ အာ႐ိုယိုဟာ ေဆာ္ဒီ ဘုရင္ အဗၺဒူလာ နဲ႔ ၿပီးခဲ့တဲ့ႏွစ္ (၂၀၀၆)&lt;br /&gt;ေမလမွာ ေတြ႔ဆံုၿပီး၊ ေဆာ္ဒီအာေရဗီးယားႏိုင္ငံမွာ႐ွိတဲ့&lt;br /&gt;ဖိလစ္ပိုင္ႏုိင္ငံသားေတြရဲ႕အေရးကို ေဆြးေႏြးခဲ့ပါတယ္။ ထိုေဆြးေႏြးမႈဟာ&lt;br /&gt;ေသဒဏ္ခ်ထားျခင္းခံရသူ ဒီမတ္ထရာ အတြက္ လြတ္ေျမာက္ဖို႔ အခြင့္အေရးတစ္ခုတစ္ခု&lt;br /&gt;ျဖစ္ခဲ့ပါတယ္။&lt;br /&gt;အသတ္ခံရသူ သူေ႒းမ မိသားစုက ဖိလစ္ပိုင္အစိုးရအား တရားခံ ဒီမတ္ထရာ ရဲ႕ ျပစ္ဒဏ္ကို&lt;br /&gt;႐ုပ္သိမ္းေပးဖို႔ဆိုရင္ ဖိလစ္ပုိင္ေငြ ပီဆို ၄၈ သန္း (မေလးေငြ ရင္းဂစ္ ၃.၄&lt;br /&gt;သန္း) ေပးရမယ္လို႔ ေတာင္းဆိုခဲ့ပါတယ္။ ဖိလစ္ပိုင္အစိုးရနဲ႔&lt;br /&gt;ေငြေၾကးလွဴဒါန္းမည့္သူအခ်ိဳ႕က ထိုအခ်က္ကို သေဘာတူညီၿပီး လူ႔အသက္တစ္ေခ်ာင္း&lt;br /&gt;ကယ္တင္ေရးလွဴဒါန္းေငြတစ္ရပ္အေနနဲ႔ တရားလို မိသားစုကို ဖိလစ္ပုိင္ေငြ ပီဆို ၄၈&lt;br /&gt;သန္းကို ေပးလုိက္ပါတယ္။ ထို လွဴဒါန္းေငြ ၄၈ သန္းထဲက ပီဆို ၈ သန္းကို&lt;br /&gt;ႏုိင္ငံရပ္ျခားမွာ အလုပ္လုပ္ေနၾကတဲ့ ဖိလစ္ပိုင္လူမ်ိဳးေတြက စုေပါင္းလွဴဒါန္း&lt;br /&gt;တာျဖစ္ၿပီး၊ ပီဆို တစ္သန္းကို အေ႐ွ႕အလယ္ပိုင္း ႏုိင္ငံေတြက&lt;br /&gt;လွဴဒါန္းတာျဖစ္ပါတယ္။ သမၼတာ အာ႐ိုယို ရဲ႕ ေဆာ္ဒီ ခရီးစဥ္ အၿပီးမွာ၊ ေဆာ္ဒီ&lt;br /&gt;အာေရဗီးယား ႏုိင္ငံက ဖိလစ္ပိုင္အလုပ္သမား တစ္ေထာင္ကို သူတို႔ရဲ႕အလုပ္႐ွင္ေတြက&lt;br /&gt;အႀကမ္းဖက္မႈ နဲ႔ လိင္ပိုင္းဆိုင္ရာ ျပႆနာ ေတြေၾကာင့္ ဖိလစ္ပုိင္ ႏုိင္ငံကို&lt;br /&gt;ျပန္ပို႔ၿပီးျဖစ္တယ္လို႔ ဖိလစ္ပိုင္ အလုပ္သမား၀န္ႀကီးဌာန က အတြင္းေရးမွဴးျဖစ္သူ&lt;br /&gt;အာတူ႐ို ဘရီယြန္ က မၾကာေသးမီက ေျပာျပခဲ့ပါတယ္။&lt;br /&gt;အထက္ေဖာ္ျပပါ သတင္းကို ဖတ္ၾကည့္လွ်င္ တုိင္းျပည္အုပ္ခ်ဳပ္သူရဲ႕ မိမိ&lt;br /&gt;လူမ်ိဳးအေပၚ (အိမ္ေဖာ္ပင္ ျဖစ္လင့္ကစား) လူလူခ်င္း တန္ဖိုးထားတယ္ ဆိုတာ&lt;br /&gt;ေပၚလြင္ေနပါတယ္။ ေနာက္ၿပီး ဖိလစ္ပိုင္လူမ်ိဳးေတြရဲ႕ မ်ိဳးခ်စ္စိတ္ဓာတ္ကိုလည္း&lt;br /&gt;ေတြ႔ရမွာပါ။ ဒီမတ္ထရာ ဆိုသူ အိမ္ေဖာ္ရဲ႕ တန္ဖိုး နဲ႔ ထိုင္း - မေလးနယ္စပ္မွာ&lt;br /&gt;ေရာင္းစားခံေနရတဲ့ ဗမာကၽြန္ေတြရဲ႕ တန္ဖိုးဟာ ဘယ္ေလာက္ကြာျခားသလဲဆိုတာ&lt;br /&gt;အေျခအေနႏွစ္ရပ္နဲ႔ ႏႈိင္းယွဥ္ျပခဲ့ပါၿပီ။&lt;br /&gt;ကၽြန္ ဆိုရာ၌ စိတ္ပိုင္းဆုိင္ရာ ကၽြန္ ႏွင့္ အေျခအေနအရ ကၽြန္ဟူ၍ ႏွစ္မ်ိဳး&lt;br /&gt;ႏွစ္စား ခြဲၿပီးေျပာခ်င္ပါသည္။ အထက္ေဖာ္ျပပါ ကၽြန္အမ်ိဳးအစားမွာ မိမိ ၏&lt;br /&gt;စား၀တ္ေနေရးအေျခအေနအရ သူမ်ားထံတြင္ ကၽြန္ခံၿပီး အလုပ္လုပ္ေနရေသာ သူမ်ားသာ&lt;br /&gt;ျဖစ္သည္။ စိတ္ပိုင္းဆိုင္ရာ ကၽြန္ဆိုသည္မွာ မိမိလူမ်ိဳးအခ်င္းခ်င္း ဖိႏွိပ္၊&lt;br /&gt;ညွဥ္းဆဲသူ။ လြတ္ေျမာက္ႏုိင္သည့္ လမ္းေၾကာင္း ကို မ႐ွာေဖြခ်င္သူ။ မ႐ွာေဖြသူ။&lt;br /&gt;တစ္ေနရာထဲတြင္ မွီခိုကာ လြတ္ေျမာက္ေရးလမ္းကို မ႐ွာေဖြသူသည္လည္း&lt;br /&gt;စိတ္ဓာတ္ေရးရာအားျဖင့္ ကၽြန္စိတ္ဓာတ္ဟု ဆိုခ်င္ပါသည္။ ႐ွင္း႐ွင္း ဆိုရေသာ္&lt;br /&gt;လြတ္လမ္းမ႐ွာဘဲ မွီခိုခ်င္သည့္ စိတ္ဓာတ္သည္ ကၽြန္စိတ္ဓာတ္သာလွ်င္ျဖစ္သည္။ ဗမာ&lt;br /&gt;ကၽြႏ္ရွိေနသ၍၊ ကုိယ္သည္ ဗမာတစ္ေယာက္ (ဗမာႏုိင္ငံဖြား) တစ္ေယာက္ ျဖစ္ေနသ၍&lt;br /&gt;ကိုယ္လည္းဘဲ ကၽြန္မ်ိဳး၊ ကၽြန္ႏြယ္၀င္ျဖစ္ေနမည္။ ထို႔ေၾကာင့္&lt;br /&gt;မိမိလူမ်ိဳးအခ်င္းခ်င္း စာနာေထာက္ထား၍၊ အားလံုး၀ိုင္း၀န္း၍ ဗမာကၽြန္စနစ္&lt;br /&gt;ပေပ်ာက္သြားေအာင္ ၀ိုင္း၀န္းႀကိဳးပမ္းၾကမွသာ ဗမာကၽြန္ ဟူေသာ&lt;br /&gt;စကားလည္းပေပ်ာက္သြားမည္ျဖစ္ေၾကာင္း ေရးသား လုိက္ရပါသည္။&lt;br /&gt;ေက်ာ္သိခၤ&lt;br /&gt;တစ္လက္စ တည္း ကဗ်ာ ဆရာ ေကာင္းကင္ကို ရဲ႕ ကၽြန္ ကဗ်ာေလးကုိလည္း&lt;br /&gt;ဖတ္သြားေစခ်င္ပါသည္။ ရင္ကို ကိုင္လႈပ္ေသာ ကဗ်ာေတြထဲက တစ္ပုဒ္ပါ။&lt;br /&gt;ကၽြန္&lt;br /&gt;ေရွးေရွးတုန္းကေတာ့&lt;br /&gt;နယ္ခ်ဲ ့ေတြက ကၽြန္ျပဳဖို ့ကၽြန္ေတာ္တို ့ဆီကိုလာတယ္။&lt;br /&gt;ဒီဘက္ေခတ္မွာေတာ့&lt;br /&gt;ကၽြန္ခံဖို ့ကၽြန္ေတာ္တို ့ကိုယ္တိုင္ ခရီးထြက္ရတယ္။&lt;br /&gt;လူျဖစ္ေပမယ့္ ေရြးခ်ယ္ခြင့္က မရွိခဲ့ဘူး အေမရယ္။&lt;br /&gt;ကၽြန္ေတာ့္ အျဖစ္က&lt;br /&gt;အိပ္မက္ထဲက ကမၻာကို&lt;br /&gt;ကၽြန္ရြာမွာမွ သြားရွာမိတဲ့ အျဖစ္။&lt;br /&gt;ေသရင္ ေျမၾကီးဆိုတာကေတာ့ မွန္ပါတယ္။&lt;br /&gt;ရွင္ရင္ေတာ့ မစို ့မပို ့ေငြေလးက ကၽြန္ေတာ္တို ့အတြက္ေရႊထီးေပါ့။&lt;br /&gt;တရြာေျပာင္းေပမယ့္ သူေကာင္းေတာ့ မျဖစ္ခဲ့ပါဘူး။&lt;br /&gt;ကၽြန္ပဲျဖစ္ခဲ့တယ္။&lt;br /&gt;ေၾကာက္ရင္လြဲ ရဲရင္မင္းျဖစ္သတဲ့။&lt;br /&gt;ကၽြန္ေတာ္… အေမနဲ ့ညီမေလးေတြအတြက္ ရဲခဲ့ပါတယ္။&lt;br /&gt;ကၽြန္ပဲ ျဖစ္ေနေသးတယ္ အေမ။&lt;br /&gt;ကၽြန္ေတာ့္ရဲ ့ ရဲရင့္မွဳေတြကပဲ ေနရာလြဲခဲ့လို ့လား။&lt;br /&gt;ကိုယ့္အခြင့္အေရးကို သိဖို ့ေနေနသာသာ&lt;br /&gt;တစ္ခ်ိဳ ့သူငယ္ခ်င္းေတြဆို ကိုယ့္ အသက္ဘယ္ေလာက္ရွိမွန္းေတာင္ မသိရွာဘူး။&lt;br /&gt;တခ်ိဳ ့ကေလးေတြဆို ျမန္မာ နာမည္ေတာင္ မရွိရွာဘူး။&lt;br /&gt;ေဘာ(့စ္) ဆိုသူေတြ ေပးတဲ့နာမည္ေတြ ပဲ ရွိၾကတယ္။&lt;br /&gt;အေမေျပာေတာ့ အလုပ္လုပ္ရင္ ၾကီးပါြးမယ္ဆို။&lt;br /&gt;အလုပ္လုပ္ေလ ပိုခို္င္းေလေလပဲ အေမ။&lt;br /&gt;ကၽြန္ျဖစ္ေလေလပဲ အေမရဲ ့။&lt;br /&gt;လူအခ်င္းခ်င္းဆိုတဲ့ အသိသူတို ့မွာ မရွိဘူး အေမ။&lt;br /&gt;ေသြးစုပ္ဖုိ ့ပဲ သူတို ့သိတယ္။&lt;br /&gt;အေမရယ္ကၽြန္ေတာ္လည္း အစကေတာ့&lt;br /&gt;ခ်စ္သူရဲ ့မ်က္ႏွာသုတ္ပုဝါေလာက္ ျဖစ္ဖို ့မွန္းျပီးထြက္ခဲ့တာေပါ့။&lt;br /&gt;အခု ျဖစ္လာတာက အားလံုးရဲ ့ေျခသုတ္ပုဆိုး&lt;br /&gt;မရွိေသးတဲ့ အစြယ္ေတာင္ က်ိဳးခဲ့ျပီ္။&lt;br /&gt;ခုေတာ့ကၽြန္ေတာ့္ အသည္းႏွလံုးကလည္း&lt;br /&gt;ကၽြန္အခ်င္းခ်င္ေတာင္ ျပန္မစုပ္ခ်င္တဲ့&lt;br /&gt;သရက္ေစ့ တစ္ေစ့ေပါ့။&lt;br /&gt;ကိုယ့္ကိုယ္ကို ကၽြန္လို ့သံုးလို ့မငိုလိုက္ပါနဲ ့အေမရယ္။&lt;br /&gt;သူတို ့ေဒါသေလးတစ္ခ်က္ထြက္ရံုနဲ ့&lt;br /&gt;ရာဘာခင္းထဲ ရက္ရက္စက္စက္ အသတ္ခံရႏုိင္တာဆိုေတာ့&lt;br /&gt;ကၽြန္ေတာ္တို ့အသက္တစ္ေခ်ာင္းက&lt;br /&gt;ရာဘာပင္ တစ္ပင္ေလာက္ေတာင္တန္ဖိုးမရွိဘူးအေမ။&lt;br /&gt;သူတို ့အခ်စ္ေတာ္ ေၾကာင္တစ္ေကာင္ေလာက္ေတာင္ တန္ဖိုး မရွိဘူး။&lt;br /&gt;ဒါကို ကိုယ့္ကိုယ္ကို သခင္လို ့မ်က္လံုးစံုမိွတ္ျပီး ေၾကြးေက်ာ္ေနရမွာလား။&lt;br /&gt;အနာရွိတာကို လက္ခံမွ ေဆးထည့္လုိ ့ရမွာေပါ့ အေမ။&lt;br /&gt;လူေတြ ေျပာေတာ့ျမန္မာ အခ်င္းခ်င္း ရိုင္းပင္းတယ္ဆို။&lt;br /&gt;ေကာင္းတဲ့သူေတြ လည္း အမ်ားၾကီး ရွိပါတယ္။&lt;br /&gt;တခ်ိဳ ့ကေတာ့ ေတာ္ေတာ့္ကိုဆိုးတယ္။&lt;br /&gt;ကၽြန္ေတာ္တို ့ေရႊလို ့့ျခံဳငံုေခၚေနတဲ့အထဲက တစ္ခ်ိဳ ့ကပဲ&lt;br /&gt;အခ်င္းခ်င္း ေရာင္းစားေနၾကတာ အေမ။&lt;br /&gt;တိုင္းျပည္မီးေလာင္လို ့အခ်င္းခ်င္းခ်နင္းရက္တာလား။&lt;br /&gt;ဘာပဲျဖစ္ျဖစ္ သူတို ့လူစိတ္မရွိတာ ကေတာ့ေသခ်ာပါတယ္။&lt;br /&gt;ေရႊဆိုတဲ့ စကားလံုးကအကုန္လံုးနဲ ့ေတာ့မတန္ဘူး အေမ။&lt;br /&gt;သူတို ့ကို ေရႊစာရင္းထဲက ကၽြန္ေတာ္ထုတ္တယ္။&lt;br /&gt;ဟိုတေလာက စာအုပ္ထဲမွာ ဖတ္လိုက္ရတယ္အေမ။&lt;br /&gt;လင္ကြန္းဆိုတဲ့ သူက ကၽြန္စနစ္ ပေပ်ာက္ေအာင္လုပ္ေပးခဲ့သတဲ့။&lt;br /&gt;ဘယ္မွာ ဟုတ္လို ့လဲ အေမရယ္။&lt;br /&gt;သားတို ့ကိုလာၾကည့္စမ္းပါ။&lt;br /&gt;သူလုပ္ႏိုင္ခဲ့တာ သူ ့ႏိုင္ငံကြက္ကြက္ေလးပဲ&lt;br /&gt;သူ ့ကိုေလးစားေပမယ့္ကၽြန္ေတာ္တို ့အတြက္ေတာ့ သူက&lt;br /&gt;သမိုင္းတင္ေလာက္ေအာင္ မစြမ္းေသးပါဘူးအေမရယ္။&lt;br /&gt;လူ ့အျဖစ္က ရခဲတယ္ဆို။&lt;br /&gt;ရခဲ တာပဲ ေကာင္းပါတယ္ အေမ။&lt;br /&gt;ကၽြန္ေတာ္ လူမျဖစ္ခ်င္ေတာ့ဘူး။&lt;br /&gt;ကၽြန္္္္္္ေတာ္ ငွက္ေတြကို ေငးၾကည့္မိတယ္ အေမ။&lt;br /&gt;ငွက္အခ်င္းခ်င္း အမ်ိဳးအႏြယ္မတူလို ့ရက္စက္ၾကတာမရွိဘူးအေမ။&lt;br /&gt;ငွက္ေတြမွာ ျပည္တြင္းစစ္မရွိဘူး။&lt;br /&gt;ငွက္ေတြမွာ ဘာသာေရး အဓိကရုဏ္းေတြ မရွိဘူး။&lt;br /&gt;ငွက္ေတြမွာ ကိုယ့္အသိုက္အျမံဳကို ဗိုလ္က်ျပီး အတင္းေရႊ ့ခုိင္းတာမ်ိဳး မရွိဘူး။&lt;br /&gt;ငွက္ေတြ ကံဆိုးမိုးေမွာင္က်ျပီး ေလွာင္အိမ္ထဲမွာ ေနရရင္ေတာင္&lt;br /&gt;သူတို ့သခင္က သူတို ့ကို အခ်စ္နဲ ့ေလွာင္ထားတာ။&lt;br /&gt;ကၽြန္ေတာ္တို ့ကေတာ့ အမုန္းနဲ ့ေလွာင္ထားျခင္းခံရတယ္။&lt;br /&gt;ေမတၱာ အရမ္းငတ္တယ္ အေမရယ္။&lt;br /&gt;ကမၻာ ့ေခါင္းေဆာင္ေတြကလည္း&lt;br /&gt;ကၽြန္ေတာ္တို ့ငိုသံေတြ ဘယ္ေလာက္က်ယ္က်ယ္&lt;br /&gt;အမ်ိဳးသား အက်ိဳးစီးပါြးဆိုတဲ့ စကားလံုးေအာက္မွာ&lt;br /&gt;နားမၾကားၾကဘူး ထင္ပါရဲ ့။&lt;br /&gt;လူ ့အခြင့္အေရးဆိုတဲ့ ပန္းဟာ&lt;br /&gt;ဖိႏွိပ္သူေတြရဲ ့ႏွဳတ္ခမ္းမွာ မပြင့္ဘူး အေမ။&lt;br /&gt;ကၽြန္စနစ္ဟာ&lt;br /&gt;စာရြက္ေပၚမွာေတာင္မွ&lt;br /&gt;မပေပ်ာက္ေသးပါဘူး အေမရယ္။&lt;br /&gt;(ေကာင္းကင္ကို)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7484282746136345333?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7484282746136345333'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7484282746136345333'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/06/blog-post.html' title='ဗမာ့ တန္ဖိုး'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-3648843607474078682</id><published>2009-06-15T04:03:00.000-07:00</published><updated>2009-06-15T04:06:31.911-07:00</updated><title type='text'>Guam zin lawng du myen mung tsin yam ni a lam mu hti</title><content type='html'>ျမန္မာျပည္သား တုိ႔အတြက္ ဒုတိယ ဂူအမ္ကြ်န္း လာၿပီလား&lt;br /&gt;မုိးမခ အေထာက္ေတာ္ ၀၀၄&lt;br /&gt;ဇြန္ ၁၄၊ ၂၀၀၉ Palau ကြ်န္းႏုိင္ငံ ၿမိဳ႕ေတာ္ေဟာင္း Koror တြင္ ယေန႔ ေတြ႔ရေသာ မေအးေအးသန္႔ ႏွင့္ ျမန္မာျပည္သားမ်ား။ (ဓာတ္ပုံ - AP)&lt;br /&gt;ယခင္က ပစိဖိတ္ သမုဒၵရာအတြင္းရိွ ဂူအမ္ကြ်န္းသုိ႔ အေရာက္သြားၿပီး ႏုိင္ငံေရး ခုိလႈံခြင့္ ရယူမႈမ်ား ေရပန္းစားခ့ဲသည္။ ယခုအခါ အလားတူ ကြ်န္းတခု ထပ္မံ ေပၚေပါက္လာၿပီဟု ယူဆဖြယ္ ျဖစ္ေနသည္။&lt;br /&gt;ျမန္မာျပည္သား ၁၁ ဦးသည္ ပစိဖိတ္ သမုဒၵရာအတြင္းရိွ Palau ကြ်န္းႏုိင္ငံတြင္  ေရာက္ရိွေနၿပီး ထုိမွတဆင့္ ၾသစေတးလ်ႏုိင္ငံသုိ႔ သြားေရာက္ ခုိလႈံရန္ စီစဥ္ေနသည္ဟု www.mvarietynews.com ရိွ သတင္းတပုဒ္တြင္ ဇြန္လ ၈ ရက္ေန႔က ေရးသားထားသည္။&lt;br /&gt;          ၎တုိ႔သည္ မေလးရွား၊ ဖိလစ္ပုိင္ႏုိင္ငံတုိ႔မွတဆင့္ အဆုိပါ ကြ်န္းႏုိင္ငံငယ္သုိ႔ ေရာက္သြားျခင္း ျဖစ္သည္ဟု ဆုိသည္။&lt;br /&gt;          ထုိ ၁၁ ဦးတြင္ မေအးေအးသန္႔ အမည္ရိွ အမ်ဳိးသမီး ၁ ဦး ႏွင့္ အမ်ဳိးသား ၁၀ ဦး ပါ၀င္သည္ဟု AP သတင္းတပုဒ္တြင္ ေရးသားထားသည္။&lt;br /&gt;          ထုိ ၁၁ ဦးသည္ ေဖေဖာ္၀ါရီ ၂၈ ရက္ေန႔က ကမၻာလွည့္ ခရီးသည္မ်ားအျဖစ္ ေရာက္ရိွလာေၾကာင္း၊ ေနာက္ပုိင္းတြင္ ဒုကၡသည္အျဖစ္ ေလွ်ာက္ထားခ့ဲေၾကာင္း Palau ကြ်န္းႏုိင္ငံ လူ၀င္မႈ ႀကီးၾကပ္ေရး အရာရိွတဦးက ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;          ထုိ ၁၁ ဦးကုိ အထူးေနထုိင္ခြင့္ ေပးထားေၾကာင္း၊ ၎တုိ႔ကုိ စစ္ေဆးရန္ ကုလသမဂၢ ဒုကၡသည္မ်ား ေအဂ်င္စီ (UNHCR) အရာရိွတဦး ၎တုိ႔ထံ မၾကာမီ သြားေရာက္မည္ဟု ဆုိသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;          ထုိကြ်န္းႏုိင္ငံသည္ ဖိလစ္ပုိင္ႏုိင္ငံ အနီး တည္ရိွသည္။ ၂၀၀၇ ခုႏွစ္ စာရင္းမ်ားအရ လူဦးေရ ႏွစ္ေသာင္းေက်ာ္ ေနထုိင္သည္ဟု သိရသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;          ၁၉၉၅ ခုႏွစ္ ျမန္မာျပည္သား အမ်ားအျပားသည္ ပစိဖိတ္သမုဒၵရာအတြင္းရိွ ဂူအမ္ကြ်န္းသုိ႔ သြားေရာက္ၿပီး ႏုိင္ငံေရး ခုိလႈံခြင့္ ရယူခ့ဲၾကသည္။ ဂူအမ္ကြ်န္းသည္ အေမရိကန္ ျပည္ေထာင္စု၏ အေစာင့္ေရွာက္ခံ ကြ်န္း ျဖစ္သည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;            ယခုအခါ ျမန္မာျပည္သား အမ်ားအျပားသည္ ထုိင္း၊ မေလးရွား၊ အိႏၵိယ ႏုိင္ငံမ်ားသုိ႔ သြားေရာက္ၿပီး ဒုကၡသည္ အျဖစ္ ခုိလႈံခြင့္ ေတာင္းခံလ်က္ ရိွသည္။&lt;br /&gt;ထုိကြ်န္းႏုိင္ငံငယ္သုိ႔ ေလယာဥ္ခရီးျဖင့္ သြားေရာက္ႏုိင္ၿပီး အနီးဆုံးလမ္းမွာ ဖိလစ္ပုိင္ႏုိင္ငံမွတဆင့္ သြားေရာက္ေသာလမ္း ျဖစ္သည္။ (www.visit-palau.com)&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_9pTXREYRsUI/SjUi-TODXzI/AAAAAAAADLE/n_B8lAZ5wSo/s1600/ap2.jpg"&gt;Palau ကြ်န္းႏုိင္ငံေရာက္ ျမန္မာျပည္သား ၁၁ ဦး (ဓာတ္ပုံ - AP )&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-3648843607474078682?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3648843607474078682'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3648843607474078682'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/06/guam-zin-lawng-du-myen-mung-tsin-yam-ni.html' title='Guam zin lawng du myen mung tsin yam ni a lam mu hti'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-2319302699591296516</id><published>2009-05-30T11:35:00.000-07:00</published><updated>2009-05-30T11:36:01.522-07:00</updated><title type='text'>Mizzimz news kaw hti yu ga</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Zawgyi-One; color: rgb(51, 51, 51); font-size: 13px; "&gt;&lt;table class="contentpaneopen" style="width: 729px; "&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class="contentheading" width="100%" style="line-height: normal; font-family: Zawgyi-One, Tahoma; color: rgb(30, 98, 152); font-size: 26px; font-weight: normal; padding-top: 18px; padding-right: 0px; padding-bottom: 18px; padding-left: 0px; margin-top: 15px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; "&gt;မေလး ထိန္းသိမ္းေရး စခန္းမ်ား၌ က်န္းမာေရး ေစာင့္ေရွာက္မႈ အေရးေပၚ လိုအပ္ေန&lt;/td&gt;&lt;td align="right" width="100%" class="buttonheading" style="line-height: normal; font-family: Zawgyi-One, Tahoma; padding-top: 0px; padding-right: 3px; padding-bottom: 0px; padding-left: 3px; "&gt;&lt;a href="http://www.mizzimaburmese.com/news/regional/3071-2009-05-29-11-24-41.html?tmpl=component&amp;amp;print=1&amp;amp;layout=default&amp;amp;page=" title="Print" onclick="window.open(this.href,'win2','status=no,toolbar=no,scrollbars=yes,titlebar=no,menubar=no,resizable=yes,width=640,height=480,directories=no,location=no'); return false;" rel="nofollow" style="color: rgb(30, 98, 152); text-decoration: none; "&gt;&lt;img src="http://www.mizzimaburmese.com/templates/miz_light/images/printButton.png" alt="Print" style="border-top-width: 0px; border-right-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; border-style: initial; border-color: initial; " /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align="right" width="100%" class="buttonheading" style="line-height: normal; font-family: Zawgyi-One, Tahoma; padding-top: 0px; padding-right: 3px; padding-bottom: 0px; padding-left: 3px; "&gt;&lt;a href="http://www.mizzimaburmese.com/component/mailto/?tmpl=component&amp;amp;link=aHR0cDovL3d3dy5taXp6aW1hYnVybWVzZS5jb20vbmV3cy9yZWdpb25hbC8zMDcxLTIwMDktMDUtMjktMTEtMjQtNDEuaHRtbA%3D%3D" title="E-mail" onclick="window.open(this.href,'win2','width=400,height=350,menubar=yes,resizable=yes'); return false;" style="color: rgb(30, 98, 152); text-decoration: none; "&gt;&lt;img src="http://www.mizzimaburmese.com/templates/miz_light/images/emailButton.png" alt="E-mail" style="border-top-width: 0px; border-right-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; border-style: initial; border-color: initial; " /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;table class="contentpaneopen" style="width: 729px; "&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td valign="top" style="line-height: normal; font-family: Zawgyi-One, Tahoma; "&gt;&lt;span class="small" style="font-size: 14px; padding-top: 0px; font-weight: bold; "&gt;ကိုဝုိင္း &lt;/span&gt;  &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td valign="top" class="createdate" style="line-height: normal; font-family: Zawgyi-One, Tahoma; font-size: 12px; "&gt;ေသာၾကာေန႔၊ ေမလ 29 2009 17:42 - ျမန္မာစံေတာ္ခ်ိန္&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td valign="top" style="line-height: normal; font-family: Zawgyi-One, Tahoma; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ခ်င္းမုိင္ (မဇၥ်ိမ)။     ။ မေလးရွားရွိ လူဝင္မႈၾကီးၾကပ္ေရးဌာန ထိန္းသိမ္းေရး စခန္းမ်ားတြင္ က်န္းမာေရးဆိုင္ရာ ပံုမွန္ ကာကြယ္ကုသ စစ္ေဆးမႈမ်ား ျပဳလုပ္ရန္ အေရးေပၚ လိုအပ္ေနေၾကာင္း မေလးရွားအေျခစိုက္ ေရႊ႔ေျပာင္း အလုပ္သမားမ်ားအေရး ေဆာင္ရြက္ေနသည့္ ပူးတြဲအဖြဲ႔တခုက ယေန႔ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Juru လူဝင္မႈ ၾကီးၾကပ္ေရးဌာန၏ တရားမဝင္ ဝင္ေရာက္လာသူမ်ားကို ထိန္းသိမ္းေသာ စခန္း၌ ျမန္မာႏိုင္ငံသား ၂ ဦး ေသဆံုးခဲ့မႈအေပၚ အေျခခံ၍ ပူးတြဲအဖြဲ႔ Network of Action for Migrant in Malaysia (NAMM) က ေျပာဆိုျခင္း ျဖစ္သည္။ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Human Rights Commission of Malaysia အေနနဲ႔ ျမန္မာႏိုင္ငံသား ႏွစ္ဦး ေသဆံုးရတဲ့ကိစၥနဲ႔ ပတ္သက္လို႔ တရားဝင္ စံုစမ္း စစ္ေဆးမႈေတြ လုပ္ၿပီး ခိုင္မာတဲ့ ရလဒ္ေတြ ထုတ္ျပန္ေပးရမယ္။ ၿပီးေတာ့ ထိန္းသိမ္းေရးစခန္း အားလံုးရဲ႕ သန္ရွင္းေရးနဲ႔ က်န္းမာ ေရးေစာင့္ေရွာက္မႈ ပိုၿပီး ေကာင္းမြန္လာဖို႔အတြက္ အေထာက္အကူ ျဖစ္ေစမယ့္ ေတာင္းဆို အၾကံျပဳခ်က္ေတြ ထုတ္ေပးဖို႔ လိုအပ္ပါတယ္” ဟု MAMM ၏ ဆက္သြယ္ ေဆာင္ရြက္ေရး တာဝန္ရွိသူ မစၥ ပရာႏြမ္ ဆြမ္ေဝါင္ Pranom Somwong က မဇၥ်ိမကို ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ျမန္မာႏိုင္ငံသား အနည္းဆံုး ၅၀၀ ခန္႔ကို ထိန္းသိမ္းထားသည့္ အဆိုပါ စခန္းအတြင္း တိရစၦာန္ အညစ္အေၾကးမွ ျဖစ္ပြားတတ္သည့္ Leptospirosis ဗိုင္းရပ္စ္ပိုးေၾကာင့္ ယခုလ ၁၂ ရက္ႏွင့္ ၁၇ တို႔တြင္ Thang Hoih Ping (၂၁ ႏွစ္) ႏွင့္ Sa La Hin (၂၆ ႏွစ္) တို႔ ေသဆံုးခဲ့သည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ယင္းကိစၥႏွင့္ ပတ္သက္၍ ျမန္မာအေရး လႈပ္ရွားေနသည့္ အဖြဲ႔အစည္းအမ်ားစု ပါဝင္ေသာ ႏိုင္ငံတကာ အဖြဲ႔အစည္းေပါင္း ၁၂၄ ဖြဲ႔၏ Global joint statement တေစာင္ကို ယမန္ေန႔က ထုတ္ျပန္ခဲ့သည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ထိန္းသိမ္းေရးစခန္း တာဝန္ရွိသူႏွင့္ မေလးရွားအစိုးရက ေသဆံုးသြားသူ ၂ ဦးအတြက္ ေလ်ာ္ေၾကးေငြကို ၎တို႔၏ မိသားစုဝင္မ်ားထံ လဲႊေျပာင္းေပးအပ္ေစလိုေၾကာင္း ထုတ္ျပန္ခ်က္အတြင္း အၾကံျပဳေတာင္းဆိုထားျပီး တာဝန္ရွိသူမ်ားကို ေဖာ္ထုတ္ၿပီး ဥပေဒအရ ထိုက္သင့္သည့္ အျပစ္ဒဏ္မ်ား ခ်မွတ္ေပးရမည္ ျဖစ္ေၾကာင္းလည္း ေဖာ္ျပထားေသးသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ႏိုင္ငံတဝန္းရွိ ထိန္းသိမ္းေရး စခန္း ၂၂ ခုလံုး၏ သန္႔ရွင္းေရး၊ က်န္းမာေရး ေစာင့္ေရွာက္မႈတို႔ကို တိုးတက္ ေကာင္းမြန္ေစေရး ေဆာင္ရြက္ေပးရန္ မေလးရွားအစိုးရ အပါအဝင္၊ ျပည္သူ႔ က်န္းမာေရးဌာန၊ လူဝင္မႈ ၾကီးၾကပ္ေရးဌာန၊ ျပည္ထဲေရးဌာနသို႔လည္း တရားဝင္ စာပို႔ေတာင္းဆိုထားေၾကာင္း အဆိုပါ အဖြဲ႔အစည္း ၁၂၄ ဖြဲ႔၏ ေျပာခြင့္ရ ပုဂၢိဳလ္လည္းျဖစ္သူ မစၥ ပရာႏြမ္ ဆြမ္ေဝါင္က ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ထို႔အျပင္ လက္နက္ကိုင္ ျပည္သူ႔စစ္ပံုစံ ဖြဲ႔စည္းထားေသာ RELA အဖြဲ႔သည္ အဆိုပါ လူဝင္မႈၾကီးၾကပ္ေရးဌာန ထိန္းသိမ္းစခန္းမ်ားတြင္ အစိုးရ ဆံုးျဖတ္ခ်က္မ်ားျဖင့္ ရဲတပ္သားမ်ားထက္ ပို၍ပင္ လုပ္ပိုင္ခြင့္မ်ား အျပည့္ရထားၿပီး မသကၤာသူ မည္သူ႔ကိုမဆို အခ်ိန္မေရြး ရွာေဖြဖမ္းဆီး ထိန္းသိမ္းႏိုင္ခြင့္ ရွိေသာ္လည္း စနစ္တက် သင္တန္းတက္ထားသူမ်ား မဟုတ္ေၾကာင္း သူက ေျပာသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ထိန္းသိမ္းေရး စခန္းမ်ားတြင္ ေကြ်းေမြးေသာ အစားအစာႏွင့္ ေသာက္သံုးေရမ်ား၏ သန္႔ရွင္းမႈႏွင့္ အႏၲရာယ္ ရွိ၊ မရွိကိုလည္း က်န္းမာေရးဌာနက ပံုမွန္ၾကီးၾကပ္ စစ္ေဆးမႈမ်ား ျပဳလုပ္ရန္ ႏိုင္ငံတကာ အဖြဲ႔အစည္း ၁၂၄ ဖြဲ႔၏ ယမန္ေန႔ ပူးတြဲ ထုတ္ျပန္ခ်က္ အတြင္း၌ ေတာင္းဆိုထားသည္။&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ၿပီးခဲ့သည့္ ၆ ႏွစ္အတြင္း မေလးရွား ထိန္းသိမ္းေရး စခန္းမ်ားတြင္ ေသဆံုးခဲ့သူ တရားမဝင္ ႏိုင္ငံျခားသား ဦးေရ ၁၃၀၀ ရွိေၾကာင္းႏွင့္ အမ်ားစုမွာ လူဝင္မႈ ၾကီးၾကပ္ေရးဌာန ထိန္းသိမ္းေရး စခန္းမ်ားတြင္ ျဖစ္ေၾကာင္း မေလးရွား လူ႔အခြင့္အေရး ေကာ္မရွင္ Human Rights Commission of Malaysia - Suhakam ၏ အၾကီးအကဲ Datuk N. Siva Subramaniam က ေျပာၾကားေၾကာင္း ယမန္ႏွစ္ ဒီဇင္ဘာ ၁၈ ရက္ေန႔ထုတ္ Star သတင္းဌာနက ေဖာ္ျပခဲ့သည္။&lt;br /&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-2319302699591296516?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2319302699591296516'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/2319302699591296516'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/05/mizzimz-news-kaw-hti-yu-ga.html' title='Mizzimz news kaw hti yu ga'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-6581012143756733102</id><published>2009-05-28T07:09:00.000-07:00</published><updated>2009-05-28T07:12:56.191-07:00</updated><title type='text'>Kachin refugee Comittee kaw nna woi awn let N dai zawn Myusha ni hpe H1N1 ana zinli a lam hkaw tsun</title><content type='html'>&lt;object width="425" height="344"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/8lhFqjne3GE&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/8lhFqjne3GE&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;Ndai H1N1 ana gaw grai hkrit tsang ra ai lam,&lt;br /&gt;Malaysia kaw nga ai Wunpawng tsin yam ni hpe nta dep hkan sa du nna hpaji jaw hkaw tsun ai lam galaw nga ai lam chye lu ai,&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-6581012143756733102?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6581012143756733102'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6581012143756733102'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/05/kachin-refugee-comittee-kaw-nna-woi-awn.html' title='Kachin refugee Comittee kaw nna woi awn let N dai zawn Myusha ni hpe H1N1 ana zinli a lam hkaw tsun'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-5297431087164391177</id><published>2009-05-26T07:26:00.000-07:00</published><updated>2009-05-26T08:01:37.434-07:00</updated><title type='text'>Num Manu rawt sai</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://img.dailymail.co.uk/i/pix/2006/11/nurse141106_330x450.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 330px; height: 450px;" src="http://img.dailymail.co.uk/i/pix/2006/11/nurse141106_330x450.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La manu rawt ai gaw ai gaw moi hpakant prat e she rai  sam sai.&lt;div&gt;Ya Malaysia Kaw gaw Jinghpaw wunpawng nurse shayi sha ni manu rawt taw nga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Ya maigan mung dan shara shagu du hkawm nga ai wunpawng sha ni hpe yu dat yang magam bungli hkum sum hpa galaw sha nna sak hkrung nga ra ai prat rai wa sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Moi buga de gaw n gun shaja nna galaw sha ra ai prat ,n gun ja ai ni reng grau ai ten mung rai nga ai.Ya dai ni gaw shara shagu ngu na hta n gun hte galaw ai hta baw nu hpaji hte galaw sha ra ai prat rai wa nga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Malaysia mungdan e bungli galaw sha nga ai ram ma ni hpe yu dat yang ,shayi sha ni gaw shadang sha ni hta bungli grau lu loi ai lam mu lu ai.Num ni galaw ai bung li hte la ni galaw ai bungli gaw maren ram rai nga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Yaten bungli galaw taw ai ni hta na shabrai loi grau law ai ni gaw Jinghpaw wunpawng shayi sara wun num hte nurse ni rai nga ma ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Dai hte maren Wunpawng shadang sha ni myit shang sha nga ai ni mung dai sara num ni wa rai nga ma ai.Sara wun num madang chyawm me gaw n gwi myit dam tim nurse sara num zawn rai myit su ai ni hpe gaw Wp shadang ni ramram shani mayu ai lam chye lu ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;bukit bintang ,kualampur kaw nga ai Hkau Maran James  tsun ai gaw hkau e ngai sara num nurse hte hkung ran la ai gaw jaw sai,Dinghku hta machyi makaw hkam ja lam hte seng nna mung tsang nra le,ram daw lam madun lu ai hpe mu lu ai.Shigaw sara num nurse hte Hkristan dinghku de sai wa mung rai nga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Grupyin mungdan hkan garen gari rai tinang hkrai bungli shakut nga ai ,Sara num nurse ni e Ndai Malaysia na Wunpawng shadang ni rau myu tsaw mung tsaw shayi shadang sha ni tai na hku di mu lu oi....&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Myutsaw Kachin hpe tsun mayu ai lam nga yang,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kachin.nation@gmail.com&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-5297431087164391177?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5297431087164391177'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5297431087164391177'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/05/num-manu-rawt-sai.html' title='Num Manu rawt sai'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-944838258362369575</id><published>2009-05-25T06:37:00.000-07:00</published><updated>2009-05-25T06:40:43.222-07:00</updated><title type='text'>Shiga</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial; "&gt;&lt;h2 class="title" style="padding-right: 0px; padding-left: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; color: rgb(204, 0, 1); font-size: 24px; padding-bottom: 0px; padding-top: 15px; "&gt;Malaysian churches call to free Aung San Suu Kyi&lt;/h2&gt;&lt;div class="submitted" style="padding-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; display: inline; font-size: 12px; padding-right: 14px; "&gt;&lt;ul class="links inline" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; display: inline; font-size: 12px; "&gt;&lt;li class="first taxonomy_term_14" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; display: inline; list-style-type: none; padding-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 5px; "&gt;&lt;a href="http://www.mysinchew.com/taxonomy/term/14" rel="tag" title="" class="taxonomy_term_14" style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; color: rgb(0, 0, 0); text-decoration: underline; "&gt;Headline&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;li class="last taxonomy_term_12" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; display: inline; list-style-type: none; padding-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 5px; "&gt;&lt;a href="http://www.mysinchew.com/taxonomy/term/12" rel="tag" title="" class="taxonomy_term_12" style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; color: rgb(0, 0, 0); text-decoration: underline; "&gt;Opinion&lt;/a&gt;&lt;/li&gt; &lt;/ul&gt; 2009-05-20 18:18&lt;/div&gt;&lt;div class="node" style="padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-top: 0px; padding-top: 15px; "&gt;&lt;div class="content" style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-top: 4px; "&gt;&lt;div class="content_wrapper" style="padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: auto; margin-left: 0px; padding-top: 0px; text-align: justify; padding-right: 14px; "&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0pt; margin-right: 0pt; margin-bottom: 20px; margin-left: 0pt; font-size: 13px; line-height: 17px; "&gt;The Council of Churches of Malaysia joins churches around the world in strongly condemning the arrest and trumped-up trial of the Nobel Prize Laureate, Aung San Suu Kyi by the military government of Myanmar.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0pt; margin-right: 0pt; margin-bottom: 20px; margin-left: 0pt; font-size: 13px; line-height: 17px; "&gt;Freedom has been denied her and the people of Myanmar as she has become the victim of political repression. The trial in court is meant to meet out a judgement that will extend her house arrest for many more years and bar her from meaningful participation in the forth coming elections.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0pt; margin-right: 0pt; margin-bottom: 20px; margin-left: 0pt; font-size: 13px; line-height: 17px; "&gt;Aung San Suu Kyi is a symbol of courage and hope for the people of Myanmar and for the rest of the world. She is an ambassador of passive resistance for democratic change.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0pt; margin-right: 0pt; margin-bottom: 20px; margin-left: 0pt; font-size: 13px; line-height: 17px; "&gt;Therefore, we urge Asean countries, and most especially our government and the rest of the international community to exert pressure on the military government to release Aung San Suu Kyi unconditionally and to restore democracy in the country.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0pt; margin-right: 0pt; margin-bottom: 20px; margin-left: 0pt; font-size: 13px; line-height: 17px; "&gt;We stand in solidarity and prayer with the people of Myanmar who are striving with great faith and hope to be able to live as a democratic and peaceful nation.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0pt; margin-right: 0pt; margin-bottom: 20px; margin-left: 0pt; font-size: 13px; line-height: 17px; "&gt;&lt;i style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; "&gt;REV. DR. THOMAS PHILIPS&lt;br /&gt;President, Council of Churches of Malaysia&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;i style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; "&gt;&lt;/i&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0pt; margin-right: 0pt; margin-bottom: 20px; margin-left: 0pt; font-size: 13px; line-height: 17px; "&gt;&lt;i style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; "&gt;20th May 2009&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0pt; margin-right: 0pt; margin-bottom: 20px; margin-left: 0pt; font-size: 13px; line-height: 17px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-style: italic;"&gt;&lt;a href="http://www.mysinchew.com/node/24780?tid=14"&gt;http://www.mysinchew.com/node/24780?tid=14&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-944838258362369575?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/944838258362369575'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/944838258362369575'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/05/shiga.html' title='Shiga'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-108000323096525859</id><published>2009-05-19T06:34:00.000-07:00</published><updated>2009-05-19T06:47:22.703-07:00</updated><title type='text'>KNO kawn Daw Aungsan Su Kyi hte seng nna Tang shawn dat ai laika</title><content type='html'>Email:info@kachinland.org, Website: www.kachinland.org&lt;br /&gt;For Immediate Release&lt;br /&gt;18 May 2009&lt;br /&gt;KNO CALLS ON UN SECURITY COUNCIL TO SECURE THE RELEASE OF&lt;br /&gt;DAW AUNG SAN SUU KYI&lt;br /&gt;The Kachin National Organization today called on the United Nations (UN) Security Council to secure the release of Nobel Laureate Aung San Suu Kyi, currently held in Insein Prison. She was moved from her home, where she has spent 13 years under house arrest, to the infamous Insein Prison earlier on 14 May 2009, and put on trial for breaking the terms of her house arrest. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The UN Security Council should not just stand by and allow this inhumane act to be perpetrated by the military regime of Burma. Urgent actions are required as the decades-long crying voices and suffering of the people of Burma are loud enough to be heard.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Military regime has no intention of bringing peace and stability while it enforces its 7 step roadmap towards further militarilization and by crushing all opposition and putting pressure on the ethnic&lt;br /&gt;ceasefire groups to surrender without any political dialogue.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We again urge the UN Security Council to stand up for justice and to protest on behalf of the people of Burma by bringing General Than Shwe, a brutal dictator, to the International Criminal Court.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Contact:&lt;br /&gt;Hkanhpa Sadan&lt;br /&gt;Joint Secretary &amp; Secretary of Foreign Affair&lt;br /&gt;Kachin National Council&lt;br /&gt;Kachin Natinal Organisation (KNO)&lt;br /&gt;Tel: ++44 7950577051&lt;br /&gt;Email: umatu@kachinland.org&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-108000323096525859?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/108000323096525859'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/108000323096525859'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/05/kno-kawn-daw-aungsan-su-kyi-hte-seng.html' title='KNO kawn Daw Aungsan Su Kyi hte seng nna Tang shawn dat ai laika'/><author><name>KNO MALAYSIA</name><uri>http://www.blogger.com/profile/12091959900913942075</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7996596175040917766</id><published>2009-05-13T06:10:00.000-07:00</published><updated>2009-05-13T06:56:32.135-07:00</updated><title type='text'>Myen gaw Ethnic, kachin,ni hpe genocide,ethnic cleansing galaw hpang wa sai re majaw an hte  hkyen lajang sa wa ra na lam a ning mu</title><content type='html'>&lt;div&gt;Buga kata na WP myusha ni hte maigan mungdan du nga ai myit rum wunpawng sha ni,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;laimat wa sai 10 ning kawn tinang kadai re hpe dum let, ya ten yak wa jang hpa galaw ra na ngu ai hpe hkyen lajang da nga sana re ngu kam ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;An hte Malaysia mungdan ,hte Singapore mungdan nga wp sha ni gaw 2005 ning hta (buga de pung pung nga ) ngoi wa jang kaning ni na ngu ai hpe bawng ban lai wa yu saga ai,Dai shaloi na myit rum manang ni gaw ya ten USA,Denmark,Australia,Norway,China,England hkan e du taw nga sai re.gara hku bawng laiwa sai lam gaw email code hte bai shana wa na ga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ya ten hta ahkyak ai lam masa langai... gaw media hpe shagreng da ra na re ngu mu ai(ndai mung laknak kaba ngai re),an hte hpe amyu shamyit masing (genocide,ethnic cleansing)jahkrat wa na re majaw an hte hpa byin ai mungkan ting chye hkra lawan dik hku nna tang madun ra ai.An hte gaw mungdan masum miwa ,gala,myen ni a lapran kaw chyat taw ai re majaw yak ai lam law law nga na re,dai hpe laidi hkra gara hku ladat shaw na lam yaya ndai laika hti ngut sai hte matut mahkai mat wa saga.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lahkawng....Malaysia mung dan du WP sha ni zawn Thailand,India,China,Singapore du nga wunpawng sha ni mung NGO's ni hte pawng nna Kachin refugee comittee ni hpaw hpang da yang mai nga ai.Thailand gaw shaning lawlaw nga na sai yaten du hkra Kachin hte seng ai hku nna galaw taw ai lam hpe nau wa nmu lu ai hku re,hpu nau laga ni a mying hte sha tianang akyu tam ai lam gaw mu lu ai.ya kaw nna myu a matu byin hkra hkyen saga.Tau hkrau n hkyen da yang lam tam grai yak ai,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3,4,5,6,7 gaw buga de na ni hte seng ai,shim ai hku bawng ban muga,Buga de na ni hpe mung grai kam kaba ga ai re,yak hkak jam jau tim madu buga madu ginra mung dan hpe sin nga lu ai lam gaw chye ju dum hpa re.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;An hte myu wunpawng sha ni hpe an hte sha n matsan dum yang u ga gadai myu ni wa matsan dum garum na a ni?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;An hte myu ni nkau myi gaw masha amyu sha lam hpe rai jang grai garum n ngun jaw ai lam nga nna tinang myu a matu rai jang azim sha nga nga chye nga ai,Kaja wa nga yang masha maigan myu ni hpe karum na ni gaw grai nga ma ai.An hte myu WP ni hpe an hte shada ka rum hkan ai hta lai nna u ga ni garum ai lam gaw nau nnga ai ram rai nga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7996596175040917766?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7996596175040917766'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7996596175040917766'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/05/myen-gaw-ethanic-kachinni-hpe.html' title='Myen gaw Ethnic, kachin,ni hpe genocide,ethnic cleansing galaw hpang wa sai re majaw an hte  hkyen lajang sa wa ra na lam a ning mu'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-9191697177840174457</id><published>2009-05-08T00:12:00.000-07:00</published><updated>2009-05-08T00:15:37.342-07:00</updated><title type='text'>Kachin Refugee Centre a shakut ai lam ni hpe mungdan asu ya ni ndai zawn</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial; font-size: 29px; font-weight: bold; line-height: 36px; "&gt;&lt;a href="http://thestar.com.my/metro/story.asp?file=/2009/5/7/central/3792192&amp;amp;sec=central"&gt;Myanmar children write book to help their countrymen&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial; font-size: 29px; font-weight: bold; line-height: 36px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: normal; "&gt;&lt;h1 id="story_title" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-family: Arial, Verdana, sans-serif; font-size: 29px; color: rgb(0, 0, 0); font-weight: bold; margin-bottom: 10px; line-height: 36px; padding-top: 0px; padding-right: 35px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Myanmar children write book to help their countrymen&lt;/h1&gt;&lt;h2 id="story_byline" style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-weight: bold; font-family: Arial; font-size: 11px; color: rgb(102, 102, 102); margin-bottom: 10px; "&gt;By YIP YOKE TENG&lt;/h2&gt;&lt;div id="story_content" style="border-top-width: 1px; border-top-style: dotted; border-top-color: rgb(204, 204, 204); padding-top: 15px; padding-right: 0px; padding-bottom: 10px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;WE CAN send water to Myanmar through a very long pipe!” a Myanmar boy living in Malaysia suggested when he heard that his home country was devastated by Cyclone Nargis.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;Despite their difficult circumstances, his classmates at the refugee school agreed enthusiastically, and immediately pledged to write letters of encouragement, save 10 sen every day and pray for the victims.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;In the end, the group of about 60 Kachin children decided to raise funds through their very own book, titled &lt;i&gt;My Beautiful Myanmar&lt;/i&gt;, that reflected their experiences.&lt;/p&gt;&lt;div class="story_image center" style="width: 264px; float: none; margin-top: 0px; margin-right: auto; margin-left: auto; margin-bottom: 15px; padding-top: 5px; padding-right: 10px; padding-bottom: 0px; padding-left: 10px; "&gt;&lt;img src="http://thestar.com.my/archives/2009/5/7/central/m_22myanmar1.jpg" alt="" width="250" height="278" style="border-top-width: 0px; border-right-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; border-style: initial; border-color: initial; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; border-top-style: none; border-right-style: none; border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-width: initial; border-color: initial; margin-bottom: 5px; " /&gt;&lt;span class="caption" style="color: rgb(51, 51, 51); clear: both; font-size: 10px; font-weight: bold; font-family: Arial; display: block; "&gt;Reaching out: `My Beautiful Myanmar’ comprises touching stories and drawings by Myanmar children in Malaysia who want to help Cyclone Nargis victims. The books are available at Borders outlets.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;The refugee children worked tirelessly over the next two weeks to tell of their dreams and hopes through stories and drawings. They related the tumultuous experiences of their families, and painted pictures of the country they wished to see when they eventually returned home.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;The project has so far raised RM25,000, which was presented to World Vision on Tuesday last week at the Jungle Gym and Roller Sports World in Bangsar Shopping Centre, Kuala Lumpur.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;The children were treated to games and entertainment at the centre. Project coordinator and volunteer teacher Belle Luer, Miss Malaysia/World and World Vision ambassador Deborah Henry as well as World Vision Malaysia chief executive officer Liew Tong Ngan were on hand to celebrate the achievement with the children.&lt;/p&gt;&lt;div class="story_image center" style="width: 414px; float: none; margin-top: 0px; margin-right: auto; margin-left: auto; margin-bottom: 15px; padding-top: 5px; padding-right: 10px; padding-bottom: 0px; padding-left: 10px; "&gt;&lt;img src="http://thestar.com.my/archives/2009/5/7/central/m_22myanmar.jpg" alt="" width="400" height="204" style="border-top-width: 0px; border-right-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; border-style: initial; border-color: initial; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; border-top-style: none; border-right-style: none; border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-width: initial; border-color: initial; margin-bottom: 5px; " /&gt;&lt;span class="caption" style="color: rgb(51, 51, 51); clear: both; font-size: 10px; font-weight: bold; font-family: Arial; display: block; "&gt;We did it!: The Myanmar children proudly showing off their book `My Beautiful Myanmar’, produced to raise funds for Cyclone Nargis survivors in Myanmar.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;“We are deeply touched by this generous donation. It is quite extraordinary to see young children like these coming together to help their own people. I think this is the first time World Vision has received such a large contribution from an underprivileged group,” Liew said.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;The donation was made in conjunction with the first anniversary of Cyclone Nargis that claimed almost 150,000 lives, and will be used for World Vision’s rebuilding efforts and Temporary Shelter Project in the poverty-stricken country.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;Luer said the books were initially sold through volunteers until Borders Bookstore offered to distribute them.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;“We’re hoping to raise RM100,000 and have promised the children a beach trip if we meet our target,” she said.&lt;/p&gt;&lt;p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-left: 0px; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Arial; margin-bottom: 15px; line-height: 21px; "&gt;The book is available at Borders outlets at The Curve in Petaling Jaya, The Gardens and Berjaya Times Square in Kuala Lumpur, and Queensbay Mall in Penang. For details on the book and refugee school, write to &lt;i&gt;&lt;a href="mailto:my.beautiful.myanmar@gmail.com" style="font-family: Arial; color: rgb(0, 51, 153); text-decoration: none; "&gt;my.beautiful.myanmar@gmail.com&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-9191697177840174457?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/9191697177840174457'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/9191697177840174457'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/05/kachin-refugee-centre-shakut-ai-lam-ni.html' title='Kachin Refugee Centre a shakut ai lam ni hpe mungdan asu ya ni ndai zawn'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-5387006272468336645</id><published>2009-05-02T01:48:00.000-07:00</published><updated>2009-05-02T01:53:10.585-07:00</updated><title type='text'>KRC hte NGO ni hpaw tawn ai Jinghpaw WP tsinyam jawng ma ni Nagis a matu alu tam bang</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.mmail.com.my/sites/default/files/imagecache/large/myanmar%20children.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 500px; height: 313px;" src="http://www.mmail.com.my/sites/default/files/imagecache/large/myanmar%20children.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.mmail.com.my/content/myanmar-kids"&gt;My beautiful Myanmar&lt;/a&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ngu ai laika buk hpe shapraw nna Myenmung dan laru tsin yam ni a matu alu tam bang ya lu sai lam chye lu ai,RM 25000 ram lu garum dat sai lam Malaysia shiga dap &lt;a href="http://www.mmail.com.my/content/myanmar-kids"&gt;Malaymail&lt;/a&gt; kawn chye lu ai,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-5387006272468336645?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5387006272468336645'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5387006272468336645'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/05/krc-hte-ngo-ni-hpaw-tawn-ai-jinghpaw-wp.html' title='KRC hte NGO ni hpaw tawn ai Jinghpaw WP tsinyam jawng ma ni Nagis a matu alu tam bang'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-5064124265305737989</id><published>2009-04-27T08:28:00.001-07:00</published><updated>2009-04-27T08:39:37.345-07:00</updated><title type='text'>Jinghpaw Wunpawng Ningbaw ni Malaysiancare group hte hkrum jahta ai lam</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_I-QM57J5xXo/SfXPaCpM0FI/AAAAAAAABOY/A2b9IEUPSbg/s1600-h/CareFront4.gif"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 154px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_I-QM57J5xXo/SfXPaCpM0FI/AAAAAAAABOY/A2b9IEUPSbg/s200/CareFront4.gif" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5329393780356075602" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;KNO Malaysia Ningbaw Nsang htoi nan kawn woi awn nna  &lt;a href="http://www.malaysiancare.org"&gt;Malaysian care groups hkristan&lt;/a&gt; ginra de ReV; Denny Leow hte sa hkrum ai lam,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Malaysia Mungdan du ai Jinghpaw wun pawng ram ma ni law law wa nang hpam tsin mawan hpe lu sha ai lam law htam wa sai majaw myusha ni a galu kaba lam hta ahtu hkra machyi wa na lam hpe mu mada ai myit su ni kawn woi awn let lam tam wa ai hku re.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Shawng nnan kayun tu Hkun cho hpe kani dawn dabang de wa sa ap na matu lam tam sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;shi gaw asak 19 ning sha naw re shadang sha naw re.shi a lam ntsa lam sagawn yu yang shi gaw laiwa sai mali ning ram kawn Kani lu,sha no.4 ni hpe sai lam kaw htu ai lam chye lu ai.Myitkyina kani dawn dabang kaw kani hpyat jasan kau ngut ai hpang malaysia de sa wa ai re lam chye lu ai.malaysia kaw du ai shata 8 ram na ai hpang bailu sha ai shata 2 ram bai lu sha hpang wa ai lam chye lu ai.Malaysia kaw gaw ya na tsi nnan mying pyi nchye tsun ai tsi hkum sum hpa lu sha hkrup ai lam,lani myi Ringit 50 ram htu,lusha re ai lam chye lu ai,shi jinghku jing yu ni hpe tsin yam jaw ai lam ndang hkam ai majaw ya na zawn seng ang ai myusha ning baw ni hpe tsun sha na karum hpyi ai re lam chye lu ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Malaysia mungdan hta e Karai a sak hkrung mung ga hte Nang hpam Kani hpyat jasan Kau ya ai dabang ni lawlaw nga ai rai tim an hte Myuwp sha ni gaw lekmat document hkum tsup hka nlu ai re majaw sadu tsi lajang na lam nmai ai hku re.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tinang madu uhpung kata hta lam tam nna Karai mung ga hte dang di lu ai made sharin achyin let nanghpam lusha ai ni hpe asak wenyi lam tsun shadum ai lam gaw nga ai,Rai tim jagum hpraw aten hkying ginra masa hta hkan nna tang du hkra lu galaw ai lam gaw nnga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Nang hpam lusha ai ni a asak wenyi hkye ai bung la hta shakut nga ai sara /ma ni gaw Sara Laring,Bukit bintang,Sara Zau awng Setapak ndai ni rai nga ma ai,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Matut nna ya ndai Malaysia care group ni hte bai matut nna shan hte hku nna an hte Kachin ni hpe mung sa gawan yu na lam gaw tsun bawng ban da sai hku re,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Daini na lamang hta sadu shang lawm Garum ai ni gaw,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Australia Mung dan na du sa ai KAA ning baw slg Dali gam,shigaw KNO Malaysia hpe sadu gawan let shang lawm ai hku rai sai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Slg Nwawt Hkun seng,Malaysia ga gale,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;slg Nsang Htoi nan ,KNO Malaysia ningbaw&lt;/div&gt;&lt;div&gt;shd Zaaudan Awng ,Univasity tailor  IT jawng ma,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;shd Hkun cho,Lusha ai wa,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;shd Marip La wawm MKBC mumadu&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Shd Tuja Manang tai ya&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ndai ni re lam chye lu ai,Matut nna shana maga 9:00pm hta MKBC gin ra hta e KRC ningbaw L.Naw seng,Rev: sara Ding shu Lahawng,ni hte tsun bawng ban ngut ai hpang Dr.Winni Zan hta a Hkristan gin ra de bai sa bawng ban jahkrup sai lam chye lu ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Matut nna myusha ni a rawt galu Kaba wa na lam hta Yawng Kyu hpyi shang lawm Garum ga ngu nna KNOJ blog kawn saw shaga dat nngai law,,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Sadu ai Malaysia care a hkring dat ni&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.malaysiancare.org"&gt;http://www.malaysiancare.org&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Petros Community&lt;/div&gt;&lt;div&gt;11, Jalan Pisang, Batu 3.5, &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Off Jalan Kelang Lama&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tel: 0379819857 / 03 79804014 &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Senior Director: 03 79802759&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Fax: 03 79814612&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;MALAYSIAN CARE&lt;/div&gt;&lt;div&gt;15, Jalan 3/146, Metro Centre&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Bandar Tasik Selatan,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;57000 Kuala Lumpur.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tel : +603-90582102&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Fax : +603-90584057  &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Website : www.malaysiancare.org&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Email : mail@malaysiancare.org&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-5064124265305737989?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5064124265305737989'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5064124265305737989'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/04/jinghpaw-wunpawng-ningbaw-ni.html' title='Jinghpaw Wunpawng Ningbaw ni Malaysiancare group hte hkrum jahta ai lam'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_I-QM57J5xXo/SfXPaCpM0FI/AAAAAAAABOY/A2b9IEUPSbg/s72-c/CareFront4.gif' height='72' width='72'/></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-5030005130156864634</id><published>2009-04-25T05:24:00.000-07:00</published><updated>2009-04-25T05:34:15.221-07:00</updated><title type='text'>May 1 day kaw nna Tsep kawp UNHCR lekmat njaw sana</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span"   style="  line-height: 15px; font-family:arial;font-size:13px;"&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;KRC kaw nna Tel: SMS shang wa ai.Duwa na May shata praw kaw nna gaw Mahkum hte re ni hpe UN hkapla lelmat jaw ai lam tsep kawp jahkring kau sana re lam,shana wa ai.Bai nna Mahkum hte re ni ndai shata laman UNHCR Malaysia de ading tawk lawan sa yu ra na re lam mung shana wa ai,&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;hkum tsup hkra chye mayu yang KRC malaysia JW wunpawng tsinyam rung de san sagawn yang mai ai.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;ndai gaw lisu hpu nau ni sa ya ai shiga re.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;And a brief notice of news quotation on "pregnant women are no more accepted to register at the UNHCR". A good news for the Lisu refugees that Maesod camp (Thailand)  is still opened to all refugees.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt; &lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;click&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;&lt;a rel="nofollow" target="_blank" href="http://lisurefugee.blogspot.com/" style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; text-decoration: none; color: rgb(0, 51, 153); "&gt;http://lisurefugee.blogspot.com&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-5030005130156864634?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5030005130156864634'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/5030005130156864634'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/04/may-1-day-kaw-nn-tsep-kawp-unhcr-lekmat.html' title='May 1 day kaw nna Tsep kawp UNHCR lekmat njaw sana'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7493766735976725067</id><published>2009-04-16T05:08:00.000-07:00</published><updated>2009-04-16T05:26:48.785-07:00</updated><title type='text'>Rim hkrum ai ni hte UNHCR</title><content type='html'>ya ten malaysia mung dan gaw tara nshang myen mung masha hte mai gan masha ni hpe shani shan rim ding yang rai nga ai.Hpu nau hkang myusha ni gaw 700 jan ram hkyuk htawng rawng nga ma ai,an hte Jinghpaw wunpawng myusha ni mung rim hkrum ai lam nga ai rai tim hpunau hkang ni ram gaw nlaw ai,&lt;div&gt;rim hkrum ai hta shata pru,myitkyina kaw na Shayi sha kawng Jabran mung lawm nga ai,shigaw Daini passport shamat kau ai hte hpawt ni ngu na ten Balik ni rim hkrum nna hpa nmai galaw nmai tsun rai yak hkak nga ai lam chye lu ai.rim hkrum ai bat 2jan rai  nna ya KLIA nbungli pa makau na hkyuk kaw Myenmung de sa kau na matu sharen da hkrum ai lam chye lu ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ya ten malaysia camp kaw rawng taw ai ni hpe &lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: bold;"&gt;myen&lt;/span&gt; myusha hte &lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: bold;"&gt;Taiyin tar&lt;/span&gt; myubaw sang ni hpe san san garan nna sharen da ai lam mung chye lu ai.Hkang myusha ni hpe gaw UNHCR kaw nna shata myihta 2 lang sa jahkrum nna &lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: bold;"&gt;reg,UNHCR apointment jaw&lt;/span&gt; ,information la ya ai lam chye lu ai.ngut jang laiwa sai bat laman hta hpu nau hkang myusha 200 ram gaw UN lekmat lu nna pru wa ai lam mung chye lu ai,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hkyuk camp rawng nna UN lekmat lu ai lam hta ndai laman Kachin ngai mung nlawm ai lam chye lu ai, &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Htawng rawng ai kaw UN jaw ai hpe nchye ai majaw kun?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Bai nna Gumhpraw latup jaw nna Hkyuk na pru wa wa re lam ni nga majaw kun?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;shing nrai Zai ladat hte hprawng makoi chye ai majaw kun?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;shing nrai Balik nrim hkrum ai baw Hkan hpa lekmat lu taw ai majaw kun?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gasan san yu na lam law law pru wa nga ai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-7493766735976725067?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7493766735976725067'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/7493766735976725067'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/04/rim-hkrum-ai-ni-hte-unhcr.html' title='Rim hkrum ai ni hte UNHCR'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-3564775454158936522</id><published>2009-04-11T03:39:00.000-07:00</published><updated>2009-04-11T03:40:01.673-07:00</updated><title type='text'>A Lisu Man Who Suvived from a gun shot</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; font-size: 13px; line-height: 15px; "&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;  A young Lisu man was shoot by  a group of armed men in Mankhring village in 1987. He was left on the roadside half-dead because the Burmese army Sergeant thought Thaung Si (James Thong) was killed on the spot. He survived as the almighty God rose him from the death.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt; &lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;click&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;&lt;a rel="nofollow" target="_blank" href="http://lisurefugee.blogspot.com/" style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; color: rgb(0, 51, 153); line-height: 1.2em; text-decoration: underline; "&gt;http://lisurefugee.blogspot.com&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt; &lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;and then click the side-bar LINK &lt;strong style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; color:#009900;"&gt;Alibe Myoe Bo Hoh Wada La&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;You will read more articles of true stories. Your obligation is to pray that God may change the heart of the Myanmar Army men and authorities.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt; &lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;Faithfully yours,&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; line-height: 1.2em; "&gt;Kachin Lisu Refugee&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-3564775454158936522?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3564775454158936522'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/3564775454158936522'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/04/lisu-man-who-suvived-from-gun-shot.html' title='A Lisu Man Who Suvived from a gun shot'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-8214186583180191993</id><published>2009-04-09T22:49:00.000-07:00</published><updated>2009-04-09T22:50:29.636-07:00</updated><title type='text'>Two Lisu families are moving out to The U.S.A</title><content type='html'>&lt;div id="yiv98591893"&gt;&lt;div&gt;Dear brothers and sisters,&lt;/div&gt; &lt;div&gt;        Awu Fish, Laemae Deu and his family members are moving out to the United States of America for good! They will start this long journey really soon. We joined their thanksgiving worship service at Setapak, Kuala Lumpur, Malaysia, last night. Laemae Deu and Solo Cha has a little baby daughter who is christened Ester Laemae by brother James Aseu Thong when she was one month old.&lt;/div&gt;  &lt;div&gt;Would you like to see the photo pictures?&lt;/div&gt; &lt;div&gt;click&lt;/div&gt; &lt;div&gt; &lt;a rel="nofollow" target="_blank" href="http://lisurefugee.blogspot.com/"&gt;http://lisurefugee.blogspot.com&lt;/a&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt; &lt;/div&gt; &lt;div&gt;Respectfully yours,&lt;/div&gt; &lt;div&gt;LisuRefugee&lt;/div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-8214186583180191993?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/8214186583180191993'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/8214186583180191993'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/04/two-lisu-families-are-moving-out-to-usa.html' title='Two Lisu families are moving out to The U.S.A'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-6981658708076161299</id><published>2009-04-03T05:22:00.001-07:00</published><updated>2009-04-03T05:22:57.617-07:00</updated><title type='text'>Malaysia Jinghpaw wunpawng shiga gadun myi</title><content type='html'>2009 ning gaw Malaysia Du Jing hpaw wunpawng myu sha ni nga yak wa sai lam mu lu ai,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A.Mung kan mung dan shagu hta sut masa yakhkak ai majaw magam bungli nlu ai masha law wa sai.&lt;br /&gt;B.UNHCR a matsan tsinyam hkap la ai de myit mada let sadu ai ni mung myit mada shara nau nnga ai zawn rai taw nga ai,&lt;br /&gt;C.Mungdan asu ya kawn nna mung maigan masha ni hpe rim ai lam grau grau galaw wa sai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A.1)Malaysia du JWP myusha ni ya ten Malaysia e bungli nlu ai masha ram ram law wa ai hpe mu lu ai.Nkau myi rai jang bung li Kaja lu nga ning len Balik ni hkan rim hkrit tsang ra ai majaw bungli kaw na hkring sa kau ra ai.nkau myi rai jang nnan du ai kaw na shata 8,9 lananing myi du hkra bungli tam hkawm tim galaw na bungli nmu rai nga ai,Nkau myi rai jang Bungli madu ni sut masa n kaja mat na bungli masha shayawm kau ai kaw jahkring kau hkrum ai.Nkau myi rai jang jak rung, lusha seng Compny zawn re pat mat yang dai kaw galaw ai ni yawng gaw bungli hkring kau ra nga ai.Nkau myi bai rai yang bungli ten galu galaw tim shabrai nlu ai ni,shabrai shata shagu nlu jaw ai zawn re ni hkam sha nga ma ai lam chye lu ai.&lt;br /&gt;Magam bung nli nlu ai hte gaw gumhpraw nlu sai,gum hpraw nlu yang gaw luna sha na,nga na hkawm sa hkawm wa shabrai nlu sai,nga yak wa sai,hkoi sha htet sha nna nga ra ai madang de du sai,Hkoisha htet sha na nnga ai ni matu gaw myit yu sanu???&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;B.1) UNHCR hte seng nna mung seng ang ai ning baw ni hpe san yu yang ,ya kade nna jang gaw UN de na ni matsan dum ai lam nga na ma ai,Raitim galoi ten hta UN sajaw na lam gaw nchye ga ai nga tsun nga ma ai,Bai nna UN ni sajaw tim shawoi na ladat hte shai mat wa sana re lam chye lu ai.Gashadawn moi shawng de UN jaw yang seng ang ai ning baw ni hpe jahpan chyarang,bungli yawng ap nna dai seng ang ai ning baw ni jaw dat ai jahpan hpe sha UN ni matut nna lit la mat wa ai lam nga ai,Rai tim ya gaw UN ni shan hte ra ai ni hpe sha lata shaw la nna,Gara ginra kaw shawng UN jaw na lam mung UN shan hte sha masat la mat wa na masa re.&lt;br /&gt;Bai nna shawoi shaning e gaw ndai ten shagu UN ni jahpan hta la sai ni hpe UN masat jaw ai ten re,Rai tim daining gaw yadu hkra katsi katsang she rai taw nga sai,UN rung kaw Bung li galaw ai ni hpe san yu yang Hpunau Ruhing ja( Rahkai gala ) ni hpe grau nna Un lekmat jaw ya ra mat ai majaw ngam ai ni hpe nau lit la nlu mat wa ai lam chye lu ai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;C.1) Ndai mungdan asuya ni mung mungdan sut gan n gun kya ai hte hpawn lam amyu myu hku nna ,magan Masha shajan nau law sai nga nna maigan masha hkan rim nga ma ai.Rim ai lam mung lam amyumyu she rai wa nga ai.moi shawng de hkrit ra ai ni gaw Balik sha re.yagaw RELA ,IMIGRATION,DKBL dai ni sha n-ga hpa UNIFORM mung nbu hpun ai ni mung maigan masha tara nshang ni hpe rim na lam tsun nga ma ai.&lt;br /&gt;Tara shang passport lang ai myirai tim bungli nlu ai wam wam damdam re ni hpe mung rim nna Nbungli pa de lang ta sa kau kau re lam ni nga ai lam chye lu ai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;C.2) Nang hpam Tsilu ai (Drug)ni mung law law rai wa nga ai lam chye lu ai,bai nna shayi sha ni Disco,Karaoke,pub hkan galaw nna rim hkrum re lam ni mung nga ai.PR call girls galaw nna rim hkrum ai lam ni mung nga ai hku re.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-6981658708076161299?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6981658708076161299'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/6981658708076161299'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/04/malaysia-jinghpaw-wunpawng-shiga-gadun.html' title='Malaysia Jinghpaw wunpawng shiga gadun myi'/><author><name>Admin</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17752417853646660221</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='31' src='http://www.ruby-sapphire.com/images/photo_cd_images/3427-36.jpg'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-4405853625295720713</id><published>2009-04-01T09:08:00.001-07:00</published><updated>2009-04-03T05:14:05.594-07:00</updated><title type='text'>MYEN ASU YA HPE NKAM AI ( LAKSAN DAW -C-)</title><content type='html'>&lt;b style=""&gt;&lt;span style="background: yellow none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;font-family:Arial;color:green;"   lang="EN-US"&gt;9-6-58 ya shani Pali&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="background: yellow none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;font-family:Arial;color:green;"   lang="EN-US"&gt;mane ‘asuya hpe nkam ai’ ngu ai gashawn hpe tau ai Duwa Zan Hta Sin a mungga.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Arial;color:green;"   lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Arial;color:green;"   lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX8X7hR2EI/AAAAAAAAAHw/kR78xg9Npc8/s1600-h/Duwa+Zanhta+sin.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 148px; height: 200px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX8X7hR2EI/AAAAAAAAAHw/kR78xg9Npc8/s200/Duwa+Zanhta+sin.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5320436022852573250" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;U Zan Hta Sin (Myitkyina-Sinpraw daw): Hkawp ningbaw wa, Lanmada&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;w amat U Ba Swe tang shawng ai “ Munghpawm Myen Mungdan asuya hpung hpe Mungmasha Rapdaw gaw nkam ai” n&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;gu ai gashawn hpe ngai tau nngai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Hpa majaw n&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;dai gashawn hpe&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt; tau ai lam hpe ngai garai ntsun yang, mungdan a wunji juk hpe kachyi mi taw&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;ng ban mayu nngai. Mungdan a wunji juk gaw anhte a munghpawm Myen mungdan &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;hta asuya chyawm tari, mung shawa a chyawm tari re. Ndai zawn mungdan langai mi hta chyawm tari rai nga ai masha hpe ya na zawn dinglun na ahkaw ahkang anhte grai lu yak ai re. Donlaba tara hta ndai mung &lt;st1:place st="on"&gt;tara&lt;/st1:place&gt; langai mi rai nga ai. Shing rai ya na zawn lu yak la ai ahkaw ahkang hpe ngai la nna mungdan a wunji juk hpe ngai dinglun ai shaloi, mungdan wunji juk gaw chyawm tari rai nga ndai hte maren myit galu kaba ai hte nye a dinglun ai lam madat ya na matu ngai &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;tawng ban mayu nngai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Ngai tsang ai lam gaw kaga nre, mungdan wunji juk gaw chyahkring hkring sha myit galai lawan ai masha re ngu&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt; ai hpe ngai chye lu nngai. Dai ni shi shut sai hpe “ngai shut sai hpang de dai hku n galaw &lt;st1:place st="on"&gt;&lt;st1:city st="on"&gt;sana&lt;/st1:city&gt;&lt;/st1:place&gt;” nga nna ndai maga na ningbaw ni hpe tawng ban nhtawm bai pawng mat yang dinglun na ahkaw ahkang nlu mat na hpe mung tsang nngai.(Lahpawk dum nsen ni)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Hkawp ningbaw wa, b&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;ai lam langai gaw mungdan wunji juk gaw jawngma prat naw kaji kaw nna bungli rau &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;gal&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;aw ai kanawn manang ni hpe jahka kau nna kaga jinghku ni hte bai pawng nhtawm bungli galaw ai shaloi, bungli galaw nbyin ai majaw myit hten ai hte mung masa lam kaw na rai rai, bungli kaw na rai rai, pru mat mat nna sasana shangwang de shang nhtawm hpungkyi yahan tai mat jang dinglun na ahkaw ahkang nlu mat na hpe mung ngai grai tsang nngai. (Lahpawk dum nsen ni)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hpa majaw nga yang (sanha gu-naw anandaw) ngu ai nga ai. Dai hpe katut na hpe mung ngai nachying tsang nngai. Bai langai mi ngai tawng ban let lajin mayu ai gaw, ya na zawn Hp.S.P.L.ga garan ai lam hta anhte zawn Hp.S.P.L. hpung masha nre ai ni wa hpa majaw lawm ra a ni? ngu ai manghk&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;ang hpe mungdan wunji juk gawe maumwi dadun kadaw hpe ra ai masha re ai rai nna ngai gaw maumwi kadun langai mi hte lajin mayu nngai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Ndai maumwi gaw, kalang mi na kahtawng langai mi hta kahtawng agyi langai mi nga ai. Dai agyi wa si mat wa ai. Dai shaloi agyi wa kaw kasha ni law law nga ai. Dai kasha ni hta kaba htum rai n&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;ga ai kahp&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;u kaba hpe agyi bai dan nna dai kahtawng hpe uphkang ai. Dai zawn uphkang ai hta kahpu kaba rai nga ai agyi wa gaw uphkang ai na wa ai shaloi, shi gaw ahkang aya hpe grai lang wa ai. Dai zawn ahkang aya hpe law law lang wa ai aten hta shi a kanau ni rai nga ai masha ni gaw chyahkring hkring sha dinglun ma ai. Kahpu kaba galaw ai shut ai, ndai nkaja ai ndai hpe ndai hku galaw yang kaja ai nga nna kanau ni gaw chyahkring hkring sha dinglun ai. Shaloi agyi galaw ai kahpu kaba gaw kanau ni hpe “nanhte gaw ngai hpe nhkungga ai re” nga nna nta kaw na gawt shapraw kau dat ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Dai zawn nta kaw na gawt shapraw kau nhtawm dai nta hta lagut, nhkru nkaja ai masha, laka kunle ni hpe shaga bang nna kahtawng hpe uphkang ai. Dai zawn uphkang ai shaloi makau na kahtawng masha ni gaw nkam hkam ma ai. Ndai nta a manghkang gaw kahpu kanau shada hka ai &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;mang&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;hkang kahtawng hten na masa hpe myit sumru yu nna, kahtawng masha ni gaw nta kaw na gawt kau hkrum ai kanau ni hpang maga de nna tara ai hku agyi wa hpe&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;aya kaw nna jahkrat kau nhtawm, kanau ni hta na nambat lahkawng ngu na kahpu wa hpe agyi ayta dang nna kahtawng hpe n&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;gwi pyaw simsa ai hku bai uphkang ai da.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Ndai ma&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;umwi kadun hpe ngai na yu nngai.&lt;/span&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Dai hte maren daini Hp.S.P.L.lahkawng brang re ai lam hta anhte shang lawm na lam n nga ai.Rai timung, mungdan hpe uphkang wa ai tsaw dik ai shara na masha langai wa mi daini mungdan e byin nga ai mabyin masa hpe nnau yu ai sha, daini shi hte rau bungli jawm gun nga ai manang ni h&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;te &lt;/span&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX80LFK9DI/AAAAAAAAAII/t4aDFjSrEH4/s1600-h/U+Nu+OK.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 148px; height: 200px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX80LFK9DI/AAAAAAAAAII/t4aDFjSrEH4/s200/U+Nu+OK.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5320436508065985586" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;hka nna ahkang aya hpe ntara aai hku la mayu ai majaw, anhte kahtawng masha hte bung ai mungdaw masha ni, Hp.S.P.L.hpung masha nre ai ni gaw Paliman kata e ndai manghkang hpe shang bawng ban ra ai lam rai nga ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hkawp ningbaw wa, mungdan wunji juk U Nu gaw mungdan a ningbaw kaba ni rai nga ai Bojuk Aung San hte rau kaga ningbaw kaba ni gaw gap tawn ai mungchying sha ni a myit hkrum kahkyin gumdin ai lam hpe jahten sharun nga sai ngu nna ngai kam nngai. Ndai hpe gashawn ai amat wa mung galu galang tsun mat wa sai re. Kalang lai mat wa sai 10 ning laman hta anhte hkam sha lai wa sai lam ni hp&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;e ngai garai ntang madun yang ya hkyak hkyak byin &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;nga ai lam hpe tang madun mayu nngai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Dai gaw, Hp.S.P.L ga garan ai lam gaw gashawn ai amat wa tang madun lai wa sai hte maren, Hp.S.P.L. hpung kata e hpung a Dimodresi lai ladat hte maren hparan yang kaja ai. Ndai zawn re lam hpe hparan na matu gaw ningbaw galaw ai wa kaw lit nga ai. Dai hku nhparan ai sha Paliman kata de la shang wa ai majaw dai ni hpa byin nga a ni? Hp.S.P.L mung ga garan ai, P.M.Ny.T. &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;mung ga garan ai, Jinghpaw Wunpawng mung garan ai, Sam mung ga garan ai, Hkang mung ga garan ai, Kayin &lt;/span&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX8qnnh7jI/AAAAAAAAAIA/--VRf_QCL0g/s1600-h/ne_win.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 150px; height: 180px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX8qnnh7jI/AAAAAAAAAIA/--VRf_QCL0g/s200/ne_win.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5320436343927598642" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;mung ga garan ai. N-ga garan ai gaw Kayah sha ngam ai nhten. Dai hku nga yang mahkra ga garan nna, mungdaw, ginwang, mare ninghtawn hku &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;hkan nna mung ga garan ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hkawp ningba&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;w wa, ndai zawn ga je nna mungdan ting ga garan ai. Mungdaw ni mung ga garan ai. Amyu sha hpan ni mung ga garan ma ai. Hpang jahtum nta dinghku ni hta mung ga garan ma ai. Maduwa gaw Nu-Tin, madujan gaw Swe-Nyein, shat pyi rau nlu sha ai prat de du ai nta dinghku ni mung nga ai lam na lu ai. Ndai zawn mungdan e ga je ai lam byin ai gaw mungdan a tsaw dik ai shara e nga ai wa, mungdan a ahkang aya hpe zing la tawn ai asuya hpung kata e tsaw dik ai shara hta nga nga ai masha wa hta nambat langai lit nga ai. Shi gaw ndai hpe n hparan lu ai majaw daini ndai zawn ga garan ai re ngu nna mu nngai. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Bai langai gaw, anhte shanglaw lu hpang ai aten hta, nlaw ai masha ni gaw Sam hpe yu yu, Jinghpaw Wunpawng hpe yu yu, Kayah hpe yu yu, Hkang hpe yu yu, nachying myit hkrum kahkyn gum din &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;ma ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX8hNOSfZI/AAAAAAAAAH4/cm_YOCT5uk8/s1600-h/Aung_San_Sir_Hubert_Rance.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 143px; height: 200px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX8hNOSfZI/AAAAAAAAAH4/cm_YOCT5uk8/s200/Aung_San_Sir_Hubert_Rance.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5320436182223584658" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Dai zawn &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;shanglawt lu hpang ai aten hta anhte gaw ram ram myit hkrum kahkyin gumdin ga ai. Dai zawn mung dw ni myit hkrum kahkyin gumdin nga ai hpe mungdan wunji juk&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;U Nu gaw jahten sharun kau ai ngu ngai dai hku sha mu nngai. Hpa majaw i? mungdaw ni gaw shi mungdaw hku hkan nna lata shalun ai Paliman amat ni hte hpaw tawn ai kongsi ni nga ai. Shi mungdaw hku hkan nna kongsi ni gaw Paliman htung lai hte maren hpaw nhtan tawn ai kongsi ni sha re.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Bai nna dai kongsi a ra sharawng ai hte maren mungdaw langai mi ting a gam maka hpe hpajang lu ai ahkang aya hpe hpring tup asung jashawn na ahkaw ahkang nnga ai ngu nna mu nngai. Hpa majaw nga yang, 1952 ning ralata poi ngut ai hpang mungdaw ni langai hte langai hta Paliman amat ni, kongsi amat ni lata shalun hkrum ma ai. Dai zawn masha hpung ni hta sawn dat yu ai shaloi, hpung langai ngai hta Paliman amat, kongsi amat law law nga ai mung nga ai. Nkau mi gaw kachyi mi sha lu ai. Tinang mungdaw hta Paliman amat law htum lu ai hpung hpe asuya hpaw na ahkang &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;aya asung jashawn lu ai mungdaw e nga ai Hp.S.P.L amat ni hpe shi ra sharawng ai masha ni hpe (me) jaw ra ai ngu aming jaw ai majaw Hp.S.P.L. amat ni gaw tinan&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;g ra ai hpe madi shadaw na ahkang nlu nna mung daw ni a Dimokresi, mungdaw kongsi ni a Dimokresi ni gaw dai kaw hten htum mat nga ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Jinghpaw mungdaw hpe mung dai hte maren galaw lai wa sai. Maga mi de n-gun jaw, wora maga de mung myit sharawt ya. Wunji juk hpe sa deng ai shaloi shi gaw yawng myit hkrum mu, nanhte yawng hpe ngai tsaw ra ai, nanhte yawng hpe ngai ra ai, dai hku tsun ai. Rai timung, shi gaw maga mi hku nna marai langai hpe lama mi ngu nna myit sharawt ya, shada nhtuk hkat nga ai kaw grau nhtuk hkat hkra, myit nhkrum nga ai kaw grau myit nhkrum hkra galaw ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX5Zh0NGEI/AAAAAAAAAHg/tCSfL6jaH5g/s1600-h/Nu+and+Aung+San.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 200px; height: 150px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX5Zh0NGEI/AAAAAAAAAHg/tCSfL6jaH5g/s200/Nu+and+Aung+San.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5320432751777486914" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Dan leng dik ai gaw gara kaw rai ta nga yang, Hkang laklai mungdaw a wunji aya dang ai kaw grai dan leng lai wa sai. Hkang laklai mungdaw gaw dai aten hta Hp.S.P.L. nre. Hkang Congress ngu ai hpung gaw marai 10 lu ai. Bai Captain Mang Tung Nung ni a hpung gaw marai 2 lu ai. Dai shaloi Hkang wunji dang ai hta Hkang Congress hpung gaw shanhte Hkang Congres&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;s hpung hta ningbaw rai nga ai, ya na Hkang wunji U Za Re Lian hpe dang na matu yaw shada tawn ai. Rai tim mungdan wunji juk gaw Hkang wunji dang na wa gaw shi kam ai wa rai rea ai. Dai majaw shi ra ai wa rai ra ai nga nna Captain Mang Tung Nung hpe dang na nga nna tsun ai. Amat 10 lu ai Hkang Congress hpung gaw dai hpe nachying nkam hkam ai. Wunji juk U Nu gaw hpa bai kahtap galaw ai i? nga yang, Hkang Congress hpung marai 10 hta na gang di la nna U Shein Htang hpe wunji dang na matu jahka la ai. Jahpai ai lam gaw U Za Re Lian gaw asak naw kaji ai, dinghku mung grai nshang ai. U Shein Htang gaw asak mung kaba sai, bungli galaw ai shaning mung law sai nga nna, dai hku ga garan ai. Dai majaw Hkang mung lahkawng brang rai mat ai. Ndai ni gaw sakse ni re.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hkawp ningbaw wa, ndai gaw dan leng nga ai. Wunji juk U Nu gaw mungdan a wunji juk mung re, Hp.S.P.L.hpung a ningbaw mung re. Dai majaw shi gaw wunji dang ai hta shi a ahkang aya ahkyak madung rai nga ai. Shi ra ai hku byin nga ai. Dai hte maren Hkang hpe mung dai hku galaw ai. Kayin hpe mung dai hku sha galaw ai. Kayin mungdaw gaw 1954 ning June shata praw 1 ya shani byin wa ai. Dai zawn byin pru wa ai hpang e Kayin mungdaw kaw na lata shalun ai amat, Kayin mungd&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;aw mung shawa a ra sharawng ai hte maren lata la hkrum ai amat ni hta na Kayin mungdaw ningbaw hte Kayin mungdaw wunji ndang ai sha, mung madung kaw na lata la hkrum ai dat kasa ni hta na shi ra ai masha hpe dang ai. Dai mung Kayin hpe sai garan ai lam re.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Bai nna mungdaw nlaw ai masha ni hpe ayai aya ga garan mat hkra maga mi de amyu mi di nna myit sharawt ai majaw anhte kaw mung grau ga garan ai hta ga garan, grau nna myit nhkrum ai hta grau nhkrum re ai lam ni hpe tang madun nga ai re.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hkawp ningbaw wa, ndai zawn mungchying sha ni a myit hkrum kahkyin gumdin ai lam hpe wunji juk U Nu gaw jahten sharun ngut ai hpang mungdan hta madun tsawm na matu hpa galaw a ni? nga yang Mungchying sha myit hkrum &lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;kahkyin gumdin wunji dap nga nna ahkri ahkrai tam myit shapraw la nna dap langai mi gyin shapraw nhtawm, shi dawhkrawng rai nga ai amat langai mi hpe dai dap e wunji dang tawn ai. Dai wunji dap gaw daini du hkra hpa amu mung nlu galaw ai hpe anhte mu ga ai. Lama dai wunji dap gaw mungchying sha ni a myit hkrum kahkyin gumdin ai lam hpe galaw ai rai yang daini ndai Rapdaw e marai kade hpe kahkyin gumdin lu sai ngu ai hpe jahpan hte tang madun shangun mayu ai. Anhte mu ai gaw numsha langai hpe kahkyin la lu ai sha re.Dai mung dap wunji wa e madu zing la kau ai nga nna na na ai.(Lahpawk nsen ni)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hkawp ningbaw wa, mungchying sha nlaw ai masha ni myit nhkrum hkra garan ai lam hta ya ga rawt shaga ai Sama Duwa Sinwa Nawng gaw wunji juk U Nu a hkra lata lahpum nambat 1 re. (Lahpawk nsen ni)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Bai la&lt;/span&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;ngai mi gaw, anhte ndai zawn myit nhkrum ai shaloi, langai hte langai, maga mi hte maga mi, ga law ai hpe anhte gaw lang hte lang mungdan wunji juk U Nu hpe tang madun tsun dan yu ga ai. Shaloi myi sha tsun sai hte maren, “nanhte yawng hpe ngai tsaw ra ai, nanhte yawng kadai hpe mung nju ndawng ai myit nrawng nngai” nga nna ndai ga ni hpe sha tsun ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Bai nna ga langai gaw, “ngai gaw sai garan ai lai hte kadai hpe mung n uphkang ai” nga nna shi n-gup kaw nna ayan tsun ai. Rai timung, U Nu gaw ya sha ngai tang madun sai hte maren, tsun ai myu mi galaw ai myu miu, re ai hpe anhte mu ga ai. Kaja wa anhte yawng hpe tsaw ra a ni? ngu yu yang, yawng hpe kaja wa ntsaw ra ai. Dai hpe anhte sakse tang madun na.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;1953 ning hta Jinghpaw mungdaw kongsi, Jinghpaw mungdaw ningbaw galaw nga ai Jinghpaw hta na Sama Duwa Sinwa Nawng hpe (me) law law njaw na kumla nga nga ai majaw pru mat ai. Pru mat ai aten hta yu maya amat langai mi byin nga ai. Dai aten e Sama Duwa Sinwa Nawng hpe ARDC kaw na kumshu sun kaba langai mi galaw ya na matu mungdan wunji juk wa aming jaw ai. Dai kaw gumhpraw kade mi ma na ngu ai hpe ngai nchye ai. Bai nna mungdan wunji juk U Nu a aming re nga nna Jinghpaw mungdaw asuya hkrun lam matut mahkai dap kaw nna wunji aya kaw na hkrat mat sai Sama Duwa Sinwa Nawng a kumshu sun hpe, Jinghpaw mungdaw asuya kaw nna lit la galaw ya ra ai majaw dai kumshu sun hta lamdu langai mi hpe tut e lit jaw nna galaw ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX5aGWcXeI/AAAAAAAAAHo/4i3l12BuO5Q/s1600-h/SHWETIKE.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 134px; height: 200px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX5aGWcXeI/AAAAAAAAAHo/4i3l12BuO5Q/s200/SHWETIKE.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5320432761584770530" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hkawp ningbaw wa, amat wa atsawm sha madat yang chye lu na re. Shawng de ningbaw ai mung wunji juk U Nu sha re. Ya ningbaw ai mung wunji juk U Nu sha re. Dai rai nna wunji juk U Nu shawng e galaw ai, ya galaw ai hte htawm hpang e galaw na maren sha rai na re majaw “nkam ai” ngu ai gashawn hpe tau ai re.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hkawp ningbaw wa, ya mung kumshu sun nga ai. Kade mung n hprawng ai. Dai hku galaw ya tawn da ai. Dai rai yang mai sai, anhte yawng gaw htawm de anhte wunji kaw nna aya hkrat mat ai shaloi kumshu sun laingai hpra lu na re ngu nna grai myit mada ai. Raitim, 1956 ning ralata poi kaba hta Duwa Zau Lawn gaw mungdaw ningbaw kaw nna hkrat mat ai shaloi kumshu sun mung njaw ai. Dai ni ku hkra hpa mung n galaw ya ai. Dai hpe yu nna yawng chye lu nga ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hkawp ningbaw wa, dai rai yang mungdan wunji juk U Nu gaw anhte nlaw ai bum masha yawng hpe tsaw ra ai, hkau ai, myit hkrum mu nga ai ga gaw shi tsun ai ga hte galaw ai amu gaw nbung pre ai majaw, ndai kaw mung anhte gaw nkam lu nga ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Bai langai mi ngai tang madun mayu ai gaw, mungdan wunji juk U Nu gaw Gawda ai &lt;st1:place st="on"&gt;tara&lt;/st1:place&gt; upadi hte maren gaw de da sai mung daw ni hpe jahten mayu ai, mungdaw ni hpe nkam tawn da ai ngu ai hpe ngai kam nngai. Hpa majaw nga yang, shi a Rapdaw kata e tsun ai mungga ni, shinggan e tsun ai mungga ni hta adan aleng lawm nga ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Ga shawn ai amat wa mung dai hpe kachyi mi tsun mat wa sai. Dai hpe ngai hkum tsup hkra tang madun mayu nngai.1957 ning march shata 7 ya shani, ndai Mungmasha Rapdaw hta praw 4 ya shani tsun mat wa ai mungga hpe dinglun ai ga ai ni hpe mungdan wunji juk hku nna bai htai ai shaloi, “mungdaw jaw ai nkaja ai, mungdaw ngu ai ngai jaw mayu nna jaw ai nre” nga nna shi nan adan sha ndai Mungmasha Rapdaw e mungga tsun lai wa sai. Dai rai yang ndai lam hpe hkawp ningbaw wa ahkang jaw na nga yang ngai loi mi tang madun mayu ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hkawp ningbaw wa, ahkang jaw ai hte maren mungdan wunji juk U Nu gaw ndai Rapdaw e tsun ai ga hpe ngai loi mi hti dan na nngai, “Anhte kaw nna ya Rakhaing mungdaw hpe U Hla Tun Phyu ni hte nye a jinghku ni rai nga ai amat U Kyaw Min ni a hpung ni ra ai Rakhaing mung hpe mungdaw hku nna anhte njaw na ngu ai gaw Rakhaing amyu masha ni hpe nju nna nre ngu ai hpe shawng nnan lajin mayu nngai. Hpa majaw nga yang anhte teng sha tsun na nga yang, mungdaw ngu ai gaw kaja ai nre. Mungdaw hpe shawng nnan anhte gaw Mungdan Gawgap Rapdaw hta Sam mungdaw, Jinghpaw mungdaw, Kayah mungdaw ngu ai mungdaw ni hpe jaw ai shaloi na nye a mungga hpe bai yu mu, Ndai zawn mungdaw ni hpe jaw ra ai gaw anhte ra sharawng la nna jaw ai nre, “nga nna tsun ai shaloi Nyaung Shwe Maha Devi, Sam mung maga na amat wa nan dai lam hpe bai htai ai. Ndai ga gaw Rapdaw ka-matsing hta mung rawng nga ai. Ndai kaw kalang mi, mungdaw jaw ai nkaja ai, mungdaw hpe jaw mayu nna jaw ai nre nga nna mungdan wunji juk nan adan aleng hpaw tsun lai wa sai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Bai kalang mi, dai ning hta sha, 1958 ning April shata praw 8 ya shani, Maw Lamyaing mare e galaw ai Mun Htunghking Zuphpawng kaba hta, Ya manya Mun Amyu Masha Hpung kaw nna shagrau sha-a ai hpalap lu poi hta mung shi gaw dai ga hpe sha bai kahtap tsun ai. Dai kaw tsun ai ga gaw anhte mungdaw ni a matu grau nkaja ai. Gara hku grau nkaja a ni? nga yang, mungdaw ngu ai gaw nta shingdu na shatgawk hte bung ai nga nna dai hku nan shi tsun ai. Dai majaw ndai lam lahkawng gaw mungdan wunji juk gaw Rapdaw kat e mung, shinggan e mung, mungdaw jaw ai nkaja ai, mungdaw hpe jaw mayu nna jaw ai nre nga nna shi nan adan aleng tsun sai. Bai nna ndai mungdaw ni hpe nhten hten hkra, mungdaw ni myit nhten hten hkra, mungdaw ni myit n-gun n yaw yaw hkra mungdan wunji juk gaw shi nan hpaji daw nna tsun lai wa sai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Dai gaw galoi i? nga yang, 1957 ning June shata praw 3 ya shani zuphpawng ai (cabinet) e, mungdan wunji juk gaw mungdaw ningbaw ni hpe, “nanhte kaw nga nna aming jaw ai. Dai kaw anhte mungdaw ningbaw ni gaw kalangta hpa bai ntsun lu hkra rai mat ai. Dai shaloi Sam mungdaw ningbaw Sao Hkun Cho gaw, “anhte naw myit yu na ahkang jaw rit” ngu tsun jang, “mai sai myit yu mu” nga nna bai tsun ai. Shing rai June shata praw 6 ya shani mungdaw ningbaw ni zuphawng nna Sam mungdaw ningbaw Sao Hkun Cho hpe lawu na hte maren tsun shangun ga ai:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;“Wunji juk U Nu dai hku tsun ai nkaja ai. Ya mungdaw ni hta dai lam ganan mat wa sai. Mungdaw dat kasa ni mung, mungdaw shawa masha mung, dai lam hpe na yang nkaja ai. Dai majaw dai lam hpe bai gram na matu sa tsun su,” ngu nna anhte gaw Sam mungdaw ningbaw Sao Khun Cho hpe shangun dat ga ai. Anhte mahtai bai lu ai gaw,” e, nanhte nra yang laning mi gaw dai hku naw rai u ga. Du na ra ai shaning hta ndai lam dawdan mu, “ nga nna aming jahkrat ai. Dai hte maren nga yang ya 1958-59 ning sut gumhpraw shaning kaw nna mungdaw ni a sut gumhpraw ahkang aya hpe dawm kau &lt;st1:place st="on"&gt;&lt;st1:city st="on"&gt;sana&lt;/st1:city&gt;&lt;/st1:place&gt; ngu ai lachyum pru nga ai. Anhte mu ai gaw mungdaw a sut gumhpraw ahkang aya hpe dawm kau dat jang mungdaw hpe dawm kau ai hte maren sha re, mungdaw hpe jahten kau ai hte maren sha re. Hpa majaw nga yang mungdaw asuya, mungdaw kongsi ngu ai gaw ndai sut gumhpraw ahkang aya ntsa e gaw gap tawn ai re.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Ndai sut gumhpraw lam hpe jum nna mungdaw ni hpe uphkang, kongsi mung, kongsi mung ndai sut gumhpraw ahkang aya hpe hparan ya na matu hpaw da ai tara shang ai hpung, &lt;st1:place st="on"&gt;tara&lt;/st1:place&gt; shang ai asuya rai nga ai. ndai sut gumhpraw ahkang aya hpe dawm kau dat ai hte rau mungdaw asuya nga na mung nra sai, kongsi mung nga nra sai. ndai zawn byin nga ai majaw sut gumhpraw ahkang aya hpe dawm kau &lt;st1:city st="on"&gt;sana&lt;/st1:city&gt; ngu ai lam gaw mungdaw hpe jahten kau &lt;st1:place st="on"&gt;&lt;st1:city st="on"&gt;sana&lt;/st1:city&gt;&lt;/st1:place&gt; nga ai hte maren sha re. Dai majaw mungdan wunji juk U Nu gaw mungdaw ni hpe jahten mayu ai wa nga dai hku sha anhte kam ga ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span  lang="EN-US" style="font-family:Arial;"&gt;Hkawp ningbaw wa ahkang jaw ai hte maren, ngai ga hpungdim &lt;st1:place st="on"&gt;&lt;st1:city st="on"&gt;sana&lt;/st1:city&gt;&lt;/st1:place&gt; re. Mungdan wunji juk a ntsa e nkam ai lam gaw dai hku mungdaw ni a ntsa e hkan sa galaw ai, nlaw ai masha ni a ntsa e hkan sa galaw ai, bumga masha ni a ntsa e hkan sa galaw ai lam gaw myit kraw san ai hku n-ang ai sha shi ahkang aya lu yang ahkang aya hpe hpring tup lang mayu ai. Mungdaw ni a Dimokresi, mungdaw kongsi ni a Dimokresi hpe hpa nsawn ai, ra ai shaloi myu mi nra ai shaloi myu mi, mungdaw ni a ntsa e hkan sa galaw ai majaw, dai ni anhte mungdaw ni gaw ga garan ai hta grau ga garan, je ai hta grau je byin nga ai. Dai hpe anhte mu mada ga ai. Ya ngai tang na grai naw nga ai raitim, hkawp ningbaw wa a ahkang hte ndai hte hte ga hpung dim nngai. Dai majaw hkawp ningbaw wa, mungdan wunji juk a ntsa e lanmadaw amat U Ba Swe tang shawn lai wa sai “nkam ai” ngau ai gashawng hpe ngai mungdaw ni a malai aja awa tau nngai. (lahpawk nsen ni)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3658738279004560979-4405853625295720713?l=kachinnation.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4405853625295720713'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3658738279004560979/posts/default/4405853625295720713'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://kachinnation.blogspot.com/2009/04/myen-asu-ya-hpe-nkam-ai-laksan-daw-c.html' title='MYEN ASU YA HPE NKAM AI ( LAKSAN DAW -C-)'/><author><name>KACHIN NATION</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04894598733888778526</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_kkl51FdM324/SdX8X7hR2EI/AAAAAAAAAHw/kR78xg9Npc8/s72-c/Duwa+Zanhta+sin.jpg' height='72' width='72'/></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3658738279004560979.post-7415763530666264425</id><published>2009-03-31T03:58:00.000-07:00</published><updated>2009-03-31T06:28:13.960-07:00</updated><title type='text'>DEMOCRACY NHTANG ( Daw 6 ) hpung dim</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style=" font-weight: bold; font-family:Arial;"&gt;Miwa-Myen lamuga jarit manghkang hte seng nna U Nu a shut ai lam ni.&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt;(1)&lt;span style="mso-tab-count: 1"&gt;       &lt;/span&gt;U Nu gaw Miwa asuya hpyi ai Hpimaw, Gaw Lang, Kang Hpang lamuga hpe Miwa mung de jaw na matu dawdan ai lam hta, Peking mare e kalangta ahkyak ahkya rai nna ga sadi laika galaw nhtawm shangut kau mayu ai. Dai aten hta shi gaw wunji juk mung nre ai. Hp.S.P.L ningbaw sha re. Ndai daram ahkyak ai mang hkang hpe asuya shada chyu sha ga sadi laika galaw lu ai. Dai lam hpe hpa n sawn, asuya galaw nga ai ni gaw nye a sape ni re ngu nna shi myit la ai. Wunji juk ana kap nna shi hkum hpe shi wunji juk ngu nna myit nga ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt;(2)&lt;span style="mso-tab-count: 1"&gt;       &lt;/span&gt;Asuya hpung kaw nna 2 lang dawdan matsun ai hpe shi hpa nsawn ai. (Cabinet) a dawdan ai lam hpe maisau chyaje galaw ai. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt;(3)&lt;span style="mso-tab-count: 1"&gt;       &lt;/span&gt;Hpimaw, Gaw Lang, Kang Hpang lamuga a lam hpe shi hkaja ai lam, sagawn yu ai lam nnga ai. Lamuga jarit hte seng ai Files ni maigan matut mahkai rung e hkum hkum tsup tsup nga ai raitim, langai mi mung hkaja ai lam nnga ai sha, dai lamuga ni gaw galoi mung anhte n madu yu ai nga nna aloi sha tsun nhtawm ndau shabra ai. Ndai lamuga ni hpe U Nu shi n madu ai raitim Jinghpaw Wunhpawng mung shawa a madu ai lam hpe shi n hkaja yu ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;img src="http://www.generationaldynamics.com/ww2010/seasia3.jpg" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 300px; height: 489px;" border="0" alt="" /&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt;(4)&lt;span style="mso-tab-count: 1"&gt;       &lt;/span&gt;Dai lamuga ni a lam hpa mung n chye ai mung madung na shawa masha hte shilaika ni, ginjang ai ningbaw ni hpe shi tsun ai teng ai ngu nna shi hpang maga de madi shadaw hkra, shut ai lam ni hpe shi tsun nna mung masha hpe masu hkalem ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt;(5)&lt;span style="mso-tab-count: 1"&gt;       &lt;/span&gt;Shi ra ai hku bying hkra Jinghpaw Wunpawng ningbaw ni hpe ladat amyu myu hte jahkrit shama ai. Shi hpang de lawm nna teng nga ai jau hpara e, nga na masha ni hpe n-gun jaw myit sharawt ya ai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="background:aqua;mso-highlight: aquafont-family:Arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 153);"&gt;(6)&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-tab-count:1"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 153);"&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 153);"&gt;Shawng nnan Miwa asuya hpyi ai shaloi, aloi sha nanhte hpyi ai tara, ngai jaw mayu ai, ngu nna dawdan ngut ai hpang, lamuga sumla ntsa e yu nna, ya Miwa asuya hpyi ai lamuga ni gaw gade wa dam ai kun sawn yu mu ngu shangun nna, amu madu kaba ni gaw square miles (500) dam ai ngu tsun ai shaloi she,” ah! mana maka wa i? Grai law ai wa i? Dai hku nga yang kanang sa byin na,” nga nna tsun ai.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt;Jinghpaw Wunpawng mung shawa ra sharawng ai gaw Hpimaw, Gaw Lang, Kang Hpang lamuga hpe atsawm sha hkaja yu ngut nna teng man ai mabyin masa hpe chye lu ai shaloi, mung shawa e myit hkut yang she dawdan ya yang kaja ai. Miwa asuya e kaning wa mi nga tim dai shara ni gaw Miwa asuya e galoi mung nmadu yu 
